Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipskål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prestbol.
Presteståndet.
229
manskap eller för domstolssaker får prest, vid
stadgadt vite, ej taga någon betalning.
Prcitbol eller Prestgård kallas på landsbygden
de hemman eller jordar, hvilka blifvit anslagna
till boställen åt ordinarie presterliga tjenstemän,
och egentligast de som äro npplätna åt
pastorer-ne. De räknas na, så framt församlingarna icke
i senare tid inköpt desamma, till kronobemman,
ehuru de fleste af dem ursprungligen blifvit
skänkte af enskildte personer. För prestgårds
bebygg-nad och häfd finnas serskildta författningar.
Prest-gårdsbyggnad sker vanligtvis af bela pastoratet,
efter oförmedladt hemmantal. Deruti deltaga
också ägare af stångjernsbammare och masugnar;
endast säterier äro derifrån befriade. Sedan
prestgård är byggd skall innehafvaren vidmagthålla
den med smärre reparationer, och till
utrönandet deraf, äfvensom af boställets häfd i öfrigt,
är förordnadt, att så kallade ekonomiska
besigt-ningar derå skola anställas, i början hvart tredje,
och sedan hvart femte år. Byggnadsskyldigheten är
likväl sä fördelad, att presten äfven bar vissa bus,
dem ban ensam måste bygga och underhålla,
nemligen källare, drängstuga, badstuga, svin-,
får-och vagnshus, samt sädeslada, o. s. v. Från dessa
allmänna stadganden undantagas
kyrkoberde-bostäl-lena i Skåne, bvilka boställs-innehafvarne
sjelfve skola till alla delar bebygga, äfvensom
kommi-nislersboställena öfver bela riket, med hvilka
förhållandet är enahanda. Detta tyckes vara så
mycket mera orättvist, hvad de senare beträffar, som
deras innehafvare vanligtvis äro högst svagt lönade,
och sjelfva boställena långt mindre än
paslorer-nes. En ringa ersättning härför ligger uti
kapel-lansbolens befrielse från extra rotering, hvilken
befrielse ej är förunnad pastorsboställena.
Prestekallspeuningnr utgöras i Skåne, och voro
bestämda till ett visst belopp af hvart kall, utan
afseende på prestens större eller mindre inkomst,
men blefvo 1670 satte i förhållande till flere
eller färre hemman i socknen, samt deras egenskap
och godhet, ödesbemman oräknade. De erläggas i
persedlar eller penningar, och utgå i Blekinge
under namn af kongs-skatt eller taxa; men kallas i
Halland kongs-skatt och i Bohuslän kontribution.
Presten niessar icke desto mer, ju liU-
gre kyrkan Kr, ett gammalt Svenskt ordspråk,
liktydigt med: Kon mjölkar icke i förhållande till
»täftaos storlek.
Presteståndet, såsom riksstånd, utgöres af
erkebiskopen och alla biskoparne samt pastor
primarius, bvilka äro sjelfskrifne riksdagsmän och,
såsom sådane, kallas af konungen till riksdagarne,
samt valde ombud af kyrkoherdar, komministrar
och universitelerna, jemte vetenskaps-akademien.
Hvarje stift sänder visse riksdagsmän till olika
antal, efter stiftens storlek. Erkestiftet, Linköpings
och Westerås stift sända hvardera fem, Skara,
Strengnäs och Lund skicka fyra, Wexjö,
Götheborg och Hernösands tre, samt Kalmar, Carlstads
och Wisby stift två kyrkoherdar; likaså väljas
tvenne af Stockholms stads pastorer. Kommini-
strarna äro icke, såsom kyrkoherdarne, skyldige
att ställa riksdagsmän; men äga rättighet dertill,
nemligen en ifrån hvarje stift och en ifrån
Stockholms stad. Hvardera universitetet äger rättighet
att välja två och skyldighet att välja en;
vetenskaps-akademien väljer tvä. Erkebiskopen är
talman, och en af biskoparne ntnämnes af konungen
till vice talman. Konungen bar en i gammal häfd
grundad rättighet, att bevilja ledighet åt de
biskopar, bvilka för ålderdom, sjukligbet eller dylika
skäl önska befrielse från sitt riksdagsmannakall.
Valrätt och valbarhet äro inom presteståndet lika, så
att den som väljer äfven kan väljas, men
valsättet är icke närmare bestämdt i grundlagen; det
beror på serskild ordning i hvarje stift. Likväl
gäller detta förhållande om valrätt och valbarhet
icke för universitelerna och vetenskaps-akademien.
Vid de förstnämnda kunna väljas endast
professorer ur de verldsliga fakulteterna, således ej ur den
theologiska; men valrätt tillhörer hela
lärarepersonalen, sä vida den bar presterlig befordringsrätt,
hvilket gäller om alla universitets-lärare, utom de
s. k. exercitiemästarne. Genom detta vilkor, att
presterlig befordringsrätt medför valrätt, tillbör
denna rättighet äfven tjenstemännen vid de
akademiska bibliotheken. Serskildt är stadgadt, att
valrätt äfven tillkommer universiteternas
räntmästare och sekreterare. Theologie professorerne,
som icke kunna väljas af universiteteme, äro
deremot valbare i stiftet, såsom pastorer i
prebende-pastorater. Vetenskaps-akademiens riksdagsmän
måste vara ofrälse, civile ledamöter, och då detta
vilkor icke inträffar med alla akademiens ledamöter,
sä äro de icke heller alla valbare. Presteståndets
arfvoden utbetalas, genom sammanskott, af de
väljande, utom för vetenskaps-akademiens ombud, som
äro de ende valde riksdagsmän, bvilka sakna allt
arfvode, samt universiteternas, som aflönas af
universitetets allmänna medel, dock blott en ifrån
hvardera stället; ty om universiteterna vilja
begagna sin rätt att skicka tvenne ombud, måste
den andre aflönas af de väljande. Presteståndet
utgöres, efter denna indelning, i fall att alla
biskoparne äro närvarande, af några och sextio
ledamöter. Des3 deltagande i riksdagsärenderna
härleder sig ända ifrån katbolska tiden, eburu då
endast biskoparne och mera ansedde prelater plägade
infinna sig; först efter reformationen infördes en
allmännare representationsrätt för kyrkoherdar och
komministrar. Universiteterna och
vetenskaps-akademien erhöllo sin valrätt vid 1823 års riksdag,
och begagnade den första gången 1823.
Kommi-nistrarne hafva, med undantag af Stockholms stad,
sällan begagnat sin rätt. — Enligt 1840 års
qvin-qvennii-tabell bestod presteståndet af följande:
Högre presterskap, till och med kyrkoherdar 1,102.
Kapellaner....................................884.
Adjunkter och vice pastorer................986.
Regements-pastorer, huspredikanter, m. fl. 169.
Professorer och lärare, prestvigde..........219.
Adjunkter, informatorer, klockare, m. fl. . 61.
Summa 3,421.
Del. III. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
