Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 Kärren.
Kärren är annat folk lik, ett gammalt
ordspråk, betecknande, att man ej kan bedömma
någons värde efler det yttre.
Warasiuti, Joliau, var (odd i Dortrecbt i
Holland, d. 19 Nov. 1580, blef prest i Geldern, men
hade det missödet, att på Dortrechtska mötet 1619
afsättas från läro-embetet, troligen till följd af
sina Armenianska villosatser. Ilan lade sig no på
medicinen, promoverades till doktor deri och
vistades någon tid bos konung Gustaf II Adolf i
Lifland, der ban år 1627 antogs till historiegraf, med
nppdrag att författa Sveriges historia på Latinsk
vers, dock utan att inblanda några poetiska
dikter. Dog i slutet af 1630-talet, såsom läkare och
justitiarie på en Holländsk koloni i Ostindien. År
känd såsom författare till åtskilliga Latinska
poemer, hvaribland må nämnas: Guslaous Saucius,
Tra-goedia, Gustaviada seu de bello Sveco Auslriaco;
Fu-nebria Gustaviana, m. fl.
Naruieewitii Alexander, skickades, jemte
Leczinsky, 1655 till Carl Gustaf, att underhandla
om fred eller rättare att afböja det krig,
hvarmed konungen botade deras fädernesland. De
gjorde allt för att undvika fredsbrottet, men
förgäfves, ehuru de sjelfva bemöttes med all möjlig
artighet, och, vid sitt afskedstagande, öfverhopades
med skänker.
Karva. Denna Estländska stad förekommer flera
gånger i Svenska historien. År 1581 d. 6 Sept.
intogs den först af De la Gardie, då Ryssarne
förlorade 5,000 man och ett stort byte tillföll
segraren. Om tullens erläggande derstädes begärde
hertig Gari år 1595 rådets betänkande, hvilket utföll
så, att de varor, för hvilka afgifter der voro
er-lagda, skulle sedan fritt kunna utföras. År 1607
bekräftade Carl, såsom konung, stadens privilegier.
Namnkunnigast är staden dock genom slaget
derstädes d. 20 Nov. 1700. •—Carl XII gick, då ban
fick underrättelse om att Narva belägrades af
Ryssarne, ombord i Carlsbamn, med en styrka, som var
bestämd till den botade stadens undsättning, och
anlände d. 17 Okt. till Pernau. Hela den styrka,
ban bade samlad, uppgick likväl endast till 3,000
man kavalleri, 5,000 man infanteri och 37
kanoner. Med densamma beslöt ban icke desto mindre
att angripa fienden, hvars bär uppgafs vara 80,000
man. Tsaren uppgifver i sin dagbok Ryska
trupperna endast till 29,000, men hvilket är alldeles
för litet, emedan Svenskarne efter slaget räknade
18,000 af dem på platsen. Han hade sjelf, dagen
förut, haft den försigtigbeten att, tillika med
&len-scbikoff, begifva sig från bären. Svenskarne hade
biträde af ett starkt snöglopp, hvilket slog Ryssarne
i ansigtet. Wellingk kommenderade högra flygeln,
Rhensköld den venstra och Sjöblad artilleriet. Då
konungen, drifven af sitt stridsbegär, skulle
spränga öfver en graf, nedsjönk hästen i dyn, och Carl,
som åtföljdes blott af en kammarherre, räddades
endast med möda, samt med förlust af värjan och
ena stöfveln. Fienden drefs öfverallt tillbaka,
många omkommo i vågorna, då en bro öfver floden,
som de skulle passera, brast under dein. Mörkret
gjorde slut på striden. Följande morgon erbjöd
Kasa rjHll.
sig general Weide att kapitulera. Svenskarne
togo vid detta tillfälle 145 nya metallkanoner, 151
fanor, 20 standarer, bela krigskassan och en
ofantlig mängd fångar. Desse sistnämnde kunde ej
förvaras, utan måste hemförlofvas; några fingo till och
med bebålla vapnen. Svenskarne förlorade 2,000
man döde och sårade; största förlusten uppkom
deraf, att gardet och Dalregementet under mörkret
råkade i handgemäng, och måuga stupade innan
misstaget upptäcktes. Denna seger grundlade Carls
hjelterykte, men väckte äfven hos bonom, hans
folk och här, ett öfverdrifvet begrepp om hans
oöfvervinnerligbet. Lagerbring säger också
derom: "Segren var hedrande, lagom gagnande, intet
hufvudsaklig. Än om den var skadlig?" Också
afskräckte den icke tsar Peter från krigets
fortsättande, emedan Carl helt och hållet försummade
att fullfölja sina fördelar och begagna den
förskräckelse, hans nästan fabelaktiga framgång väckt
bos fienden. — Den 10 Augusti 1704 eröfrades
Narva med storm, af fältmarskalken Ogilvi, och
bar sedan förblifvit i Ryssarnes väld.
Kärve (myth.). En jätte. Han var fader till
Lokes maka, Sigyn. Narve bette ock en af Lokes
söner, den som blef söndersliten af sin till varg
förvandlade broder, hvarefter Åsarne togo hans
tarmar och bundo dermed Loke vid de tre
klipporna i den underjordiska grottan.
Kas (bergsm.-term), kallas i allmänhet alla
trögsmälta slaggarter, som bildas uti olika slags
smältugnar vid metallurgiska arbeten i stort. Vid vissa
tillfällen, såsom isynnerhet vid blysmältningar, är
man angelägen om alt få en sådan slaggsamling,
eller nas, af behörig storlek bildad framför
formöppningen, för att dels skydda forman mot
förbränning, dels äfven minska luftströmmens allt för
häftiga inverkan på det smältande godset,
hvarigenom en del af metallen skulle förslaggas eller
förflygtigas. Vid jernmalms-smällningar är man
deremot bögst angelägen att förekomma all
bildning af nasar, hvilka dock vid mindre god gång
af masugnen lätt uppkomma.
Kasa rjüll eller Kanavaara i Piteå Lappmark,
är långslutt å östra och södra sidorna, mera brant
mot norr och nordvest, skiljer sig från
omkringliggande höga fjäll genom breda och jemnsluttande
dalar. Det utgör ingen spets, utan utbreder
öfverst en långsträckt kullring, till större delen
öfvertäckt med ständigvarande snö. Öfversta
planen af fjället, grufvefältet och afsättningen mot
S.V. samt en del af den nedanför belägna dalen,
äro vid Juli månads slut i det mesta befriade från
snö. Då man nalkas dessa fjäll, på 7 till 10 mil
nära fjällryggen, ser man skogen aftaga i täthet
och på 6^. mils afstånd från Nasa fjäll finnas de
sista tallar mot fjällböjden; sedan försvinner äfven
granskog, så att strödda björkar och små rönnar
äro de enda trädslag, hvilka något bekläda de med
stenmylla och lösa stenar öfverdragna fjällen. Ja
bögre de mellan fjällspetsarne belägna och
långsluttande fallen bestigas, ju mera aftager
björkskogen, den blir vanskaplig, och trädens höjd
ej större, än 3 till 4 alnar, med krokiga på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
