Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Or.
Ordnar.
121
åtnjuter, atl antingen leverera räntan in natura
eller lösa den efler i författningarne fastställdt
pris, o. s. v.
Or (Ararus), ett slägte bland spindelkräken, hvaraf
märkes: Or, mjölflott (A. Sirio), af ett litet
sandkorns storlek, med linsformig kropp; mjölkbvit med
genomskinligt onderlif; hufvudet och de 8
fötterna blodröda. Förekommer i mjöl, gryn, ost, m.
fl. matvaror och gör dem hvad man kallar origa,
d. v. s. meddelar dem en obehaglig urinartad lukt
och en frän smak. Matvaror som äro angripna
deraf, böra icke användas till föda hvarken för
djur eller menniskor, emedan sjukdomar deraf lätt
uppkomma.
Ora betydde i gamla Svenskan Slaythàmd, eller den
upprättelse för ett mord, som den dödes
slägtingar ägde att utkräfva. Sålunda beter det i
Ost-göthalagen: "Nu kumber oran manna mällum, ok
agbu tber alla ena kirkiu: nu Iba hin ständer inne
sum örar, tha ma annar saklöst utbe standa." (Nu
uppkommer dödlig fiendskap, slägthämd, emellan
några som böra till samma socken, och den, som
bar hämdens rätt att utkräfva, är inne i kyrkan;
dä må den andra, som har skyldighet att gifva
upprättelse, stå säker utan för kyrkans portar).
Oranbol var den ersättning, som gafs för all
försona ett begånget mord. Ordela, göra slut på
tvisten. I Westgötbalagen heter det: "Ordeler
ban sik innan nästa Lanzting, wæri saklös." (Gör
ban slut pà tvisten eller bevisar sin oskuld innan
nästa ting, vare saklös).
Ora-eir i Dalarne, bar sill nrsprung ifrån en källa,
kallad Orane, vid Norska gränsen, hvarifrån
Wox-na-elfven, som löper åt Helsingland, äfven
utrinner. Ora-elf är i Finnmarken nog liten, men
sedan deo i Ohre socken fått tillökning af flera
strömmar, blir den större, och flyter sedan genom
Orsa-sjöarne, och kallas så Orsa-elf, tills den vid Noret
i Mora förenar sig med Östra Dalelfven. Oresjön
ligger 77 4 fot bögre än hafvet och håller 0,28
qvadratmil. >
Orakad. Att gå orakad och med dåliga kläder,
plägar hos karlarne på Tjörn i Bohuslän, vara ett
uttryck af djup sorg.
Orcbarton, Johan, af en urgammal Skottsk
ält, var major i Svensk tjenst då han 1664
introducerades på riddarhuset; blef 1679
öfverste-löjtnant. Ätten är längesedan utgången.
Orcliiiuont, Carl Ferdinand Johan d’, af
en gammal Fransysk ätt, född d. 19 Apr. 1757,
var major vid artilleriet och R. af S. O., dä han
1812 introducerades på riddarhuset som Svensk
adelsman. Hans son,
Orcliimont, Wilhelm Albrekt d*. född d.
2» Jnni 17^3, blef 1801 fänrik vid lifregementets
värfvade infanteri, lal2, såsom kapiten vid
gardet, ordonans-officer bos d. v. kronprinsen, sedan
dess adjutant, 1817 öfverste och chef för
West-cölhadals regemente, 1837 landshöfding i
Skaraborgs län, general-major, Kom. af Sv. O.
Ordalier, eller Guds domar, benämndes under
medeltiden vissa med religiösa ceremonier beled-
sagade prof, som en med halft skäl öfvertygad
anklagad underkastades, för alt ådagalägga sin
förmenta oskuld. Sådana ordalier voro, utom
enviget, jernbörden, öfvergjutning rned sjudande
vatten eller nedstörtande i kallt dylikt, m. m. Gick
man oskadad ur de förra profven, eller flöt man
ofvanpå vattnet dä man deri nedkastades,
frikändes inan från anklagelsen. En tid, före år 1200,
voro ordalierna lagliga bevisningssätt, grundade pä
tron, att Gud genom underverk skulle fria den
o-skyldige. Många genomgingo dem lyckligt,
hvilket bör tillskrifvas presternas dervid använda
bedrägerier, hvarom Norriges historia isynnerhet
lemnar tydliga bevis. De afskaffades i Sverige
under Birger Jarls regeringstid. (Se vidare:
Jern-börd, Tvekamp, Vattenprof.)
Ord och afsked gilr god kredit, ett
gammalt Svenskt ordspråk, hvarmed förstås att maD
gerna brukar sälta tro till en hederlig karls ord.
Ordensbiskopar. Detta embete stiftades år 1783
af Gustaf 111, som ville gifva ökad glans åt
Serafimerorden. Den förste, som bekläddes med
denna värdighet, var biskopen, friherre Taube.
Efter honom följde biskoparne Benzelstjerna, Flodin,
Murray, Job. Olof Wallin och biskop Agardh,
hvilken nu (1849) innebar embetet. Biskop Heurlin är
ordensbiskop i survivans. Ordensbiskopen biträdes
af tvenne kapellaner. Dessa äro för närvarande
kongl, hofpredikanten C.W.Pettersson,
kyrkoherde i Floda, och E. J. Nordenson, pastor vid
bof-församiiogen samt kyrkoherde vid Lofö och
Drottningholms församlingar.
Ordnar. Den första Svenska orden, hvarom man
har någon kunskap, är den år 1285 af Magnus
Ladulås stiftade, hvilken många ansett för att hafva
varit Serafimer-orden, dervid stödjande sig på ett
gammalt testamente, hvari en förnäm man bland
andra sina egodelar omtalar den gyllene kedja
med de englahufvuden, som hans fader fått till
skänks af konung Magnus. På konungens grafvård
i Riddarholmskyrkan är ban äfven föreställd med
en sådan kedja, men hvilket egentligen ingenting
bevisar, emedan denna bild är buggen 300 år
efter bans död. Orden måste åtminstone kort tid
efter hans död hafva kominit ur bruk. De
sedermera af konungarne slagne riddare erhöllo en
vanlig guldkedja, och gingo den vanliga riddare-eden
att skydda Kristi kyrka, att försvara faderlösa
barn, jungfrur, enkor och fatliga. Sannolikt var
Magnus Ladulås’ orden icke heller något annat,
ehuru kedjan var försedd med den ofvannämnda
prydnaden. Blott konungar kunde förläna
riddare-värdigheten, och bland skälen till Sten Sture d. ä.
aflägsnande från riksföreståndarskapet och konung
Johans upphöjelse pä thronen var, att så många
adliga fruar önskade se sina män och söner
prydde med detta hederstecken. Den första
riddar-orden i vanlig bemärkelse, hvarom man har
någon redigare kunskap, är den Helige Frälsarens
orden, som Erik XIV stiftade vid sin kröning, d.
29 Juni 1561. Den upphörde likväl med hans
afsättning, och i dess ställe införde Johan vid sin
kröning, d. 10 Juli 1569, Guds Lambs orden. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
