- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
126

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

126

Orinssoa.

Ornäs.

genomtränga i alla fall ej buden. Födoämnena äro
sniglar, insekter, larver och metmaskar. I Augusti
eller September föder honan 7, högst 13 lefvande
ungar, som äro mycket lifliga och genast börja
att förtära små larver, snigelungar o. dyl.

Or mason < Carl, till Rjurum, förde ett
gumsehufvud i vapnet, var höfvidsman på Westerås slott,
sedan i Dalarne, och riksråd från 1434 till sin
död 1441, blef svärfader åt Carl VIK Knutsson,
som förmäldes med hans dotter Catharina.

Orinvrnti, qvidfogel, musråg, musvråk, slnghök
(Falco Buteo), en till falkslägtets sjette
underafdelning, vråkar, hörande fogel, af I fot S tums
längd och 4 fots vingbredd; till färgen i hög grad
varierande, stundom är hela fjäderbeklädnaden
mycket mörkt brun eller svartbrun; på hufvud och bals
enfärgad; på skuldror och vingtäckare med
rödgrå-aktiga fjäderkanter, stundom mera hvit till
grundfärgen med bruna fläckar, dock i allmänhet ofvan
mörkbrun; under än mörkbrun, än smutsigt hvit,
med talrika mörkbruna fläckar; stjerten föga
längre än vingarne, mörkbrun, med 10 —12
tvärstreck; tarserne blott till öfre delen fjäderklädda;
näbben svart; näbbbuden, ögonringarne och benen
gula; de yngre till färgen olika de äldre, i
allmänhet ljusare. Förekommer ganska allmänt,
någon gäng till och med ända upp i Lappmarken,
dock vanligen i de södra landskaperna. Om
hösten, då ban flyttar, visar ban sig stundom i
större antal tillsammans, annars alltid spridd.
Flygten är långsam och trög, hvadan ban är en af de
trögaste och oskickligaste roffoglar; stämman är
hög och klagande, liknande "yaah." Födoämnena
bestå isynnerhet af amfibier, såsom ormar, ödlor,
grodor samt större insekter, regnmaskar, sniglar
och snäckor, stundom äfven råttor, fältmöss,
inull-vador samt har- och fogelungar, ofta går ban
äfven på as. Nästet anlägges uti skogen i stora
träd, och innehåller 3—4 ovala, hvitaktiga ägg
med grönaktig anstrykning och lefverbruna fläckar,
de äro 2 tum 2 linjer länga samt 1 tum 0 linjer
tjocka. Han gagnar genom utrotandet af smärre
skadedjur.

Ormögon, paddfot (Asperugo procumbens), en
ettårig växt, som förekommer på smutsiga ställen
vid vägar och bus, öfverallt i riket, utom i
fjällbygden och Småland. Späd kan den användas
såsom grönkål och ätes äfven af boskapen.

Orus vid, ett provinsord, som betyder
återupp-lifvas, vederqvickas. Det kommer sannolikt af
forn-nordiska ordet orna, uppvärma.

Orne är en i landsorterna i vestra och södra
Sverige bruklig benämning pä fargalt.

Ornitliologer. de förnämste Svenska, äro för
närvarande professorerne Nilsson, Sundevall oeh
Lovén.

Oriiunga, annex till Norunga, beläget i Geseneds
härad af Elfsborgs län, 3 mil 0. från Alingsås.
Kyrkan är byggd af sten på okänd tid. Socknen
innefattar 13 mtl., har 525 invånare och en areal
af 3,405 tunnl., hvaraf 675 äro sjöar och kärr.
Adr. Alingsås.

Ornäs, i Thorsängs socken af Dalarne, med ett

behagligt läge vid sjön Runn, 1 J hemman, är en
gammal sätesgård, af de äldsta i orten, I J mil
från Falun. Man förmodar att gården under äldsta
tider haft namn af Bergsnäs och att Arendt
Persson (Örnflycbt), hvilken genom gifte blifvit ägare
deraf, förändrat det till Ornäs. Sjön omgifver
gården på östra, södra och vestra sidorna. Den
bar ifrån uråldriga tider varit bebodd af
frälsemän och, på lika sätt som alla andra adliga
frälsegods, fritt från alla utskylder till kronan, dess
storlek är i åker och äng 120 spannland; skogen
räknas till 400 tunnland; jordmånen är ler- och
mo-blandad samt ganska fruktbärande; fisket är godt.
I fordna tider hafva följande egeudomar legat
härunder, nemligen: Thonenas, i Thorsängs socken,
Forsbacka, Gytta och Sötfoerho i Tuna socken och
Jonshyltan i Säters socken, hvilka likväl tid efter
annan blifvit afsöndrade derifrån. Redan före
A-rendt Perssons tid skall en qvarn varit anlagd
härstädes; äfven skola långt före denne ägares tid bär
funnits kopparbyttor i gång, hvilka först blifvit
ödelagde omkring år 1668. De äldsta kända ägare
af Ornäs hafva varit adliga slägterne Svinakulla
eller Svinhufvud och Diekn; den sistnämnde var
utländsk och inkom till Sverige i konung Albrckts
tid. Genom Barbro Stigsdolter, Stig Hansson Diekns
dotter, som blef gift med Arendt Persson, kom
denno i ägo af Ornäs. Det uppgifves af några att
fru Barbro varit i frändskap med Gustaf Erikssons
mor. Då Gustaf Eriksson 1520 flydde från
Rankhyttan, begaf ban sig i November månad,
Anders-messotiden, till Ornäs, der ban med stor vördnad
emottogs af Arendt Persson. Gustaf skänkte
bonom sitt förtroende och uppmanade honom till
biträde; men Arendt beslöt att förråda Gustaf; ban
ställde sig likväl som ban vore intagen af
medlidande för hjeltens olyckor, visade det största
deltagande, utforskade Gustafs afsigt och tillbjöd sig
att arbeta på dess fullbordande; ban förde Gastaf
öfver gården till loftsbvggningen, der ban, sedan
de gått uppföre en hög vindeltrappa, anvisade
honom vid ändan af en lång gång, ett oeldadt rum
(Fateburen), och bad honom der med trygghet
hvila sig. Gustaf, som ej förmodade Arendts
förräderi, fägnade sig åt hans beredvillighet; denne,
för att underrätta sig om sina grannars tänkesätt,
reste hastigt till en af sina slägtingar, Måns
Nilsson (Svinhufvud), för att anstalta om Gustafs
fasttagande. Arendts hustru, fru Barbro Stigsdotter
(Svinhufvud), kände sin mans falskhet, och hade
sett dä han, ifrån Måns Nilsson, hvilken afslog
att bistå bans trolöshet, skyndade förbi sin egen
gård till Sätra, der bans svåger Brun Bengtsson,
konungens fogde bodde; bon förstod straxt hvad
delta betydde. Rörd af medlidande öfver Gustafs
förestående öde, uppväckte ban bonom långt
innan gryningen, och underrättade bonom om faran,
samt lemnade bonom häst och släde att genast
resa ifrån Ornäs öfver sjöu Runn förbi Korsnäs och
Sandvika hyttor och så vidare till Svärdsjö Då
Arendt Persson tidigt om morgonen återkom, straxt
sedan Gustaf afrest, med 20 maa för att gripa bo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free