Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orrelius.
Ort.
129
gande, samt öfverlemna den till några förmögna
bönder ander frihetsår till uppodling, på det
kronan, som längre tid ingen afkastning uppburit
deraf, måtte komma till någon nytta." År 1592
d. 7 Febr. förordnade konungen, att all
ränte-spanmàl skulle erläggas efter "Hjo kopparskeppa,
samt Skara och Orreholms mål." År 1622 erhöll
öfversten Jakob Spens, som af konung Gustaf II
Adolf dä upphöjdes i friberrligt stånd, Orrebolmen
till friherreskap; men egendomen blef 1681, vid
redaktionen, tillerkänd kronan och anslagen till
boställe fur öfversten vid kongl. Westgötha, nu till
infanteri afsuttua kavalleri-regemente.
Orrelius, Masnus, bar, emellan 1750 och
I ii!, utgifvit åtskilliga större och mindre
arbeten, såsom: Historia animahum; Inledning litt
Diur-kannedomen ; Tankar om folkminskningen och
sedernas /or der f i Sverige; Allehanda sedolär ande fabler,
öfvers.; En gammal Svensk Norsk patriots och
tändt mans hushållsbok; Ekonomiska och
hushållsreg-lor; m. m,
Orrfelt, Klias, hette förut Orre och var
ryttmästare, då han 1651 adlades och antog namnet
Orrfelt. Stupade i slaget vid Warschau år 1656.
Alten är utgången.
Orr|tje||ll, .liniers Kabian, son af lektorn i
Dorgå Gustaf Orræus, född d. 30 Nov. 1762, blef
1792 borgmästare i Borgå, lagman i Kymmene
lagsaga, kallades 1800 till Stockholm, att i
högsta domstolen föredraga de Finska
storskiftes-ären-derna, men undanbad sig för sjukligbet detta
uppdrag, blef 1809 antagen att bestrida
guverne-uienls-sekreterare- tjensten i Finland och
bondeståndets sekreterare vid landtdagen i Borgå s. å.;
föresfogs enhälligt af ständerna till ledamot af
Finska konseljens justitie-departement. Adlad
samma år, då ban antog namnet Orrhjelm. R. af S:t
Annæ-ordens 2:dra klass, prokurator och statsråd
i kejserliga senaten 1816, men dog d. 2 Dec.
t. i., då ätten utgick med bonom.
Orrseliültl, l.ars och Samuel, tvenne bröder,
söner af hamnfogden i Carlskrona Jakob Orre,
adlades 1773, men introducerades först 1781.
Lan, född i Carlskrona d. 22 Jan. 1724, var
då öfver-kommissarie vid amiralitetet och dog som
krigsråd, utan söner, d. 15 Mars 1799. Samuel,
född d. 27 Dec. 1730, var då kapilen-löjtnaut
vid amiralitetet och R. af S. O, blef major
dervid och kommenderade 1780 en fregatt, hvarvid
ban hade, som det beter, d. 14 Aug., "en demelé
med Engelska flottan under amiral Gerris befäl."
Död 1788. Ätten utgick ined hans son, fäudriken
Gustaf Bernhard O., som dog ogift i
Bengalen 1804.
Orm socken,, med Skatunge kapell, är belägen i
Ofvan-Siljans fögderi af Stora Kopparbergs län,
Rättviks kontrakt af Westerås stift, 10 mil N.V.
från Falun, och utgör ett konsist, pastorat af 2 kl.
Pastoratet består af 49 mtl.; längden är 9 mil
och bredden 4; folkmängden 4/242 personer.
Marken är i allmänhet bergaktig samt uppfylld af
sjöar, träsk och mossar. Rådande jordmånen är
sandmylla, blandad med något klappur eller med
kalksten, samt något bördigare än i fögderiets
öfriga socknar. Skogen är betydlig, och i norra
delen af socknen äro finnmarker och fäbodar. De
betydligaste sjöar äro: Orsasjön, som dock, till
större delen belägen i Mora socken, ligger 522
fot öfver hafvet och flyter ut i Siljan, samt är
af nära ^ qv.-mils storlek; Skatungen är något
öfver J qv.-mil stor, ligger 600 fot öfver hafvet
och uttömmer sig genom Ore elf i Orsa-sjön.
Genom norra delen af socknen löper ett vattendrag
genom flera sjöar, såsom Hambresjön, Landsjön,
Gälsjön m. fl. och utfaller i Woxna elf i
Helsingland. Oreån har älven sin uppkomst i Orsa. De
berg inom socknen, hvilka gränsa till Mora, hålla
porfyr, såsom Svartklintbergel, Hornberget,
Lad-berget, Nyängsberget, Gräsberget m. fl. Vid
Å-man och i Ladobergel finnes jernmalm. I
Myrberget, Lovenberget och Lösanberget anträffas
lerskiffer, som användes till brynsten. Uti ett
betydligt sandstenslager inom socknen, bearbetas
flera slipstensgrufvor vid Kallmora. De bestå af
tvenne slag: det ena nästan grått och mindre
klyftigt, samt svårare att använda; men det andra
rödaktigt och rättklufvet, samt lätt att arbeta.
Grufvorna räknas till 35 stycken. Äfven finnes
öfvergängs-kalksten, med petrifikater
(hufvudsakligen ortoceratiler), såsom vid Digerberget, beläget
vid Orsasjön. Af näringar intager
slipstenstill-verkuingen ett betydligt rum, och allmogen förer
den sjelf vidt omkring till afsalu. I socknen
märkes: Fiedshammars jernbruk (se detta ord),
med Däcka masugn; Orsa skans, hvaraf få
lemningar synas, anlades i Carl Gustafs tid år 1657,
att afvärja Danskarnes ströfvande, och iståndsatles
på Carl XI:s befallning 1677. Herr Slen,
kyrkoherde i Orsa, var år 1527 en af Daljunkarens
medbållare, och hjelpte honom att fly till Norrige.
Är 1677 yppades trollväsendet äfven här i socknen.
Skatunge kapell ligger 1 ^ mil från Orsa kyrka, vid
Ore-elfvens utlopp ur Skatungssjön. Pastoratets
areal utgör 529,439 tunnl., af hvilka 35,000 äro
sjöar och kärr. Adr. Gagnef.
Orsa-eir, i Dalarne. Se: Ora-elf.
Örsten, ett slags kalksten eller kolsyrad kalk,
som är mer eller mindre genomträngd med en
naturlig brännolja, hvaraf den har en obehaglig lukt,
särdeles dä den rifves, och vanligen äfven en grå
eller brunaktig, till och med kolsvart färg. Den
finnes dels kristalliserad i rhomboedriska
tärnings-prismer, fina eller grofva fjäll, dels ock derb,
och förekommer hos oss ganska ymnigt uti de s.
k. Westgöthabergen, vid Wena i Nerike, Rättvik
i Dalarne, samt uti Jemtland, dels uti
flötsforina-tioner, dels uti lösa jordstenar.
Ort (bergsm.-lerm) kallas vid grufvor och
bergverk de arbeten, hvilka, likasom öppna gångar,
drifvas ur berget ui.der dag, så att berget utgör
både väggar, tak och botten. De anläggas dels
för att undersöka om några malmgängar finnas
i jemnbredd med dem som kunna bearbetas, och
kallas då försökningsorter; dels för att
frambringa loft vexling, dels för att sammanbinda
ser-skildta arbetsrum i grufvan, kommunikationsol ler;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
