Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4
Kngglnf»
Xamnsdagnr.
.jelfare löst. Detta är gjordt af döda menniskors
naglar, hvarföre det är nödigt att varna
menniskor, ty när någon dör, hvars naglar icke blifvit
afskurna, påskyndar han derigenom byggnaden af
detta skepp, som både gudar och menniskor måste
önska sent blifva färdigt. Men i denna
öfversvämning varder Nagelfare flott. Jätten Hrymer
är den som styrer Nagelfare."
Htagglaf (Lichen fimbriatus), en ]afart, som
förekommer på ljunghedar och torra backar allmänt,
samt kan användas till husbehofsfärgning.
Kaklen!, annex till Wenersborg, beläget i Wäne
härad af Elfsborgs län, |- mil S S.V. från staden,
vid Götha elf och Trollhättan. Socknen skall
hafva fått sitt namn deraf, att i hedniska tiden här bott
afkomlingar af en höfding vid namn Nasfillus,
hvaraf trakten blifvit kallad Næfillernes bem,
sammandraget af Næfilbem, Nagelhem, hvilket ock
socknen i gamla handlingar nämnes, och slutligen
Nag-lem eller Naglum. I socknen märkes: säteriet
Oden-sjö eller Onsjö, 3-J- mtl. Egendomen är
fideikommiss och bar ett vackert läge vid Götha elf.
Framlidne öfversten W. Hay, som ägt detta säteri, har
i en löfskog på ägorna låtit uppresa minnesvårdar
ät aktningsvärde medborgare; stället kallas
derföre Minnets tempel. Bredvid gården anlade
öfversten en graf åt sig och sin familj, samt blifvande
fideikommissarier. Reslad, 1 mtl., kungsladugård,
anslagen på lön åt landshöfdingen i Elfsborgs län;
stället bar högländt belägenhet vid Götha elf och
behaglig utsigt emot de å andra stranden varande
sätesgårdar samt Halleberg och Hunneberg. Hult,
4 mtl., * mü från Götha elf, med Qvarnlorp, -J
mtl. frälse, är utmärkt för åbyggnadens läge på
en hög bergsplan, hvarest är fri utsigt öfver det
på andra sidan elfven liggande Tunhems pastorat.
Stället har varit upplåtet åt Trollbälte bolag.
Strömmen eller Åkersström, J. mtl. frälse, vid
Götha elf och ytterst i socknen, mot Bohuslän, ^ m’l
nedom Trollhättefallen; här står en sluss. År 164-8
d. 7 Okt. skedde ett stort jordfall vid Åkersström,
dä ett stycke land af 1 tunnland ifrån
Bohusländsk» sidan föll till denna sidan om elfven och bar
allt sedan tillhört hemmanet Stubbered.
Jordstycket, som föll in i Götha elf och dämde
densamma, var några 100 famnar i längden, 26
alnar djupt, och gick fallet 800 alnar upp ifrån
elfven. Den å, som förr gjorde skillnad här
emellan Naglums socken och Bohuslän, samt kommer
ifrån Oresjön och sammanstöter med den andra ån,
vid Åkcrsström, som förut gick in i elfven, blef
igenfylld och elfven tog en annan väg.
Socknen består af 25 £ mtl. och har 1,800 invånare.
Dess areal, hvaraf 1,460 tunnl. äro sjö och kärr,
utgör 12,034 tunnl. Adr. Wenersborg.
fagli, en broder till Önder, var lagman i
Westergötland mellan 1160 och 1170, berömmes som
en rättvis man.
lYagueunis, J. I*., utgaf 1632 ett sorgeqväde
öfver Gustaf Adolf den Stores död, kalladt: "Nagu
Boars Klageoijsa, then the uli sina Gillen och
Con-venter klageligen sjunga, quidnndes öffuer thel högst
klagligsle Konglige do dt fa II. Effter then Melodis och
Thon, såsom: Kom Gud min Skapare stat mig bit",
&c. Det är tillegnadt drottning Christina.
Kakterlii» kallas ett, framför ratten i
kajutkap-pen befintligt, skåp, hvarest styrkompasserne äro
inrigtade uti fartygets medel-linje.
Kanta eller Hiäma, i gamla Svenskan detsamma
som laga, och tydligt ett lån från det Tyska nehmen.
Ordet är emellertid ganska gammalt och betydde
äfven lära, förslå, hvaraf näme, lärdom.
Kanin. Lagens mening är att hvar och en må
behålla sitt namn oförkränkt, och sjelf ansvara
för de handlingar han underskrifver. Derföre
belägges äfven förfalskning af fremmando namn med
svåra straff. Falskt bruk af konungens namn
eller insegel straffas med ärans förlust, jemte spö
eller ris, eller ock fängelse vid vatten och bröd.
Förfalskas underordnad domstols namn, så blir
kroppsstraffet något mindre; äfven förfalskande af
enskildte personers namn straffas med ärelöshet. —
Namn gåfvo våra hedniska fäder sina barn kort
efter födelsen under en ceremoni "vattenösningen",
hvilken motsvarade de kristnes dop. De äldsta
mansnamnen äro mest enstafviga och klangfulla,
ofta hemtade från naturföremål, särdeles nr
djurriket, såsom: Orm, Ulf, Björn, Bafn (korp), o.
s. v. Vedernamn erhöllos vid mognare år, och
hvartill anledning hemtades af någon tillfällighet,
eller af en egenskap hos personen, o. s. v.
Dylika namn, stundom tillagda en person med
anledning af något lyte eller mindre god egenskap,
ansågos icke vanhederlige utan antogos och buros
bela lifvet igenom. Så erhöll konung Rolf
nam-net Krake för sitt magra och långa ansigte;
konung Harald namnet Lufva för sitt okammade
yf-viga hår, hvilket namn dock sedermera utbyttes
mot det mera välljudande Hårfager. Nästan alla
forntidens berömde män ägde dylika vedernamn.
Den som gaf någon ett sådant var skyldig att låta
namnet åtföljas af en föräring, hvilken fick namn
af Namn fäste, och hvars värde rättade sig efter
namngifvarens och namntagarens förmögenhet och
samhällsställning. Skepp, vapen och dyrbara
prydnader voro de vanliga namnfästningsgåfvorna. De
gamla vackra forntidanamnen utträngas nu bos
Svenska allmogen allt mer och mer, af moderna och
utländska, särdeles pä orter der inånga
ståndspersoner finnas. Äfven häruti går Svenskbeten tillbaka.
IVaimieruiu, en å, i Halltorps socken af Kalmar
län, har silt ursprung från Brandemåla-sjön i
Wis-sefjärda.
Xaiiinstlagar. De namn som för hvarje dag af
året finnas upptagne i almanackan, hafva
merendels tillhört profeter, apostlar, biskopar,
martyrer, kyrkofäder och helgon, hvilkas minne
katho-likerne velat förvara, på det sättet, att de infört
deras namn och lefnadshändelser i en bok, kallad
canon, hvaraf ett stycke, till munkarnes
uppbyg-gelse, hvarje dag förelästes dem i klostren. Då
man sedermera började skrifva almanackor,
infördes dessa namn deruli, på det att katbolikerne,
bland hvilka en hvar bade sitt eget skyddshelgon,
skulle veta när dess namnsdag inföll, så att de då
skulle kunna serskildt fira densamma. I nyare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
