Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Porse.
Porten.
217
land, samt sedan ntefter Östersjökusten, ända till
de nedra gränsorna af Lappland. Växten
begagnades fordom mycket allmänt att lägga pä öl, i
stället för bumla, emedan det deraf får en, för de
flesta, angenäm smak, men det blir tillika icke
endast starkt rasande, utan förorsakar äfven stark
orb ihållande hufvudvärk; ty den innehåller ett
döfvande ämne, hvarföre man ock stundom användt
den att, upphängd öfver sängen, eller lagd under
bofvudkudden, befordra sömn, hvilket dock är
ganska skadligt. Om bladen torkas och blandas med
röktobak, så får den deraf en egen, angenäm lukt.
Bladen äro för öfrigt betäckta med ett tunnt
lager af vax, hvilket, då de kokas i vatten,
af-skiljer sig på ytan af detta och kan tillvaratagas.
Mängden är likväl så ringa att det ej lönar
besväret, hvilket deremot är förhällandet med dess
sam-lägtinge, den s. k. Varbusken (M. cerifera),
som växer i Amerika, och hvaraf betydliga
partier vax der beredas, under namn af myricanvax.
Porsen innehåller ej obetydligt af garfämne och
kao derföre användas till garfning af tunna skinn;
likaledes kan den begagnas till färgning, samt i
husmedicinen till förbindning af elakartade sår.
Porse, Petter, en Dansk ädling, hade af
konung Erik Glipping att fordra en penningsumma.
Såsom betalning derför gaf Erik bonom anvisning
på en del af sin fordran bos konung Magnus
Ladulås. Denne lemnade honom Axevalla slott i
förläning, och Porse begagnade, enligt tidens bruk,
sin magt till allt slags förtryck och röfveri, både
mot resande och landlbyggden rundt omkring.
Häröfver klagades väl, men konungen aktade föga
derpå, emedan fremlingen genom sitt angenäma
umgängesätt förstått innätsla sig i bans ynnest. I
stället att strafTa bonom, bibehöll ban honom tvertom
i sin nåd, och hedrade honom stundom med besök
på bans röfvarborg. Vid ett af dessa, då
konungen med ett föga talrikt sällskap oförsigtigt
infunnit sig hos honom och blifvit väl undfägnad,
förklarade Porse bonom fången, tilldess han
betalt dess fordran. Magnus nödgades ej allenast
gifva bonom tillräcklig säkerhet derföre utan
äfven med ed förpligla sig, att ej hämnas och att
bibehålla honom vid samma nåd som förut.
Historien påstår, att han var antingen nog
samvetsgrann eller nog intagen af blind tillgifvenhet för
sin ovärdige gunstling, att äfven uppfylla delta
löfte. Ilerr Peders son,
Porse, Hnut, förklarade sig, efter hertigarne
Eriks och Waldemars död, emot deras broder och
mördare konung Birger, och, efter träffningen vid
Karleby, då konungens trolöshet verkligen lagt
öf-vermagten i hans hand, var det Knut Porse som
beröfvade honom frukterna af segern, sålunda,
att ban angrep och slog dess strödda trupper och
derigenom tvang honom till flykten. P. blef
härigenom en betydande man och inkallades i
rådet, men ådrog sig tillika de öfrige berrarnes
afund och misstroende, som ännu mer ökades,
då konung Kristoffer i Danmark, hvilken han
lemnat åtskilliga penningeförsträckningar, belönade
bonom med titel af hertig öfver södra Halland och
Samsö. Men ej nog bärmed. Han lyckades äfven
tillvinna sig den aflidne hertig Eriks enkas,
prinsessan Ingeborgs, kärlek, och såg derigenom ett
vidsträckt fält öppnas för sina ärelystna planer.
Dessa sökte Svenska rådet tillintetgöra derigenom
att del skiljde hertiginnan från all delaktighet i
regentskapet under sin sons, konung Magni,
minderårighet, utbytte bennes morgongåfvogods, som
legal vid gränsen, mot Dafvö län och herrskap,
samt förklarade Knut P. landsflyktig ur riket och
indrog bans förläningar mol någon
penninge-ersätt-ning. Allt detta minskade likväl icke Ingeborgs
tillgifvenhet för sin älskling, utan tvertom förmälde
hon sig med honom 1327. Dä Danske konungen,
genom sin dåliga regering, retat sina undersåtare
till uppror, tvekade P. icke att draga nytta af
tillfället, ehuru det skulle ske pä bans fordne väns
och välgörares bekostnad, förenade sig med de
upproriske och blef inuehafvare af Seland och Skåne.
Sannolikt skulle ban ej slutat förr än ban
svingat sig upp på thronen, om icke döden i
förtid afbrutit bans bana, ty han afled år 1330
eller 1333.
Porse, Magnus Pehrsson, till Follnäs och
Engsö, förmodligen af en annan slägt, var konung
Albrekts råd och höfvidsman på Nyköping emellan
1375 och 1380.
Porsgarden, StriimsnKs, eller, som den
sedan 1643 blifvit kallad, Vestra Herrgården, är ett
säteri om 2 mtl. i Arboga socken af
Westmanland, nära staden Arboga. Man förmodar att
namnet bärleder sig af konung Magni Smeks stjufläder,
hertig Knut Porse, som lefde 1327. Gården
erhöll namnet Strömsnäs år 1744, af dess dåvarande
ägare, ryttmästaren Jakob Dankwardt Liljeström.
Egendomen bestod år 1539 af 3 hemman. Under fru
Märta Lejonhufvuds tid, intill 1566, brukades denna
gård af landtbönder, hvilka lågo under Kägleholm
i Nerike. Sagde år delades ägorna, och en ny gård
anlades, hvilken först kallades Vingärden, sedan
Nygården, nu Kaflestensgården. Härunder hör
llal-laro, j mtl. rå och rör.
Pors! i ii »br u U finnas endast tvenne uti riket,
nemligen Rörstrands i Stockholms stad och
Gustafs-bergs i Stockholms län. (Se dessa tvenne ord).
Värdet å fabrikationen vid dem uppgick 1846 till
121,539 R:dr å förra stället, och vid det senare
till 150,000 R:dr, eller tillsammans 271,539 R:dr.
Berörde år inkommo lill riket efter förtullning
56,462 skålp:d porslin, uppskattade till 46,902
R:dr. Utförseln af sådan vara uppgick samma
år till 4,875 skålp:d, värde 1,339 R:dr.
Porstil, en gammal dryck, hvilken bryggdes på
pors (Hyrica ga/e), brukades fordom öfver bela
norden, och var särdeles rusgifvande. Ännu kan
man i Bohusläns fjällbyggd någongäng få smaka
denna, för en dervid ovan, förrädiska dryck. Den
är brun och bar en aromatisk lukt, samt är
skäligen välsmakande.
Porten, matthias von, var född i Revel, i
hvars borgrätt ban 1655 blef assessor, sedan
ståthållare på Revels slott och ekonomie direktor i
Estland. Adlades 1673, då ban antog von framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
