Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34
Nora.
Nora.
med Lindesberg; en köping lärer likväl varit här
redan år 1422, emedan biskopen i Weslerås, Olaus
Helgon i s, d. 23 Jan. sistnämnde år utgaf en stadga
för Nora bergstads inbyggare om deras årliga
afgift till biskötseln, ostridigt är likväl, att bär af
ålder varit en handelsplats. Är 1579 stadlästado
hertig Carl Wermlands bergslags uråldriga frihet,
att drifva handel och vendel vid Nora kyrka. År
11;44 erhöll landshöfdingen i orten drottning
Christinas befallning alt residera vid Nora, och
Christer Carlsson Bonde blef året derpå förordnad till
landshöfding öfver Nora slads landshöfdingedöme.
Sitt ursprung leder staden från den omgifvande
bergslags-ortens behaf och beqvämlighet, och
grundar sitt bestånd på handel med bergsallmogen; ju
lifligare denna handel varit, ju mera har slädens
välstånd tillväxt och tvertoin. Stadens invånare
idkade fordom, liksom Lindesbergs, en betydlig
förlagshandel med bergslagernes invånare, och det
der tillverkade tackjernet gick för det mesta
genom borgarens band, som deremot försåg
bergsmannen med spannmål, viklualitr och andra
förnödenheter, pä hvilken den förra hade en dubbel
vinst säsom köpare och säljare, men genom en
lyckligare konjuktur för jernhandteringen behöfva
bergsmännen icke mera taga förlag af de
bandiande, utan kunna sälja sitt tackjern direkte till
bruksägarne och af landtmannen uppköpa spannmål
och andra födoämnen. Då handeln således
minskats , bar välmågan i Nora stad småningom
aftagit, icke blott hos dem som sysselsätta sig med
handel, utan äfven hos handtverkare, hvilka i detta
hänseende dela det bandiande borgerskapets öde.
Af stadens 12 bandiande hafva dock några en
betydlig och indrägtig handel med bergslagerne.
Ärliga omsättningen af tackjern anses uppgå till
30 à 35,000 skepp:d och af jernmalm nära 100,000
skepp:d, som afyttra* i Lekebergs och Carlskoga
bergslager, äfvensom i Lerbäcks och Hammars
socknar; för öfrigt synes inom handtverkerierne och
andra borgerliga yrken närings- och medellöshet
vara i tilltagande. 40 handtverksmästare och
näringsidkare mägta icke hålla och sysselsätta mer
än 30 gesäller och lärlingar. Stadens ägorymd
är icke betydlig. Den utgör 746 tunnl., hvaraf
495 odlad jord, som, med ortens sedvanliga
ve-xelbruk, auses i medeltal afkasta 485 t:r spannmål
jemte 500 t:r potates, samt underhålla 36 hästar
och 117 boskapskreatur. Af landtmannavaror har
staden ymnig tillförsel, på de vanliga
torgdagar-ne, de enda marknader bär hållas. Vid norra
sidan af det rymliga torget i midten af staden,
ligger kyrkan, en gammal stenbyggnad, som af
landt-församlingen gemensamt med staden begagnas och
underhålles. Detta pastorat är regalt af 2 kl.
Hus och tomter, till ett antal af 121, uppskattas
till 125,475 R:dr. Stadens jord, upptagen till 3
mtl., är serskild) värderad till 70,673 R:dr. En
verklig prydnad för staden utgör det vackra
rymliga skolhus som nyligen blifvit uppfördt,
förmedelst enskildtes donationer och bidrag. Utoin
boningsrum innehåller det en stadsskola eller
pedagogik vanligen begagnad af omkring 20 lärjungar;
en folkskola med vexelundervisning, inrättad för
100 lärjungar; en småbarnsskola, samt en
arbetsskola för qvinnoslöjd. En söndagsskola,
stiftad 1842, besökes af mer än 100 lärjungar,
ett, i förhållande till stadens folkmängd, 756
personer, ganska betydligt antal. I Nora stad är
tingsställe för bergstingen ined Nora bergslag och
Dylta svafvelbruk. Dessutom finnes här
kämners-rätt, postkontor och apolhek, samt sparbank,
grundad 1836 och hade vid 1843 års slut en
insatssumma af 10,810 R:dr, hvaraf nära hälften
tillhörande de arbetande och tjenande klasserna.
Utskylderna till kronan och staden utgöra 6,382
K:dr, hvaraf i bevillning för borgerliga näringar
440 R:dr. Den behållna inkomsten af dessa
näringar är således uppgifven till 8,800 som gör
omkring 29 R:dr, på hvar och en af de
dervid skattskrifna 303 personer. Staden styres af
en borgmästare och hör till femte klassens
städer, samt har N:o 52. Vapnet är ett
skogbe-växt berg.
Nora, eu socken eller landsförsamling, är annex
till Nora stadsförsamling, hör till Nora bergslag
och omgifver staden på alla sidor. I denna
socken märkas: Jerta, stångjernshriik, Hacjaby bruk
och Fibbhylte plåthammure, Hammarby
stånsjerns-bruk, DalkaiIsberg* och Macka odal-grufvefäll,
(hvarom se dessa ord), Knutsberf
bergmästare-boställe, Hisbacka rödfärgsverk; Bröstorps hammare,
hör under Hammarby bruk, hestår af 1
stång-jernshammare och en härd; Bergsäng
Chrtsline-tund 4; Stora El/sloip 1 ^ mtl.; liomansbythin J
mtl.; Fingerboda, häradsskrifvare-boställe, j mtl.;
Östra Sund 1 mtl., kyrkoherde - boställe. Under
namn af Pehrshylle gru/vor hafva trenne
jermnalms-fàlt på gamla Pehrshytte mark, nära dess by och
hytta ifrån äldre tider varit kände. På
Kingshytle-hemmanets utmark finnes en lång bergshöjd, som
småningom höjer sig söder från Fogdhytte grufvor
och på ^ mils längd, hyser inom sig åtskilliga
malmfält; Åsbobergs, Nybergs, Mogrufoe och
Skàr-hytte malmfält. Dessutom märkes följande hyttor
och masugnar: Gamla Pehrshytlan, Sknkarhytlan,
Etfbyllan, Gamla Wikershyltan, ISorsbyttan,
Blex-bergsbyltan, W eslgöthahytlan, Greråforshyltan,
Hings-byttan, Åshyttan, Fer [hyttan, Timanshyttan,
üske-vikshyttan , Uskebohyllan, Bernskyltan och
Snöbergs-hyllan. Nora, Jernboäs och Hjulsjö socknar
utgjorde förut ett pastorat tillsammans; men
åtskiljdes är 1795. Socknen består af 181 £ mtl. och
har 5,632 invånare. Dess areal utgör 101,041
tunnl., hvaraf 15.500 äro sjöar och kärr.
Nora, helsobrunn, ligger i vester om staden af
samma namn, å en vret af omkring 12 j tunnland.
Helsovattnet innehåller, efter en äldre analys,
kalksyrad kalk och kolsyrad jernoxidul, samt ett
extraktiv-äinnc; men huruvida detta är källsyra
eller källsatssyra, är icke undersökt. Det bar
isynnerhet visat sig tjenligt för cblorotiska och
nervösa personer, samt upptogs 1764 af rådmannen
Magnus Norgren. Äfven finnes vid Nora, | mil
S. oin Dalkarlsbergs grufvor, några källor, som
kallas "varma baden"; men som numera icke be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
