Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Xatt och ar.
Xatnrronkareuittien. 13
.Vatt och ar, elt talesätt som flerestädes
förekommer i 173* års lag, hvaremot det dermed
liktydiga "år och dag" uteslutaode förekommer endast
i 8 § 18 kap. giftermålsbalken. 0. Rabenius, i
dess akademiska dissertation: ""Prima?
Juris-pruden-tiæ Svecauæ linea?", förklarar med år och dag
eller satt och år böra förstås en dag eller en natt
utöfver almanaks-året. Deremot utsättes i en
kongl, forfattning, neml. privilegierne för
Stockholm* stad d. 10 Mars 1636, § 25, år och dag
till 52 veckor, hvilket då hvarje vecka beräknas till
"i dagar, blott utgör 364 dagar. Sådana
skiljak-tigheler i begreppen om lagens bokstafliga
förstånd, ehuru de i sig sjelf synas obetydliga, hafva
likval i frågor om förlorade fatalier, orsakat
vid-loftiga och penningeödande rättegångar. Det har
verkligen händt, att domstolar i Stockholm, vid
beräknandet af natt och år, tagit sig anledning af
lt kap. 4 § rättegüngs-balken, och flera lagens
rom, der lagmånaden utsättes till 30 dagar, att
bestämma ärcts belopp till 360 dagar efter 30
dagar pä månaden, så att fatalierna gått till ända
klockan 12 före middagen å 361-sla dagen.
Fliatberg anför, i dess lagfareuhets bibliothek, del.
II. att, efter bans öfvertygelse, och så vida dygnet
slätas midnattstid, eller kl. 12 efter middagen, och
logen vid domstol får nattetid bevaka fatalier,
den som ägt år och dag, eller natt och år sig
föreskrifna, ej kan lagligen förverka sina fatalier,
da ban inom kl. 12 före middagen, eller inom
råttegàDgstimmans slut, å första dagen efter
al-maDaks-årets förlopp inställer sig bos domstol i
»tadeo , eller inom kl. 12 efter middagen å samma
dag, bos domaren på landet.
Utuliärm, natlskräfva, natlblacka, kärrgylta
(Capnmulgus europa-us), en gångfogel, tillhörande
sjette familjen, svalarlade foglar, af 10 J tums
läosd, 22 tums vingbredd och stjerten 2 tum
stoiu vingarne, afrundad, bestående af 10
pennor; vingarne långa; benen med tre tår framåt,
en bakåt inåt riglad och jemte dess klo mycket
kort; näbben mycket kort samt nedtryckt och
klufven ända bak under ögonen, så att gapet är
utomordentligt stort; blekt köttfärgade munvikar,
kaotade med styfva framåt rigtade borst;
näsborrarne, vid näbbroten, utgöra korta framåt rigtade
rur; tungan liten, spetsig; ögonen stora svarta;
ögonlockskanterne rostgula; benen gråbruna;
klorna svartbruna. Hela fjäderklädnaden spräcklig af
askgrått, svart, rostgult och hvitaktigt. På
hufvudet och långs åt ryggen lina svarta långsgående
streck och fläckar; öfver vingarne går ett
perl-band af rostgulaktiga fläckar, och längs
näbbviken, under ögat, ett kort streck; nedre
kroppsdelarne tecknade med rostgula och svartaktiga
fläckar; viogpennorna svartbruna, med rostgola
fläckar i yttre fånen och en stor rund hvit fläck i
inre fanet pä hvardera af de tre yttersta
Stjerten spräcklig af askgrått, rostgult och svartaktig|,
samt tecknad med 9 —10 svartaktiga tvärband; de
tvä vttersla pennorna med bred rent hvit spets.
Honan är betydligt blekare, askgrå, och de svarta
ttrecken, isynnerhet pä stjerten, mycket smalare
samt saknar alldeles de hvita fläckarna på
ving-pennorne och den hvita spetsen på stjertpennorne.
Nattskärran vistas i skogarne, särdeles der
mycket ljung finnes, och ligger om dagen äfven på
stenar och klippor, vanligen vid södra sidan af
skogsbrynet. I skymningen flyger hon nt för alt
jaga insekter, så väl med mjuka som hårda
vingar, hvilka utgöra hennes föda, och under
vackra aftnar i Maj och Juni månader hör man
ofta i skogen bennes besynnerliga sång, som har
någon likhet med bullret nf en surrande spinnrock,
’irrrrrri" eller "urrrrrrr", hvilken fortsättes med
vissa afbrott, och då flera finnas i samma trakt
af skogen, skärra de vexelvis och liksom aflösa
hvarandra. Hon finnes ej blutt i de södra
land-skapeina, utan äfven i de nordligare, men är en
flyttfogel som anländer i Maj och flyttar bort i
September. Under jagten flyger bon med
uppspär-radt gap, så att de insekter hon träffar fastna vid
dess klibbiga insida. Honan lägger två aflånga,
bvita, glänsande, öfverallt med gråa fläckar
mar-morerade, ägg, af 1 tum 3 linjers längd och 7
linjes Ijacklek, på marken bland ljungen, uti bål
i träd, eller i en bergsskrefva. Hon gagnar
ge-noin utrotandet af en mängd för skogarne skadliga
insekter och dess kött har en angenäm smak.
Naturalinatiwn kallas den handling, hvarigenom
en utländning erhåller Svensk medborgare-rätt.
Grundlagen stadgar intet rörande detta ämne; men
konungen bar af gammal häfd ansetts kunna
natu-ralisera fremlingar, och gör det ännu. I Norrige
äger stortinget rättighet att naturalisera
fremlingar. I Sverige, ehuruväl konungens rätt i detta
fall är obestridd, derföre att ständerna icke
förbehållit sig något deltagande deri, kan den likväl
anses inskränkt i ett afseende. Grundlagen stadgar
nemligen, att ingen kan befordras till civilt
embete, eller domaretjenst, utan att vara infödd
Svensk man. Då nu naluralisationen väl kan
förvandla en utländning till Svensk medborgare; men
ban i alla fall icke är infödd Svensk, synes som
skulle konungens rätt ej sträcka sig derhän, alt
i rikets tjenst, med undanlag af krigstjensten,
bruka naturaliserade utländningar. Ville man
nemligen tillägga naluralisationen ett så vidsträckt
begrepp, att den meddelade alldeles samma
rättigheter , som en infödd Svensk åtnjuter, skulle
stadgandet, att ingen annan än infödde må befordras
i civil och juridisk tjenst, så godt som förfalla.
Ty då konungen natiiraliserar utländningar efler
behag, kunde grundlagens bud i delta fall belt och
hållet kringgås. Hvad deremot beträffar
utländ-ningars användande i krigstjenst, så kan detta äga
rum äfven utan naturalisation, enär konungen,
enligt regeringsformen, äger obestridlig rätt, alt i
sådana befallningar begagna utländske män. Ett
undantag finnes dock; ty konungen kan icke
befordra en utländning till kommendant i fästning.
Dà likväl för ett sådant förtroende icke fordras
att vara infödd, synes naturaliserade medborgar®
derlill kunna användas.
IalurforiUariMii»leu. Idéen till dessa möten är
ursprungligen Tysk. Man utlyste sammankomster af
Pel. III. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
