Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38
Norcopensl*.
Nordberg.
1807. nan var (odd i Wisby d. 30 April 1754,
blef 1773 officer och olmärkte sig under kriget i
Finland, genom ell nio timmars försvar af
batteriet vid Uadila by, d. 1 Sept. 1789, mot en
mångdubbelt starkare fiende, hvarför ban dagen derpå af
konungen belönades med S. O. Han ådagalade ej
blott tapperbet, utan äfven theoretiska insigter,
och var flera gånger ledamot i de kommittéer,
som sammankallades för att granska eller föreslå
förändringar och förbättringar af artillerivapnet.
Om sommaren 1801, då man fruktade ett besök
af Engelska flottan i Stockholms farvatten, Gck
ban uppdrag att befästa segelleden vid Waxbolmen
och Fredriksborg, hvilket uppdrag, liksom alla
andra, ban utförde med den verksamhet och det nit,
som i allt karakteriserade honom. Delta nit gick
någon gång utöfver skyldighetens stränga gränsor,
och blef äfven slutligen orsaken till bans död. Vid
en rekognoscering, som d. 21 Febr. 1807
företogs mot Fransmännens ställning utanför Stralsund,
var han densamma följaktig, eburu sådant ej af
pligten föreskrefs. Då tvenne af ridande
artilleriets kanoner blifvit skickade att beskjuta ett
fiendt-ligt retranchement, tystnade den ena kanouens eld,
genom någon tillfällighet vid laddningen. Norby
skyndade fram för alt efterse orsaken, och
träffades dervid i hufvudet af en jägarekula, som fällde
honom genasl död till marken.
Norcopeiisia, Canutiia Oiristopkori, så
kallad af sin födelseort Norrköping, blef kyrkoherde
i Arvika och underskref Upsala mötes beslut. Dog
1600. Har författat en Sångbok med noter öfver
den Svenska messan, jemte åtskilliga psalmer, samt
öfversatt Utiingeri Snndebref titi alla fromma
Kristna, — En annan NorcopeiisiM, Andrens, en
klassiskt bildad man, har, mellan 1677 och 1685,
utgifvit några akademiska dissertationer, t. ex. De
certo vitæ genere deligendo; Rectæ vitæ studium et
præmium; De Educalione Liberorum, per tres
pri-ores æ/ates, m. m.
lionlal, ett härad i Elfsborgs län af Dalsland,
utgöres af följande 6 socknar, nemligen: Or,
Gun-narsnäs, Dalskog, Skållerud, Holm och Jern,
innefattande 128 | mtl. och med en folkinäogd af 8,186
personer. Af dess areal, 62,926 tunnl., äro 9,253
sjöar och kärr. Jemte Sundals och Walbo
härader utgör Nordal ett fögderi och en domsaga.
Noritnnskog, var den fordna benämningen på
Svea rike, då deremot Götha rike kallades
Sun-nanskog.
Nordaimkog, säteri i Småland. Se: Hylletofta
socken.
Norriiiuskogiing kallas, af den på södra sidan
boende allmogen, de som bo på norra sidorna af
en till hafvet gående bergssträcl>ning, benämnd
Oxåsen, i den nordligaste delen af Medelpad, samt
af Skulaberget och deromkring liggande
skogbeväxta höjder i Wibyggerå socken af
Ångermanland.
NordausJU, en betydlig masugn i Norbergs
socken af Westmanland, hör under Svanå bruk och
bar ansenlig skog. Med ell enda undantag har
masugnen, sä länge man vet, tillhört samme äga-
re som Svanå, och underhållit detta bruk med
tackjern. Den tillhör grefve Knut Lindorm Posses
arfvingar. På ägorna härstädes finnes en källa,
hvarifrån Svartån har sitt ursprung. Man bar anmärkt
ett konstverk, med jordägarens tillstånd, här
uppsatt af Norbergs bergslag för att utpumpa vattnet
otur de här omkring liggande jerngrufvor.
Nordberg, Jöran, den kände författaren af
Carl Xll:s historia, föddes deo 3 Sept. 1677 i
Stockholm, der fadern var hökare, blef student i
Upsala 1691, Glos. magister och prest 1703, samt
anställd såsom predikant vid artilleriet. Från
denna tid följde ban Sveoska bären på alla dess tåg
ända till Pultava, der ban föll i Rysk fångenskap,
lian bode förut råkat blifva bemärkt af konungen,
som utnämnde honom till förste predikant vid
Iif-drabant-korpsen och ordinarie hofpredikant. 1
fångenskapen tilläts det honom, att hälla predikningar
för de förnämste af Svenska generalitetet, hvilka
delade hans olycksöde, och ban ansågs såsom chef
för sina medfångar af presteståndet, hvilka voro
ej mindre an 65. Kyrkodisciplinen vårdades här
af honom med samma nit och noggrannhet, som
om ban befunnit sig inom fäderneslandet, hvarvid ban
förfor med en urskiljning och elt saktmod, hvilka
lände honom till största heder. Efter flera
förflyttningar af och an i Ryssland, blef ban
ändtligen utlöst àr 1715, och fick återvända till
Sverige. Ilan begaf sig i början af år 1716 till
konungen, hvilken då var i Stralsund, och
utnämndes till hans biktfader samt preses i
fältkonsistorium. Derifrån följde ban honom till Skåne och
under första fälttåget till Norrige, men hugnades
år 1717 med pastorsbeställningen i Clara och Olai
forsamlingar i Stockholm, hvilka då voro förenade.
Han tillträdde genast detta embete och förvaltade
det till sin död, hvilken inträffade d. 23 Mars 1744,
sedan ban förut flera gånger varit riksdagsman och
år 1732 blifvit tbeologie doklor. Ar 1731
uppdrogs honom att författa en historia öfver Carl
XII. Den genomlästes, i den mån hon blef färdig,
af Ulrika Eleonora, som dervid rättade och
ut-strök, samt af en serskild kommission, hvarefter
den utkom 1740 och öfversattes på flera språk.
Eburu detta arbete icke är utmärkt hvarken
genom stil eller forskning, har det likväl, genom
sin rikedom på materialier, blifvit en hufvudkälla
till kunskapen om den Svenske hjeltens lefnad och
bragder. N. var för öfrigt en god talare, känd
för sina snillrika infall, och stod i högt anseende
både vid hofvet och i verlden. Har dessutom
författat Anmärkning öfver Lewenhaupts
öfversättning af Evangelii sedotara; Företal titi Nya
Testamentet, samt Clara Kloster och flera
likpredikningar, om hvilka ban ofta anlitades.
Nordberg, Ciustaf Menrik, kapiten vid
armë-ens flottas Götheborgs eskader, bar gjort sitt namn
odödligt genom en tràffning vid Strömstad d. 16
April 1808, dä ban, med endast 4 kanonslupar
och en bestyckad båt bela dagen uthärdade ett
anfall af en No risk styrka, beslående af icke
mindre än 30 slupar och tvang dem till återtåg.
Denna lijeltebragd bar sedan hvarje år firats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
