Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordisk Dopping.
Nordmaling.
47
århundradet. Åkerbruket anses i denna socken för
det svagaste i nedre landet, emedan åkern mest
består af sand och s. k. stenjord, utom vid några
byar jemte vägen och kring kyrkan, hvilka äga
lera; dock, som bär idkas vidlyftigt fiske,
hvarigenom landtbruket torde något hindras, så fylles
bristen genom byte af spannmål mot strömming.
Mulbetet är fett och gräsrikt i backar och dälder,
hvarest boskapsskötseln är lönande. Gräset afslås med
korta liar och räfsas sedan i "dyssjor"; att "lada
bö säges bär, då det bemföres på vanliga kärror
eller låga skrindor med små hjul. Utom löfskog
finnes mest gran, hvars lösa och gråaktiga
beskaffenhet gör byggnaden mindre varaktig.
Näringssättet är åkerbruk, boskapsskötsel och fiske;
äfven idkas bär mycket smide och svarfning, så
att landet merendels härifrån förses med
spinnrockar och liar. Finare och gröfre lärft väfves ock
till afsalo, likaså vadmal. Kalk brännes ärligen
något, eburu sten dertill ej finnes i orten, utan
bitföres af Gefle fiskerskap. Kronofisken finnas bär
5, utom socknens enskilta bafs- och
strömmingsfiske. idkas äfven något fiske till bushållen i flere
småsjöar. Af de fvra större hafsfjärdar, som
skjuta in bar, gä Oinne- och Edsätlrrs-vikame fram i
socknen; men VUetåugtrs är på norra sidan och
C.?/pit*-fjärdeB på södra sidan. Fiskehamnar, med
ti-i efter annan uppbyggde kapell, finnas åtskillige
i denna trakt. Af de många bolmar, som pryda
sockoens skärgård må nämnas: Långsön,
Långskö-ret. Jaimeisö, Becker holmén, m. fl. God
landkän-Bing hafva sjöfarande ifrån denna socken af en
mängd böga berg; ibland sådane må nämnas:
Hofti-ktubkea, Skarstensgubben , eller Hogbonden. Oinne-,
Gtixnaa-, Kåsta-, Sunds-, Körnings-, Medans- och
Odi-nt-bergen äro bekanta för sin storlek. Bevis
pä v. tlenminskningen i Östersjön, eller rätlare,
jordvallens böjning, finner man här af en 29
alnar lång köl efter ett fartyg, som blifvit
funnen i en längesedan igengrundad fjärd. Af
fornlemningar märkes tvenne ättehögar vid
Själands-byn, samt en runsten. Bürsnàs bv, hvilken nu
bebos af bönder, skall fordom varit kungsgård.
Socknen innefattar 70-£ mtl. och bar 2,415 invånare.
Jemte annexet Ullånger och Wihyggerå socken
utgör orealn 114,011 tonni., af hvilka 4,500 äro
sjöar och kärr. Adr. söderifrån: Hernösand,
norrifrån: B jästa.
Kordisk Dopping (Podiceps arcticus), en
sim-fogel, tillhörande familjen gnmpfotade foglar, af
t2 lorus längd, med svart, i spetsen samt vid
underkäkens rot blek, näbb; utåt svartaktiga, inåt
ljusgrå ben; hufvudet svart, med ett rostfärgadt
band genom ögonen till sidorna af nacken; nästan
ingen nacktofs, men på sidorne af nacken och öfre
delen af halsen långa fjädrar, hvilka dock icke
bilda någon balskrage; strupen och hufvudets
sidor svarta; öfriga halsen framtill samt sidorne af
ifverbröstet brunröda; nedre kroppsdelarne
atlas-hvita; halsryggen låagsåt, och ryggen svartbruna,
den senare glänsande och med smala gråaktiga
fjäderkanter; de 11 främre vingpennorna bruna, den
l>:te gråbrnn oc.b hvit; de följande hvita. Fjä-
derklädnadens färg och beskaffenhet föränderlig
efter årstiden, så alt i första höstdrägten de långa
fjädrarne bakom ögonen äro färre eller blekare,
samt bufvndets sidor stötande i grått. Förekom
mer öfverallt i landet, dock oflast i de norra och
nordvestra delarne, om sommaren, på insjöar,
dammar och mossar, helst sådana som äro omgifna af
vass; ban dyker med mycken färdighet och är
mycket skygg. Födoämnena utgöras af vattenväxter,
insekter och larver. Äggen äro hvila och läggas
8—4 uti ett flytande näste bygdt af stora
vattenväxter.
Nordlindli, Oaniel, föddes nära Avesta i
Dalarne d. 19 Fehr. 1662. Hans fader var
landsdomaren Erik Erlandsson Norænius; skickades, efter
undergången filos, kandidat-examen 1687, på en
ntländsk resa, hvarifrån han återkom 1691, med
beröm för grundlig lärdom, och erhöll således
första rummet vid magister-promotionen i Upsala
samma år. Han hade då nyss förut blifvit prestvigd
och pastor vid Dalregementet; fick 1700 fullmagt
på Folkerna pastoral i Dalarne, men hvilket ban
ej kom att tillträda, emedan han nästan samtidigt,
på enkedrottningens förslag, utnämndes till
drottningens hofpredikant. Tre år senare blef han den
unge hertig Carl Fredriks af Holstein lärare i
theo-logi och kyrkohistoria, och tillträdde kort derpå
presidium i hofkonsistorium. Ibland andra uppdrag
erhöll ban äfven det obehagliga, att till döden
bereda Sachsiske generalen Paykull. Ar 1708 blef ban
kyrkoherde i Riddarholms församling i Stockholm,
med Bromma till prebende, och 1710 i Clara. Är
1716 utnämndes ban till superintendent i Carlstad,
och året derpå till biskop i Strengnäs. Theol.
doktor vid Ulrika Eleonoras kröning; död i Stockholm
d. 15 Dec. 1728. Var ej vän af det kongl,
enväldet, men icke uesio ■ »unst hos
konungen; likväl ej heller någon vän af mängväldet,
men hvilket ej hindrade honom från att vara väl
ansedd hos dettas förfäktare och upphofsmän. Han
deltog således i 1713 års riksdag och yrkade
dervid, att prinsessan och senaten skulle åtaga sig att
stifta fred; men vid 1719 års riksdag ville ban
att drottningen skulle omedelbart välja sina
rådgifvare och bestridde den stränga eden om
suveränitetens afsvärjande. Han var en exemplarisk
biskop och en ganska utmärkt predikant, som bar
efterlemnat flere af trycket utgifna likpredikningar.
Nordmaling, en socken, belägen i norra
Ångermanlands fögderi af Westernorrlands län,
Ångermanlands nordvestra kontrakt af Hernösands stift,
4 j- mil S.V. från Umeå. (Upptages orätt i
Forsells statistik, såsom tillhörande Westerbottens län.)
Socknens namn torde rättast bärledas af
belägenheten norr om en fordom märklig stor skog, kallad
Matingen, ehuru man äfven påstår, alt mårdar eller
matar, som i äldre tider i myckenhet funnits häri
orten, gifvit anledning dertill. Kyrkan skall hafva
blifvit uppbyggd redan il3:de århundradet, och bar
sedermera undergått flere ombyggnader. Det
första orgelverk i Ångermanland uppsattes i denna
kyrka 1750. Utom vanlig gudstjenst hålles
härstädes höst och vår kateches-förbör alla söndags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
