Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158
Palta.
Palma.
rikets dåvarande stift måste lemna ett visst bidrag,
efter en fastställd taxa. Upsala stift ensamt betalte
tredjedelen. Pallii-afgiften var vidare fördelad på
proslerierna och häraderna. En sådan taxa för
Upsala stift är ännu i behåll, och stadgar den för
Attundaland 228 mark penningar, för Tiundaland
300 d:o, af Fjerdhundraland 171 mark o. s. v.
Priset för nordboerne var dock billigt, i jemförelse
med hvad som togs af vederbörande i södra
läu-der, der t. ex. erkebiskopen i Maintz måsle betala
20,000 dukater. Den valuta man emellertid erhöll
derför i sjelfva pallium, var dock ingenting mindre
än ansenlig. Delta bestod nemligen helt enkelt af
ett band af hvit ull, tre finger bredt, hvilket
hängdes öfver skuldrorna och bröstet, och med en
tvärbands bred förlängning, som nedföll på bröst
och rygg. På ändarna hängde tunna blyplåtar,
fastsydda med svart silke, och, att döma af gamla
afbildningar, synas några kors äfven varit anbragta
pä detsamma. Ullen var tagen af särskildt för
detta ändamål underhållna får, hvilka på S:t
Agnetas dag helgades derigenom, att de npplades på
S:t Petri altare i Rom, och sedan utsläpptes och
vallades af dertill utsedda andeliga män.
Erkebiskopen begrofs alltid med sitt pallium, hvars kraft
följaktligen ansågs uteslutande fästad vid den
person, för hvilkens räkning det blifvit förfärdigadt.
Förlorades det på något sätt, var det ganska svårt
att få det ersatt med ett annat. Endast med möda
kunde erkebiskopen i Upsala, Olaus Lambatunga,
erhålla ett dylikt, sedan ban, genom eldsvåda,
förlorat sitt förra, omkring år 1200. Olaus Beronus
måste 1316 derföre erlägga 1097^- mark silfver.
Palm, Ht., kopparslagare i Stockholm, bar blifvit
bekant genom följande handling: Då
Riddarholms-kyrkans torn år 1700 undergick en reparation och
tuppen skalle uppsättas på dess spets, klättrade P.
dit upp på de små jernpinnar, som för sådant
ändamål voro inslagna i tornet, bärande tuppen på
ryggen. Anländ till spetsen, satte han sig öfver
korset, fäste tuppen på sitt ställe, framtog ur ena
vestfickan en butelj vin och ur den andra två glas,
slog i åt sig, drack konungens och
enkedrottningens skäl och kastade glasen på marken, hvaraf
ett nedföll oskadadt och förvarades i kyrkan som en
sällsamhet. Sist upptog ban ett par pistoler ur
fickan, afsköt dem och anträdde derefter sin
äfventyrliga återfärd, hvilken ban också lyckligt
fullbordade.
Palm, Abel, var år 1565 ståthållare i Kalmar,
jemte Joen Carlsson Gyllenstjerna.
Palm, .Haas, bette förut m&rtensson, och
var född i Stockholm 1572, fullbordade sin
uppfostran genom flera utrikes resor, blef
fält-sekreterare hos Jakob De la Gardie, under dess Ryska
fälttåg och användes i flera underhandlingar med
Ryssarne, särdeles vid fredstraktaten i Stolbova,
blef sedan häradshöfding i Kexholms län,
kammarråd, krigs-kommissarie i Riga, assessor i
krigsrätten och sist häradshöfding i Wermland. Då han
adlades 1615, antog han namnet Palm, men som
ban d. 9 Mars 1641 afled i Stockholm, utan
manliga arfvingar, utgick ätten med honom.
Palm, Peter, en af Carl XH:s kämpar, var
löjtnant vid Södermanlands regemente och föll med
det, efter slaget vid Pultava, i Rysk fångenskap.
1 Tobolsk var ban lärare vid fångarnas skola, och
undervisade gossarne i rita. Tog afsked efter
hemkomsten 1722.
Palm, liars Andreas, kyrkoherde i norra
Wrambs och Bjufs församlingar i Skåne, en
lycklig andelig talare och mycket förtjent om kyrkans
ekonomi i den församling, der ban, sedan 1797,
besörjde själavården, dit kallad af sockneboernas
allmänna önskan. Var född i Carlsbamn d. 9 Nov.
1769 och död d. 10 Jan. 1826, soin theol.
doktor och led. af N. O. Hade, tillika med prosten,
doktor Nordvall, uppdrag att, jemte erkebiskopen
Lindblom, möta kronprinsen Carl Joban i Helsingör
och emottaga hans trosbekännelse. Riksdagsman
vid 4 riksdagar, frän och med 1812, och var den,
som gaf anledning till uppresande af
minnessto-den öfver Carl August på Qvidinge hed.
Palm, (äustaf Wilhelm, född i Christianstad
1810 och agrée af de fria konsternas akademi,
är för närvarande en af Sveriges utmärktaste
landskapsmålare. llar bildat sig genom fleråriga resor
i Tyskland och Italien, der ban äunu vistas.
Palm, Fredrik Christian, stadsläkare i
We-stervik, med professors titel, död d. 20 Mars 1827,
vid 84 års ålder. En aktad och ansedd praktisk
läkare.
Palma, Jonas (àermundl, son af kyrkoherden
Germundus Jon» i Götheryd i Småland, skref sig
sedan Palma, af en sälg, som stod på prestgården
och som der på orten kallas palm, men äfven
Palmærus, Austriacus och Autlroiurgius.
Understöddes af Axel Oxenstjerna, så alt ban fick studera i
Danmark och vid Tyska akademier, hvarifrån ban
som magister återkom i början af 1600-talet och
efter 15 års bortvaro. Utnämndes år 1611 af
Carl IX till dess hofpredikant, samt till
superintendent öfver Jemtland och Herjedalen. Här lärer
ban af det uuder Sveriges lydnad nyss komna
folket blifvit till en del mindre väl sedd, och råkade
i elt ovänligt förhållande till befälhafvaren öfver
Svenska styrkan, öfverste Beck. Allt detta
föranledde Gustaf Adolf alt indraga det nya
superin-tendents-embetet; P. kallades till konungens bof,
der ban dock icke var särdeles nöjd med
vistelsen, och utnämndes derföre till kyrkoherde i
Falun. De fiender han ådragit sig i Jemtland,
vaknade nu. Han anklagades af en att hafva flyttat
ett råmärke i Tuna, och af sin egen svägerska
att ban förfört henne, hvartill hennes man
sannolikt narrat eller tvungit henne. Följden blef
emellertid atl P. vid prestmötet i Hedemora 1624
afsattes från embetet. Sedermera återkallades
anklagelsen af svågern, Michel Nilsson Skräddare,
som erkände, att hans Danska sinnesstämning
bärtill varit orsaken, hvarföre ban dömdes till
offentligt arbete. Ett par prester lära äfven varit
delaktiga i anläggningen. Palma återinsattes na i
prestembetet och blef 1627 kyrkoherde i
Thors-tuna i Upland, der ban uträttade mycket godt
för församlingen och dog d. 16 Maj 1642. Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
