Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Offerhällar.
Offer redskap.
103
har förr varit mera vidsträckt än no.
Boskapsskötseln vårdas väl. Nästan bela sommarn födes
boskapen i fäbodar, der bete är ymnigt. Ehuru
ängarne vid byarne rödjas nu mera än förr,
måste dock en stnr del af fodret hemtas från 2 till
3 mil aflägse fjällmyror och fäbodaallar, hvilket
utgör drygaste arbetet för folk och hästar.
Skogen är vidsträckt, men kan för dess oflägsenhet
föga nyttjas, utom till någon läggning, slöjdning
och tjärubränning till husbehof. Olders-grufvan i
Ofver-Oldersfjäll, 5 mil från kyrkan, blef arbetad
för kronans räkning omkring år 1650. Den bade
en blymalms-anledning, med litet silfver, som drefs
till 5 alnars djup, men lades öde 1737 och har
en läng tid stått under vatten. Det i orten
inrättade kopparverksbolag började här sedan sin
första rörelse; men nödgades snart lemna arbetet,
såsom icke lönande. Kristallbrott finnas äfven inom
socknen. Vid den längst i vester belägna byn Gärde,
hafva sådane en tid blifvit brntne, men lära nu
vara öfverläckte med grus. Berg stänga socknen
på vestra och norra siden. Fjällen emellan
Offerdal, norr- och sör-Lie socknar i Norrige, tjena
bar till gränseskillnad. Utom Ansätts-, Otders-,
Stens-, Grubbedals- och flere stora fjäll, äro
Alm-iua eller Rtsaberget, mil N. om kyrkan, och på
södra sidan Hetleberget, märkliga för sin höjd och
branthet. Vattuledningar förekomma här flere, och
äro med fjällsjöarne väl 30 till antalet, hvaraf
Garde-, HatlsjOn och Nälden äro störst. I
prest-^nrden förvarades ännu i slutet af förra
århundradet den i orten bekanta Offerdals-bullen, som är
en 14 kannors trädvril eller svarfvad skål,
rödmålad, med tunnband och handtag af tenn, prydd
med 8 silfverplàtar och några verser. Inuti stå
åtskilliga minnesskrifter, der denna bulla kallas
’Gertrud. På brädden läses: "Gästabudsbulla för
Ronden i Offerdal på dess Pastors och Præp. Mag.
Abr. L. Burmans och dess hustru Elisabeth
Zach.-dotter Plantins Hedersdag d. 24 Febr. 1690."
Efter gammal vana ville bönderne hafva den qvar
att dricka utur, när de leverera sin tiondesäd,
hvarföre pastor inlöste ,den för 170 daler.
Socknen innefattar 35 mtl. och bar 1,918 invånare.
Pastoratets areal utgör 727,473 tunnl., af hvilka
50,000 äro sjöar och kärr. Adr. Östersund.
Offerhällar äro klumpformiga, ofvanpå flata
stenar, således olika offeraltaren, som hafva en
sten-skifva, hvilande på fötter; skilja sig äfven från
altarkummel, de der bestå af en massivare takbäll,
ofvanpå flat, upprest på grofva kummelblockar,
emellan hvilka bildas en grotta. Offerhällar,
ehuru mera klumpformiga, äro deremot, såsom
altaren i vara kyrkor, af så stor och fast
beskaffenhet, att de behöfva inga fötter. Offeraltaren
funnos allmänt, och finnas ännu, på ett och annat
ställe, på och vid högar, eller andra monumenter,
utgörande högtidliga samlingsställen; men
offerhällar anträffas merendels enstaka i skog och vild mark;
likväl åtföljer ej sällan någon tradition och
benämning af altare. På öfra flata sidan af alla
slags offerstenar ser man stundom några
ingräf-da bål, hvilkas ändamål torde varit att deri sam-
la askan. Offerhällar finnas på flera ställen, i
Bleking det s. k. Hoby altare i Hoby socken, samt
tvenne i Thorbamns socken, på ett flått berg,
kalladt Altarnioen; i Småland, Östbo bärad, Fryeleds
socken, vid Svenaryd på Altaremåsen; i Halland i
Grimmetons socken, Altarstenen, en dylik emellan
Walda och Angås, äfven kallad Altarstenen, m. 0.
Att offeitundar funnos hos oss, vittnar ej allenast
bihanget till Gottlands-lagen, utan intygas äfven
af de på många ställen i riket förekommande
lemningar och sägner om dem.
Offerkttgar hafva altare och fredshana, och
kunna dessutom, äfvensom ättehögar, hafva krona och
fotkedja. Hos oss finnas ej vid offerhögar dessa
vårdprydnader i behåll. De anträffas ofta trenne
tillsamman, antingen i en trekant, såsom Trehögarne
vid Lund, eller ock stå de i en rät linje.
Offer-högarne hade hvar sitt offeraltare öfverst på
högen. Troligt är, att hvarest trenne offerhögar
finnas, blef den mellersta belgad åt Thors, den till
höger åt Odens och den till venster åt Freys dyrkan.
Offerkistor, eller Offerhlockar, funnos
fordom uppställda vid offerkällor, i kyrkor,
helge-andsbus eller bospital, samt framför helgonbilder.
Namnet angifver bestämmelsen. De som voro för
kyrkans dcb de fattiges räkning bibehållas ännu
på de flesta ställen, under namn af kyrko- och
fattigbössor; men de som stodo vid källor och
helgonbilder aflystes redan kort efter
reformationens införande. Likväl synas de hafva blifvit
bibehållna pä Gottland, in i följande århundrade;
emedan ännu år 1611 derstädes utkom ett strängt
påbud om deras borttagande.
Offerkyrkor kallades sådana kyrkor, hvilka,
uppbyggda i följd af något löfte eller med anledning
af någon serskildt händelse, icke underböllos uf
någon menighet, utan endast genom frivilliga
gåfvor. Dylika helgedomar ansågos af folket med
mera vördnad än andra, och man ihågkom dem
med gåfvor, äfven från aflägsna orler, likasom man
deruti lät hålla förböner för utsocknes boende
sjuka. I nöd gjordes löften till desamma. En sådan
offerkyrka är Grinneröd i Bohuslän, 2 mil söder
om Uddevalla, och finnes ännu i densamma qvar
den inmurade starkt jernbeslagna offerkistan af ek.
Offerkällor. Se: Heliga källor. Offringar i
dylika af små mynt, knappar, nålar och andra ting,
brukas ännu i dag på ganska många ställen i
landsorten, och härrör från urgammal sed. Vid dylika
källor äro vanligen fästade minnen af förmenta
helgon eller underverk, hvilka minnen sannolikt
gifvit anledning till offrandet. I katholska tiden
begägrade sig presterskapet och munkarne af
denna vidskepelse, och bade vanligen vid sådana
källor uppsatta offerkistor, i hvilka de emottogo de
enfaldiges gåfvor.
Offer in ii dar. Se: Offerhällar.
Offerredskap. Hit höra först knifvarne, hvilka
sannolikt varit af flinta, som alltid blifvit ansedd
helig, och af hvilket ämne de flesta folks
offer-knifvar varit förfärdigade, en omständighet, som
antyder offrens uppkomst i en tid, då metaller
ännu voro okända. Den gamla fördomen, att i hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
