Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
96
Odén.
OdenajU.
land, Weldeg i Sachsen, Beldeg i Westphalen,
Sigge i Franken, Skjold i Danmark, Seming i
Norrige och Yngve Tarkarnes konung. Att Odén
varil en lycklig anförare för en stridbar och
alldeles icke obildad folkstam, som nedsatte sig i
norden, är det enda man, med nägon visshet, kan
säga om bonom.
Odén. "Nu gifver jag dig Odén", var
afgudapre-stens ord, då en menniska offrades.
Odencrants, Tlior lngual, son till
lagmannen, bofrättsrådet Johan 0., hvilken adlades jemte
sina bröder. De voro söner af biskop Rbyzelius.
lian föddes på Wårdsberg i Östergötbland d. 22 Jan.
I7S2 och bar, såsom det beter om bonom i Biogr.
Lex., lemnat "ett särdeles aktadt och äradt minne
i Götha rike." Dog som hofrättsråd i Götha
hofrätt d. 29 Okt. 1829. Har förtjenst som domare
och embetsmän, samt utgifvare af 16 häften af
Jönköpings läns bushålls-sällskaps handlingar; var
tillika en vän af konsterna och vitterheten.
Odendal, Anders, hette Wallant, och var
fodd i Amsterdam 1655, bade mycken böjelse för
filosofien, naturalhistorien och medicinen, men
tillika för köpmansyrket. Emedan han ej pä annat
sätt kunde förskaffa sig medel att fullfölja sioa
studier, åtog ban sig att indrifva fordringar
åt köpmän mot en viss procent; men då äfven
detta yrke ej inbragte så mycket ban behöfde,
gifte ban sig med en bandförsäljerska, som hade
egen bod. Nu kunde han resa till Utrecht, och
blef der med verkligt beröm medicine doktor. Det
lyckades honom likväl icke att bär vinna någon
särdeles praktik, hvarföre han for till Stockholm,
egentligen för att indrifva en fordran åt en
Holländsk köpman. Här bade ban någon framgång
som läkare, men kollegium medikum nekade att
emottaga bonom som sin ledamot. Detta
af-skräckte honom likväl icke. Han försålde
hustruns krambod, köpte upp varor, dem ban trodde
kunde vara begärliga i Stockholm, återvände dit
och afyttrade dem i en serskild bod i packhuset,
den tid ban hade öfrig från besök hos sioa
patienter. Kollegium medikum afslog väl ännu en gäng
hans begäran om ledamotskap, men omsider fick
han 1685, efter undergången examen, konungens
tillåtelse att praktisera, lian bade mycken kredit
bos utländske ministrar, och tillkallades äfven
stundom på hofvet. Eburu ban bortsålde sin krambods
inventarier, bibehöll han dock några
skeppsandelar, och att köpmannen bos bonom låg i själens
grund, kan synas deraf, att då ban kallades till
en sjuk, stannade han först midt på golfvet,
väntande på sin betalning, Dröjde denna, så vände
ban om, och den, som sedan ville hafva honom
tillbaka, måste förut betala bonom arfvodet. Han
lärer varit skicklig läkare och botanist. Carl XII
upphöjde honom år 1704 i adligt stånd, med
namnet Odendal, men ban dog vid samma tid, så att
han aldrig hann introduceras.
Odensala, en socken, utgör med annexet Husby
ett konsist, pastorat af 2 kl., och är beläget i
Erlingbundra härad och kontrakt af Stockholms län
och Upsala stift, 3 mil S.O. från Upsala, 1 mil
från Mälaren. I den urgamla kyrkan är hvalfvet
anmärkningsvärdt för den från urminnes tider väl
förvarade alfresco-målning derstädes, öfver Gamla
och Nya testamentets vigtigaste händelser och
berättelser. Bland fornlemningar märkes en
offer-höjd å Transäkers ägor, en ättehög vid Hargs by,
med en derifrån skiljd runsten, samt lemningar af
ett skepp i en mosse, på hvilket, enligt sägen,
en vid namn Ricka seglat, som skall hafva anlagt
Rickeby, samt fästat en jernring i Värsta-berget,
hvarest skeppet legat förtöjdt. Då konung Erik XIV
skyndade ifrån Upsala, efter mordet på Sturen, kom
ban på fjerde dagen fram till Odensala prestgård
och var då alldeles vansinnig. Oaktadt sin
sön-driga drägt igenkändes ban och qvarhölls här i
två dagar, till dess ban fick andra kläder och
beledsagades till Stockholm. — Invånarne äro nästan
alla jordbrukare och i allmänhet utmärkta för goda
seder, flit och ordentlighet. År 1847 öppnades
bär en ny fast folkskola. Socknen innefattar 51 £
mtl. och har 510 invånare. Dess areal utgör
10,900 tunnl., af hvilka 120 äro sjö och kärr.
Adr. Stockholm, Forsby.
Odensbache, vid Telgebron, i Stora Mellösa
socken af Nerike, är märkvärdig för sin ättehög och
runsten.
Odensl*all (mylbol.). Så kallades den första folla
bägare, hvilken, vid dryckesgillen anställda efter
offer, välsignades af presterne och egnades Odén.
Odens liästar. Åt dessa brukade rnan fordom
uti Blekinge lemna en kärfve qvar på åkern. Vid
det buller, som nattetid stundom höres i luften
och liknar dånet af förbifarande ryttare, säger
folket: Odén far förbi.
Odensliiig, i Warnums socken af
Westergötland, är en höjd af omkring 20 alnar, som skall
varit ättestupa; men är nu mycket förfallen. Rundt
omkring vid foten stå hvassa stenar. Uti denna hög
skall en bonde funnit ett skrin med så mycket
penningar uti, att ban derföre köpte ett hemman.
Odensjii, en socken, ntgör, med Lidhult och
Wrå till annexer, ett konsist, pastorat af 2 kl.
2 afd. och är belägen i Sunnerbo bärad och
kontrakt af Kronobergs län och Wexjö stift, 9£ mil
V. från Wexjö. Bland sjöar märkes bär Bolmen
och Unnen. Kyrkan är af sten, uppförd på den
gamla griindpn i9ie. i ouensjo skog tinnes ett
monument i form af ett altare, som anses »«•
helgadt åt Odén, hvaraf socknen troligen fått sitt
namn; äfven anträffas deromkring en mängd grift—
högar och en graf, kallad Odens graf. Vid
kyrkodörren finnes en runsten. Socknen består af 15
mtl. och bar 835 invånare. Dess areal utgör
2 5,874 tunnl , hvaraf 7,980 äro sjöar och kärr.
Adr. Ljungby.
Odensjii eller Onsjtt, 3| mtl. säteri, i Naglems
socken af Westergötland, skall hafva namn af
Odén. Egendomen, vackert belägen vid Götha elf,
är Gdeikommiss inom slägten Hay, har stor och
prydlig åbyggnad. Framlidne öfversten W tay
bar i en löfskog på ägorna, låtit uppresa
minnesvårdar åt aktningsvärda medborgare; stället kallas
derföre Minnets tempel. Han anlade äfven bredvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
