Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88
Säsvla.
V iitru.
ket dock aldrig hann till fullbordan. Tvenne
halfva hemman, Oretorp och Bilstorp, hafva tillhört
afl. bandianden Textonius i Christianstad, hvilken
låtit å det senare uppföra en grundmurad graf
åt sig och sin fru, och till grafvens
vidmagthållande donerat förenämnde hemman till Näsums
kyrka samt socknens skolverk och fattigvård. —
Uti Näsums bys östra gärde finnes många stora
grafvar, hvaraf slutas att fordom något stort
fältslag stått bär. I Östads vång hafva äfven
blifvit funna, jemte en betydlig stensättning,
åtskilliga lerurnor. Nära häradsvägen ösler om
densamma ligger en hög sandkulle, hvilken benämnes
med det stolta namnet Trekronors skans. Socknen
innefattar 35 g mtl. och har 2,677 invånare. Dess
areal utgör 21,893 tunnl., hvaraf 1,850 äro sjöar
och kärr. 14 re mtl. af socknen äro utsockne
frälse under Årups och Trolle-Ljungby säterier i
Ifvetofta och Ifö socknar af Blekinge. Adr.
Sölf-vitsborg.
Näsvis. Ursprunget till denna benämning skall
bärleda sig af de fordna småkonungarnes eller
vikingarnes tilltagsenhet och djerfhet. De senare
isynnerhet bade sina boningar pä klipporna och
näsen vid bafsstränderne, och kallades näskonungar
eller näsvisare; ty ordet "viser" betyder i gamla
nordspråket höfding och konung. De trotsade, i
sina borgar och på sina skepp ofta både
konungarnes och lagens magt, och deraf kom sedan, att
en tilltagsen, sjelfrådig menniska kallades näsvis.
Nätra, en socken, belägen i Westernorrlands län,
Ångermanlands norra domsaga och fögderi, 7|
mil N.N.O. från Hernösand, samt utgör ett
konsist. pastorat af 2 kl., inom Ångermanlands
nordvestra kontrakt af Hernösands stift. Socknen
mötes i öster af hafvet och är genomskuren af
Bjä-sta elf, samt delad i fyra delar, benämnde:
Korn-sjö-fjerdingen, Sjömans-fjerdingen,
Sehlmans-fjer-dingen och Skulinans-fjerdingen. Socknens
storlek i äldce tider skall vari! ansenlig; men för
något i kyrkan begånget dråp, bar Nätra i
fjortonde århundradet blifvit minskad, så att dess norra
del, eller som det säges, 2 fjerdingar blifvit
lagda under Själevad. Berättelsen derom är olika. Uti
Palmskiildska samlingen anmärkes, alt "Skjuppe sköt
prästen ihjäl vid Löja altaret i Nätra; derföre
lades två fjerdingar till Själa och blef der
mässlöst"; men bland sockneboerne bar, sedan äldre
tider, man ifrån man gått den sägen, "att en bonde
ifrån Nässjö by, skall en Julmorgon rändl knifven
i magen på kyrkoherden under messan eller
kom-munion, och det af or<ak, att ban vid då
infallande urväder, ej lålit väga öfver sina ägor, som
lågo i dess färd. För samma mord har denne
bonde blifvit stenad ett stycke från preslgården",
hvarest utvisas ett stenröse, som blifvit hopkastadt
öfver honom. Kyrkan, med lorn af sten,
färdigbyggdes 1807, samt är vacker och prydlig. Gamla
kyrkan, som var belägen straxt invid prestgården,
och efter hvilken icke obetydliga lemningar finnas,
skall blifvit anlagd i tolfte århundradet. I denna
socken miirkes: Bjästa, vid kyrkan, socknens och
traktens hufvudort, med domarens bostad, provin-
cialläkare, apothek, postkontor, äfvensom
vanligen bostad för chefen vid det i orten förlagda
båtsmanskompani; Förnätra eller Gustafsbery,
bredvid Bjästa och skiljdt derifrån af Bjästa elf, med
garfveri, färgeri, belydlig mjöl-tullqvarn och icke
obetydliga kopparmalms-anledningar på ägorna,
Ulfon, en betydlig ö i yttersta hafsbandet, med
två byar, kapell, jerngrufva, särdeles god bamn
och lots-station, äfvensom station för en
tullbe-tjent; Skule, urgammal by, den sydligaste i
socknen, utgjorde i 13:de och 14:de århundradet
bostad åt lagmännen i Ångermanland, af hvilka
ännu nämnes Knut Ingelsson Björnklo; Naske, med
ett längesedan nedlagdt linoljeslageri, benämndt
Cbristiansfors, lastageplats, fordom också
marknadsplats; Kornsjö, en för sin fruktbarhet och
vackra läge utmärkt by, bebos af ortens rikaste
bönder; Norrsvedje, enstaka hemman, äfven bekant för
en ovanligt vacker belägenhet; Prestbordet likaså,
äger betydlig vidd och bar på sina ägor
komministers-, organist- och klockar-boställen; bar
gemensamt med Bjästa by ett icke obetydligt
laxfiske; Fröstdal, med tegelbruk; Gärden, hvarest
förut funnits ett nu mera nedlagdt
jernmanufaktnr-verk. — Ilufvudnäringen, näst jordbruket, som
medelst odlingsföretag befinnes i jemnt tilltagande,
är larflstillverkningen, hvilken här nått en
särdeles fulländning, och var redan för hundra år sedan
af utmärkt beskafTenhet. Någon brädtillverkning
finnes väl äfven; men, oaktadt sågarnes mängd,
obetydlig, i anseende till ringa skogstillgångar.
Betydligt strömmingsfiske idkas i skärgården,
särdeles kring Ulfön, och finnas tvenne betydliga
kronofisken: Trysunda och Maroiksgrundet. Stora
landsvägen, som går igenom socknen, lättar
rörelsen, sä att ej obetydlig handel idkas i socknen
och särdeles kring Bjästa. Med undantag af
Bjästa elf linnes ej något slörre vattendrag; men
socknen äger likväl så stor rikedom på smärre
sjöar och vattendrag, att nästan ingen by saknar
sådane, hvilket betydligt bidrager till socknens
förskönande. Särdeles rik tillgång på kallkällor
finnes äfven, och märkas flere helsokällor, hvaraf
isynnerhet tvenne med framgång blifvit begagnade,
den ena å Prestbordets och den andra å Bjästa
bvs ägor. Vid Skule by märkas kringmurade
grafhögar, från den tid då ännu ej funnos
gemensamma griftbögar. Allmogens klädedrägt är särdeles
vårdad, nästan för dyrbar. Någon egenhet deri
finnes ej, om icke att, i stället för öfverplagg,
begagnas ett ylleskärp, som hårdt tillknytes kring
underlifvet. Såsom arbetsplagg under vintertiden
begagnas korta rockar, eller länga jackor af hvitt
kalfskinn. Begrafningar, bröllop och barndop
firas med särdeles stål, merendels i närbeten af
kyrkan. — Bland inom socknen födde män, som
vunnit ryktbarhet, märkes den Europeiskt ryktbare
orientalisten Mathias Norberg, länsmans-son i
socknen, samt tvenne bans bröder, hvilka äfven vunno
lagerkransen. Äfven prosten Johan Tollstén har,
genom donationer till socknen och Upsala akademi,
vunnit välförtjent ryktbarhet. — Socknen utgöres
af 65 mtl. skatte och har en areal af 68,71 t tunn).,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
