Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
106
Oküud.
Olanda.
sträcker sig detta pastorat öfver bela bredden af
Faurås härad. De strömdrag som bär finoas, äro,
utom förenämnde Etrad äfven Högvadsån, hvilken
skiljer Svartrå och Köinge socknar ifrån Okome,
bildar tvenne icke obetydliga vattenfall vid
Tub-bared och Köinge, samt förenar sig med Etran
vid Axtorna; Stockeå i Okome, Rambeck i Köinge,
och Perlabeck i Svarträ, hvilka alla tre falla i
Högvadsån. Ibland sjöar äro de vid Wälasjö i
Okome och vid Rjörka i Köinge störst.
ßjörke-berget, Reslareberget, Tjurberget och Ramberget
utmärka sig för en mer betydlig böjd. Okome
socken indelas vanligen i tvenne delar: den norra och
den södra delen. Af fornlemningar märkes på det
s. k. Lyngabete, söder ifrån kyrkan, en slät plan
med en idavallur eller domkrets, bestående af 16
stora stenar, af hvilka en utmärker sig genom en
ansenlig storlek. Alla stenarne hafva
domslens-form och kretsens diameter är 24 steg. Stället
kallas Domstenarne. Dessutom finnes på
åtskilliga andra ställen i socknen en mängd stenrör och
stensättningar. Socknen består af 31 mtl. och
har 770 invånare. Dess areal utgör 12,173 tunnl.
af hvilka 1,210 äro sjöar och kärr. Adr.
Falkenberg.
OUUnd man giri icke vitsord, ett ordspråk,
upptaget bland domare-reglorne i Svenska lagen,
betecknande, att man icke lält tror deo, som man
icke känner.
Ol betydde i gamla Svenskan läder, särdeles
läderrem.
Olaga rang Ur of&ng, ett gammalt ordspråk,
som finnes upptaget bland domare-reglorna i vår
lag, hvarmed förstås att det som erhållits
olagligt, går lagligt tillbaka.
Olai, Andreas, juris doktor, användes af
Gustaf I i åtskilliga beskickningar till England och
kejsarcj), omkring år 1550. Han var en lärd och
skarpsynt man, som både väl uträttade sina
uppdrag och derjemte studerade länder och folkslag,
dem han besökte. Har författat berättelse om
sändebudens svar och noter, samt en beskrifning
öfver Engelska staten, sådan ban då fann den,
under titel: Relatio de Statu Angliæ. Hans
födelse-och döds-år, äfvensom hans öfriga
lefnadsomständigheter, äro obekanta.
Olai, Andreas, lärer varit född Svensk och
uppfostrad i Lutherska läran, men alfol| till den
katholska, blef hofpredikant hos Sigismund och
af honom förordnad att förestå katholska
gudstjensten i det s. k. Keilbska huset (se detta ord)
och sedan att värda slottskyrkan. I anledning af
detta uppdrag har ban blifvit bekant i historien,
genom den häftiga strid ban förde med hertig
Carl om nycklarna till sistnämnda kyrka, och
hvarom han berättar i ett bref till jesuiten
Sigismund Ehrenhoffer. Han omtalar deri, huru
hertigen först haft flera bud hos honom och begärt
nycklarna, emedan ban ville inställa all gudstjenst
i slottskyrkan, intill konungens återkomst, och
försegla dörrarna. Dertill nekade Andreas Olai.
Hertigen kallade honom nu upp till sig, och då ban
fortfor i sin vägran, blef Carl, efter vanligbeten,
atom sig af vrede, botande att med sitt svärd
hugga bonom i stycken, "gaf honom tusen djeflar
i våld" och sade: "Om än nycklarna suto i skallen
på dig, skall jag dock rycka dem ut." När ej
heller detta hjelpte, lät hertigen söndersåga
kyrkodörrarna och dref den motsträfvige nr riket.
Han förfogade sig år 1596, genom Finland
tillbaka till Polen, der ban stannade. Haas vidare
öden äro obekanta.
Olai, Martinus. Se: Martinus Olai, llelsingius.
Olai, Kricus, doktor, theol. professor och
domprost i Upsala under senare hälften af 15:de
århundradet, är den förste egentlige namngifne
Svenske historieskribent, hvars Svenska historia går
från de äldsta tider till 1464, och vid hvars
författande ban tydligen begagnat äldre källor, hvilka
sedan gått förlorade, lians arbete är skrifvet på
Latin, men år 1678 af Johan Sylvius öfversatt
på Svenska, under titel: The Svenskes ocli Gothers
Historia, Skrefven på Latin Alf Erico Olai, Widh
pass Tubundrade och Siutton Åhr sedan, Hvilken
tvar Doctor och Prof. ulhi then H. Skri/ft, sampt
Decanus och Domprobst i Upsala. Han beqynner
henne aff Christi födelses Tijd, berättar om Stu och
Sexlijo macbtige Konungar, och fullföllier henne
intil Åbr /46‡. Liksom alla gamla skribenter
börjar ban sitt lands historia med Noach och hans
son, Japhet, hvars slägt och efterkommande
sägas hafva gått från Scbytien och kommit bit io
i landet. Han bar emellertid skrifvit med
sanningskärlek och opartiskhet, llar äfven författat en
psalm, hvilken, med några förändringar, infördes
under N:o 205 i gamla psalmboken: "En riker man,
väldiger ban" m. m. Dog julaflonen lts6.
Oland, ett härad af Upsala lan, är till det
mesta skoglöst, men genomskuret af många
valtu-drag, omvexlande med skogsbäckar och småsjöar.
Häradet består af 11 socknar, nemligen: Alunda,
Morkarla, Tuna, Stafby, Löfsta , Tegelsmora,
Dannemora, Film, Hållnäs, Ekeby och Skeftbammar,
innefattande 557 -J mil. med en folkmängd af
16,700 personer. Märkligaste ställen inom
häradet äro: Lydinge gods, Gimo, Österby och Löfsta
jernbruk, samt Dannemora grufvor. I förening
med Wessland och Elfkarleby, Tierp, Wendel,
Löfsta, Film och Dannemora samt Norunda
tingslag, utgör Olands bärad en domsaga, samt med
Löfsta och Dannemora tingslag ett fögderi.
Häradets areal utgör 256,448 tunnl., af hvilka
20,848 äro sjöar och kärr.
Olander, Krik Jolian, prov. läkare i
Mariestads distrikt, född i Småland d. 27 Jan. 1766,
promoverad till med. doktor i Lund 1794,
hvarvid ban innehade andra hedersrummet, fick år
1834 af Lidköpings borgerskap en eklöfskrans,
såsom tacksambetsbevis för dess outtröttliga nit att
söka hindra kolerans utspridande, och, sedan boo
verkligen utbrustit i staden, såsom det troddes,
till följd af tre falska sundhetsbetyg, att då
hämma dess framsteg och rädda de deraf angripna.
Olands och t^riisåkers förenade kontrakt af
Upsala stift, innefattar 9 pastorat, hörande dels
till Upsala, dets till Stockholms län, nemligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
