Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66
Nose.
NottebKck.
Vid uppvaknandet föresatte sig konungen att
verkställa sin dröm, och snart reste sig på Allö en
stad, hvilken bar konungens namn, med ett
tempel sådant han förut såg det i drömmen.
Socknen har 1,700 invånare och består af 14 mtl.;
läget är pä båda sidor om en vik, som bildas af
Helje-ån, i norr gränsar den till Råbelöfs-sjön.
Allmogens klädedrägt är vacker, utan flärd. Allt
silfver, såsom kors, knappar och kedjor, som
fordom brukades af qvinnorna, är nu bortlagdt.
Ilög-tidsdrägten är af fint kläde, svart eller blått.
Qvinnornas "klut", eller hufvudbonad, är af fin
kam-brits, uti rikt mått försedd med dyrbara spetsar
och broderier. Till skärningen bar drägten i
senare 30 år förändrat sig, så att de yngres
kläder äro mycket olika de äldres. Socknens areal
utgör 7,012 tunnl., af hvilka 1,626 äro sjöar och
kärr. Adr. Christianstad.
]Väse var en Uanneman, en folklek med dans
och sång, allmänt bekant inom Småland och
Öster-götbland. En person befinner sig inom ringen,
med förbundna ögon. Ringen dansar omkring och
afsjunger första versen. Vid dess slut stannar
ringen, alla stampa med fötterna, klappa med
händerna, och hälla sig derefter tysta. Den med
förbundna ögon går fram till ringen, och söker,
att, liksom luktande, utgissa den person, framför
hvilken han stannat. Händerna hållas dervid på
ryggen, eller bakbindas. Ilar ban träffat rätt,
aflöses han af den person, han gissat på; i annat
fall sjunges andra versen, och leken förnyas, till
dess den sökande vunnit sitt ändamål. Verserna
(hvartill melodien återfinnes i del. Ill af de utaf
A. I. Arwidsson utgifna Svenska Fornsånger) lyda,
l:sta versen: "Nose var en Dannemao, I |unden!
Han kunde nosa te, Han kunde klyfva ve. Nos
mig till med näsan din, Som du såg jag gjorde
med min, I lunden!" Den andra versen lyder:
"Nose var en ställe, I lundén! Ilan kunde intet nosa
te, Han kunde intet klyfva ve, Nos mig till, etc."
Koiaau, en å, som ifrån Elfsborgs läns gräns
genomlöper Barne, Wiste och Åse härader, samt
Nybele by i Ås socken faller ut i en vik af
We-nern, kallad Dettern.
Nosserot (Orchis), ett växtslägte, hvaraf flere
arter hos oss förekomma, alla utmärkta genom
rötternas stora bält af växtslem, i följd hvaraf de
flesta kunna användas till beredning af Salep.
Note, i forn-Svenskan detsamma som
sällskapsbroder, följeslagare. Det bette sålunda i gamla
lagen: vara i flock ok farnole (vara i samråd om
något brott). Riddarenote var en trupp ryttare,
sudnote, bordskamrater, blolnauti, deltagare i offer,
thingnote, de som tydde under samma domstol,
skip-nole, de som färdades på samma fartyg.
Notgräs (Lobelia Dortmanna), en mångårig växt,
hvilken förekommer uti sjöar med sandbotten och
klart samt kallt vatten’, isynnerhet i de högre
belägna skogstrakterna, såsom i Småland och dertill
gränsande delar af Halland, Blekinge och
Westergöt|l|and ymnigt; i Wermlands bergslager, Nerike;
Westmanland och Dalarne; men mera sällan vid
Mälaren, och i Skåne i Helge-å vid Christianstad.
Har ej någon bushållsnytta, men utmärker sig
genom sin vackra växt och sina blommor.
Notli, Thoma* von <ler, härstammade från en
gammal adelig slägt i Brabant, var 1674, dä ban
uppböjdes i friherrligt stånd, öfverste för
West-manlands regemente och blef 1677 general-major
SBmt underkommendant i Stettin. Här dödades ban
d. 4 Ang. s. å. af en granat, hvilken, under
belägringen, inkastades i bans hus. Ätten utgick med
hans son öfversten Lamural Thomasson von
der Noth, som stupade ogift i slaget vid
Helsingborg d. 28 Febr. 1710.
Notliolmen i Stockholm, det fordna namnet pä
Kastellholmen, hvilket tyckas gifva tillkänna, att
den hufvudsakligen begagnades af fiskare, som der
upphängde sina nät.
Notiflkationer eller tillkännagifvanden om
dödsfall, hafva i de händelser der de fått äga rum, varit
af lag föreskrifna. Sålunda stadgas i en
förordning af d. 8 Nov. 1731, att inga notifikationer,
hvarken personligen eller skriftligen få ske, vid
vite af tOO daler silfvermynt, till andra än inom
närmaste slägt, till och med syskonbarn, "varande
nog", såsom orden lyda, "at den dödes namn och
caractere utan vidlöftighet vid Tacksägelsen på
Prediko-stolen nämnes." Justitie-kanslern klagade
1749, att denna förordning ej efterlefdes, och
regeringen befallte öfver-ståtbållaren, "att varna och
förmana hvar och en", att rätta sig efter
förordningen.
Notslanga var ett gammalt namn på ett visst
slag murbräckor. Så kallades nemligen det grofva
artilleriet, hvilket nyttjades att beskjuta
fästningar. Dit börde s. k. karteger och notslangor.
Dessa senare voro längre än kartegerna; men
kulans vigt var lika med de kulors, som skötos ur
en half karteg, och sjelfva vapnets tyngd svarade
ungefärligen deremot. En förteckning öfver
gammalt artilleri, från tiden före Gustaf II Adolf,
upptager den dubbla kartegens längd till à 7^
aln, baif karteg till 7 { och nolslangan till 8
alnar; men deremot den dubbla kartegens vigt till
50 à 60 skepp:d, den halfva kartegens till 16
och notslangan till 24 skepp:d; kilian åter i
dubbel karteg vägde 100 mark, i half karteg 25 och
i notslanga också 25 skepp:d. Utom notslangor
funnos äfven fältslangor, som icke börde till
belägrings- utan till fältartilleriet, och var af mindre
både längd och vigt. Den dubbla kartegen var
således vida tyngre artilleri än notslangan,
ehuruväl man någon gång äfven begagnade s. k.
fyrdubbla notslangor, hvilka mycket öfvergingo
kartegerna i tyngd. De vägde nemligen 75 skepp:d,
och sköto sannolikt vida större kulor än de
vanliga murbräckorna.
Nottarft, en mindre ö, belägen i
Södermanlands-skären, emellan Utö och Landsort, ^ mil S. om
Utön. På denna ö märkes det namnkunniga
Drottningberget (se detta ord).
Notteblick, en socken med f. d. annexet
Granhult, utgör numera ett konsist, pastorat af 3 kl.,
och är beläget i Uppvidinge härad och kontrakt
af Kronobergs län och Wexjö stift, 4£ mil N.O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
