Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
64
Norrvidinge.
Norstedt.
och tomter samt 803 tonni, den tillhörig jord.
Uppskattningsvärdet är 188,266 R:dr B:ko.
Norrvidinge, ett härad i Kronobergs län,
innefattande 7 socknar, neml.: Tolg, Asa, Tjureda,
Berg, Ormesberga, Gårdsby samt Rottne eller
Sö-raby. Norrvidinge härad, i lagskipning förenadt
med Albo och Kinnevalds härader till en domsaga,
men med serskildt tingställe i Tjureda, utgör med
Kinaevald länets tredje fögderi. Dess största längd
är 31 mil och största bredd mil. Det anses
innehålla omkring 6 qv.-mil, hvaraf sjöar upptaga
1 qv.-mil. På de tleratående 6 milen,
innehållande 198^ mtl., lefva 7,530 personer. Vid skiftet
emellan hertigarne Erik ech Waldemar 1315 föll
"Norrvadinga* på den förres lott. Sigillet visar en
lumnWg gran, med öfverskrift ’Norrvidinge härads
sigill." Jordmånen år saodmylla, sällan lera,
oftare en »vår och oöfvervinnerlig bergsyra.
Folkökningen, 25 procent sedan 1770, bar ej blott
varit en verkan af bemmansklyfning, utan ock
genom nybyggen, och följts af ökad drift i jordens
odling. Läocts kongl, hushålls-sällskap har ofta
vitsordat utaiärkta odlingaföretag i detta härad.
Landet ar rikt på vackra utsigter. Floian
företer ett och annat mindre allmänt.
NorrviiUage kontrakt i Wexjö stift och inom
Kronobergs län, består af 3 pastorat, nemligen:
Tolg, Asa och Tjureda, konsist, af 1 kl.; Berg
och Ormesberg, konsist af 3 kl., samt Gårdsby
och Rottne (Söraby) prebende af 2 kl. 1 afd. —
Kontraktets folkmängd lika med häradets, såsom
bildadt af endast samma socknar.
Nor» (Osmerus Eperlanus), en mjukfenig benfisk,
af 3 — 4 tums längd, med brun rygg och
blåaktigt silverglänsande sidor samt genomskinande,
hvaraf tvenne afarter förekomma, neml. den
nyssnämnda samt ett större slag, af 7—8 tums längd,
kallad slom eller uorskung, båda i stor mängd
nti sjöar och floder i de flesta landskaper, likväl
icke i Skåne. Den leker i Itlars, April och Maj
månader samt fångas med håf mest uti strömmar,
der ban företrädesvis leker. Köttet är fint och
välsmakligt, eburu många ej fördraga fisken i
anseende till den starka lukten, hvilken dock är
svagare hos slommen. Norsen användes dessutom
så länge den är färsk med fördel till bete för ål,
lake, aborre och gös.
Norna-ån, i Södermanland, faller vid säteriet Sjösa ,
i Svärta socken, ut i hafvet.
Norsborg, 2 I mtl. säteri, i Botkyrka socken af
Södermanland, vid en vik af Mälaren, ej långt från
Stockholm. Stället är otvifvelaktigt ett bland de
först bebodda i landet och bar i många år varit
lagmanssate, hvarom ännu vittnar en qvarvarande
byggning, benämnd "lagrnansbyggningen", hvilken
anses vara öfver 200 år gammal. Stället tillträddes
1780 af II. Exc. riksrådet grefve Joh. Lilljencrantz,
emot utbyte af Näsby i samma socken, som då
blef lagmanssäte, samt några hemman i Oppunda
härad af Södermanland. Åbyggnaden på Norsborg
är af träd, men i fullkomligt godt stånd;
mangården smakfull. En mängd smärre bogar vitlna om
de i forntiden här håflna drabbningar, med Ester
och andra sträfvande folkslag. De urgamla
namnen Hundbamraborg, Borg och Borgen, torde
härleda sig ifrån den åldriga, fordom med vallar och af
naturen befästade borg, hvaraf ännu finnas
lemningar. Dessutom förekomma här 6 ofantligt stora
ättehögar, och på ett högt berg, en plan i fyrkant,
ri-stad med runor. År 1846 uppfördes bär en på alla
sidor öppen danssaloog, med musikläktare,
hvarigenom Norsborg under nämnde års och 1847 års
somrar högst talrikt besöktes af Stockholms mest
danslystna invånare, likvisst icke af den högre
klassen. År 1802 stiftades Norsborg af riksrådet,
grefve Joh. Lilljencrantz till fideikommiss, och
ikläddes natur deraf vid stiftarens död 1815, samt
äges nu af hofmarskalken, grefve Lilljencrantz.
Stället, sedt ifrån sjöo, röjer nästan intet af sin
vackra belägenhet och ovanliga fägring.
Nors-elfven. Se: Fryks-elfven.
Norshamiiiar eller Svärta, jernbruk i Svärtuna
socken af Södermanlands län, är anlagdt omkring
1623 af Gert. Störning. Bruket bar 345 skepp:d
privil. årligt smide, samt 600 skepp:d
rekogni-tions-smide, för 2 härdar och af eget eller köpt
tackjern. Hammarskaften är 3 skepp:d och
frälse-smidet 45 skepp:d. Afsättnings-orten: Stockholm.
Bruket äges af L. Lagerqvist. Dess
smidessläm-pel visar G S med ett N under och ett streck
der-emellan.
Norsholm, säteri i Östergöthland, består af 7 §•
mtl., egendomen ligger vid stora landsvägen,
emellan Linköping, samt östra ändan af sjön Roxen;
den kallades fordom Munkeboda (se detta ord), då
bär fanns ett kloster. Biskop Henr. Tideman
byggde derstädes ett stort och starkt stenhus, såsom ett
slott, emellan åren 1470 och 1500, hvilket efter
bans död beboddes af biskop Hans Brask, och
indrogs till kronan efler hans flykt ur riket år 1527.
Det har från den tiden varit i flerfaldiga ägares
händer, och man ser der ännu lemningar af en stor
stenbusbyggnad, som tros hafva varit biskoparnes
magasin eller tygbus. Nära förbi stället framgår
Götha kanal, och får vid inre segelfart å kanalen,
gods lossas och inlastas härstädes.
NorsjO, ea socken med Jörans kapell, belägen i
Westerbottens län och dess andra fögderi och
kontrakt, 19 mil N.V. från Umeå, utgör ett regalt
pastorat af 3 kl. i Hernösands stift och bar 1,130
invånare. Adr. Skellefteå.
Norska kansliet i Stockholm bebor det fordna
Pechlinska huset på Blasieholmen. Det består af
en expeditions-sekreterare och chef samt två
full-mägtige och nödig underbetjening.
Norska Skogsbygd, fordom en socken i
Kul-lings härad af Westergölhland, nu mera
införlifvad med Norunga i Geseneds härad, har i
urminnes tider utgjort en egen kyrka, hvarefter nästan
omärkliga lemningar finnas.
Norsk Oxel (Sorbus Aria), ett lägre träd, med
tjocka trubbiga grenar, hvilket förekommer på de
yttersta bafskustema i Bohuslän, Skåne och pä
Gotiska sandön, sparsamt. (Se vidare Oxel.)
Norstedt, har 1780 och 1781 i Petersburg
utgifvit ett Ryskt och Svenskt Lexikon, 2 band i qvart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
