Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olof, Mit.
Olofs holme.
111
för sina undersåter yxhugg i det märkvärdiga
slaget vid Stikelslad d. 22 Juli 1030 i en ålder
af 33 år. Konung Olof var till växten kort och
tjock, med blaa ögon och rödlätt ansigte samt
rödt skägg. Till lynnet var han grym och lömsk,
men hans nit för kristendomen, en solförmörkelse,
som inträffade vid hans död och några förmenta
underverk, hvilka tilldrogo sig med bans lik, såsom
t. ex. att detta ej förruttnade, att skägg och
naglar växte m. m., verkade, i förening med
folkets missnöje med Danska oket, och munkarnes
intriger att den stupade konungen förklarades för
martyr „ helgon och sedermera för hela Noriges
skyddspatron. Hans dyrkan utbredde sig öfver
bela Norden, der lättrogenheten trodde de i
hundradelals legender utbredda underverk, dem ban
påstods hafva uträttat, och der en mängd kyrkor,
kapell och allaren uppfördes till bans ära. En
kämpe, fallen i öppen drabbning med svärdet i band, var
just ett helgon, hvilket skulle företrädesvis omfattas
af .\ordens krigiska folk. Han gjorde ock ett så
djupt intryck på dem, alt de gåfvo hans namn ät
otaliga ställen, dem de i något afseende höllo
minnesvärda, såsom gamla offerkällor, o. s. v.
Hans ben förvarades i ett kostbart skrin, på
högaltaret i den präktiga Christkyrkan i Trondhjem.
Öfver bela Norden firades bans minnesfest d. 29
Juli, hvilken ännu under namn af Olsmessan är
en märkelsedag bos Svenska allmogen.
Olof, Mit, en socken, ’utgörande annex till
Sigtuna, belägen i Erlingbundra och llåho förenade
bärad af Stockholms län, Erlingbundra kontrakt af
Upsala stift, 3 mil S. från Upsala, vid Mälaren.
Socknen uppkom då S:t Olofs kyrka i Sigtuna
efter Stockholms anläggning fick sig byar anslagne
till sin församling, hvilken kallades S:t Olofs
socken. Kyrkan, nu mera en ruin, var näst S:t Pehrs
och Lars kyrkor, i Sigtuna, den äldsta, och blef
reparerad efter 1188 års förstöring. Den tyckes
varit helgad till minne af Norske konungen Olof
den ’Helige; samme man, som likväl förut härjat
Mälarens stränder. Äfven finnes nämnde konungs
symbol, bilan, i denna församlings sigill. Kyrkan
ligger alldeles vid landsvägen, som bär till
Wenn-garn och Upsala. Den äger nu inga Iak, ulan
stå sidomurarne otäckta. Dess bela längd utom
murarne är 43, största bredden 35 J alnar. Den
har varit korskyrka, särdeles mörk och blott
försedd med små gluggar-, tornet bar tvenne
hvalf-öppningar åt hvar sida nära spetsen. På dess
norra sidobvalf, det enda som ännu finnes oskadadt ,
växa tre stora granar och en tall; på flere andra
ställen uppskjuta unga rönnar. I socknen märkes
kungsgården W e.nngarn, samt Löfstaholms gods (se
dessa ord). Socknen består af 22 mtl. och har
391 invånare. Dess areal är 4,814 tunnl., hvaraf
35 äro sjöar och kärr.
Mlof, Mit, en socken, belägen i Albo bärad och
kontrakt af Christianstads län och Lunds stift, 1
mil från hafvet, 2 mil N.N.V. från Cimbrishamn,
är enligt kongl, brefvet d. 2? Juli 1814, tills
vidare förenad med Stiby sockeo och utgör elt
regalt pastoral af 3 kl. (jillberg anför i sin "Be-
skrifning öfver Christianstads län", att orten är
särdeles bekant i anseende till den vidskepelse som
den enfaldigare hopen bär föröfvar, särdeles S:t
Olofs och midsommarsaftonen uti S:t Olofs vid
kyrkan belägna källa. Socknen innefattar 9 ,a6- mtl.
och bar 1,029 invånare. Dess areal är 7,313
tunnl , af hvilka 25 äro sjö och kärr. Adr.
Cimbrishamn.
Olof Ii yr re, en af Norriges älskvärdaste och
visaste regenter, var son af Harald Hårdråde och
lyckliggjorde, under en regering af 26 år, sitt
rike genom fredliga bragder, som alla afsägo
folkets hyfsning, upplysning och välstånd. Han dog
pä nuvarande bondgården Håkeby i Tanums socken
af Bohuslän d. 22 Sept. 1095. Tilluamnet Kyrre
betyder den stilla och fredlige.
Olof KUskoiiiiiig, en betydande man i början
af 1100-talet och fader åt Ragvald Knapböfde. I
en gammal konungalängd anföres ban bland
Sveriges konungar, men hvilket är origtigt, så framt
man till dessa ej vill räkna andra än dein, som
verkligen regerat öfver hela landet, ehuru det är
troligt, alt Olof kunnat vara höfding öfver något
serskildt landskap.
Olof (Ingiald i Tofta, uppgifves, jemte Peter
Halding i Wall, hafva varit Gottländska allmogens
anförare under dess strid med Wisby boerne, och
i träffningen vid Högebro. (Se detta ord).
Olofsdotter, liariu, var den sista abbedissan i
Wadstena kloster. Hon bade nyligen blifvit
bekräftad i embetet af konung Sigismund, men
måste lemna sin plats kort derefter, eller 1595, då
hertig Carl helt och hållet upphäfde klostret.
Orsaken till bans strängbet berättas balva varit, alt,
under det ban vistades i Wadstena, bade man i
ett gammalt ihåligt äppleträd i trädgården, funnit
en mängd skeletter efter barn, som nunnorna i
hemlighet födt och mördat. Af de nunnor, som
nu funnos i klostret, voro också verkligen flera
hafvande. Fru Karin Olofsdotter begaf sig till
Oliva kloster vid Danzig, och flera af de öfriga
klostersystrarna logo äfven sin tillflykt till Polen.
Olofsfors, jernbruk i Nordmalings socken af
We-sterhottens län, anlagdt af hofmarskalken J.
Jen-nings, har 4 härdar och 1,800 skepp:d privil.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgöres med 18 skepp:d. Afsältningsorten är
Nordmaling eller Stockholm. Smidesstämpeln visar J
C P med krona öfver. Bruket äges af intressenter.
Olofs gill*?* Mit, i Vingåker af Strengnäs stift,
var på sin tid mycket ansenligt, bade sina senior,
adsessorer och flere bröder.
Olofs holme. Mit, pä nordöstra sidan af
Gottland. Här skall konung Olof Haraldsson
landstigit, för att införa kristna läran pä Gottland. Han
uppbyggde bär ett kapell och omvände en del af
norra Gottlands inbyggare; men invånarne i södra
delen af ön grepo deremot till vapen för att
fördrifva de kristna. På Lrkare/ied anföllos Olofs
krigare af hedningarne. Slaget var ganska
blodigt och utgången oviss. Konungen fäktade sjelf
med största tapperbet och kastade sig under
striden på knä uppå en sten, som ännu visas. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
