Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Qvinneitsd.
Qvistrum.
ning of giftomannarätten för ogift dotter; en
qvinna kan utgifva skuldförbindelser, o. s. v.
Qvinnans arfsrätt är nu mera, efter 1345 års
riksdagsbeslut, lika med mannens; förut ärfde qvinnan
bälften emot mannen i fast egendom på landet och
denna arfsrätt har hon åtnjutit sedan Birger Jarls
tid. Fore denna tid, och särdeles under bednaåldern,
ägde qvinnan ingen arfsrätt, ehuruväl] bon äfven
dä, likasom alllid, i Sverige njutit en fri persons
rättigheter, och ägt en vacker och inflytelserik
verkningskrets, inom det enskildta lifvet. —
Fastän i landet årligen födas flera gossar än flickor,
dö likväl af de förre ett vida större antal, så alt
proportionen af fullvuxna blir ungefär 16 qvinnor
mot 15 män. År 1840 var folkmängden i riket
af mankön 1,516,429 och af qvinkön 1,622,458.
Redan härigenom är det tydligt, att alla qvinnor
ej knnna blifva gifta; men när bärtill kommer
svårigheten att försörja sig, särdeles inom
ståndspersonsklassen, der en tilltagande prakt öfverstegrat
lefnadsbehofven, blifva utsigterna för qvinnorna i
detta fall ännu mörkare. I Forsells statistik är
den beräkning gjord, att af 47,892 qvinnor, som
föddes 1840, uppnå ungefär 32,000
manbarhets-àJdern, men endast 18,890 hafva utsigt att blifva
gifta. Säledes mer än 13,000 qvinnor, som måste
umbära äktenskapets bebag och fördelar.
Qvimiestad, en socken i Gäseneds bärad i
Elfsborgs län, 2 1 mil från Alingsås, ett af annexen
till Norunga moderkyrka, består af 10£ förrn. mtl.
Arealen är 4,235 tunnl., hvaraf 228 äro sjöar och
kärr. År 1819 var folkmängden 322 personer,
uppskattningsvärdet 23,275 R:dr. I socknen finnas
tvenne backar, kallade Slottet och Borrebacka,
åt-skiljda af en djup graf. På Slottet, som är störst,
har man träffat grundmurar af byggnader, samt
tvenne jernkulor, hvaraf man förmodar, alt stället
i fordna tider varit befästadt. Adr. Alingsås.
Qvinnofrid. Denna var en af de fyra freder, som
konung Magnus Ladulås påbjöd. Det skedde på
Alsnö herredag år 1285, och var ett upplifvande
af Birger Jarls författningar i samma ämne.
Qvin-norof förbjöds härigenom allvarligt, och Magnus
fick, ej långt derefter, tillfälle att visa, det ban
ernade upprätthålla sina lagars helgd. (Se: Ingrid
och Folke Algotsson Grip.) Birger Jarl hade förut
tagit det svaga könet under sitt hägn och tillagt
dotter baif arfsrätt inot son. Det hade förut
betat i gamla lagen, att der söner och döttrar
funnos i huset vid faderns död, "ginge haltir lil och
hufva frdn." På Alsnö herredag förpligtade sig
alla de närvarande med ed, att, efter yttersta
förmåga, bandhafva lagarna.
Qvinsle (fiskareterm i vestra skärgården) kallas
den leka, på hvilken fiskrefven uppvindas.
tlvissberg, ett hemman berustadt säteri i
Win-nerstad socken i Östergötbland, som är 1384
ägdes af den namnkunnige Bo Jonsson Grip.
Qvist, Bengt Gustaf, kapiten vid arméens
flotta, bidrog, genom ett djerft anfall, ganska
väsendt-ligt till Fredrikstads eröfring år 1814. Han nalkades
nemligen, med sin kanonslups-division, ett af
fästningens batterier, ntan alt låta uppehålla sig af dess
eld, ända intill stranden, der kulorna gingo öfver
sluparna, landsteg med sitt manskap, stormade
batteriet, nedhalade den Norska flaggan, i hvars ställe
ban hissade den Svenska, och förklarade
besättningen för sina fångar. Hans bragd belönades med
Svärdsorden och majorsfullmagt. Dog 1834.
Qvistbro, en socken i Lekebergs härad af Örebro
län och Strengnäs stift, 3 mil från Örebro. Hör
till 3:dje kl. konsist, pastorater, består af 42 ^
förrn, mtl., hvaraf 4^ äro frälse. Arealen är
17,403 tunnl., hvaraf 3,120 bestå af sjöar och
kärr. Folkmängden är 2,635 personer;
uppskattningsvärdet 317,003 R:dr. I socknen ligger Svarlå
bruk. Adr. Örebro.
Qvistofta, en socken i Rönnebergs härad af
Malmöhus län, som, tillika med Gluinslöf, utgör ett
reg. pastorat af 2 kl. Qvistofta ligger 4 mil från
Lund, 1 J mil från Helsingborg och 1 mil från
Landskrona, hvars postgång socknen begagnar.
Beslår af nära 12 mtl., hvaraf 1 utsockne frälse.
Arealen är 2,106 tunnl. och folkmängden 524
personer. Uppskattningsvärdet är 164,561 R:dr. Det
må anmärkas, att detta sistnämnda värde i
"Forsells Anteckningar" är uppgifvet till 167,872 R:dr,
men att folkmängden också der uppgifves lill 1,155
menniskor, hemmantalet till 26 £ och arealen till
3,610 tunnl. samt att socknen är der förlagd till
Luggude harad. I matrikeln öfver församlingarnas
tjenstemän, utgifven af Låstbom 1845, säges
Qvistofta, med Glumslöf, innehålla 39 mtl., hvilket
någorlunda stämmer öfverens med Forsell; men
i Bruzelii Beskrifning öfver Malmöhus län säges
Glumslöf innehålla 12 £ och Qvistofta 11 mtl.
På sistnämnda ställe säges också Glumslöfs
uppskattningsvärde endast vara 7,700 R:dr.
Folkmängden i båda socknarna uppgifves till 1,226
personer, men i matrikeln till 1,967. Med dessa
olika uppgifter, som icke blott Irälfas vid denna
församling, utan vid många, äro misstag omöjliga att
undvika. — Qvistofta har under de senare åren
fått en viss ryktbarhet, genom de bekanta
Qvis-tofta-artiklarna. (Se: Munck af Rosenschotd, David.)
Qvistrum. Detta för sin utomordentliga
naturskönhet och sin ypperliga lax bekanta ställe, är
en gästgifvargård och tingsplats i Foss socken af
Bohuslän. Det är beläget uti en djup dal, i
hvilken Qvistrnms-elfven Iramrinner, och förenar sig
straxt ini ill med hafvet. Å ena sidan reser sig
en vild fjällvägg, och å de andra utbreda sig
odlade fält och kullar, bevuxna med den yppigaste
löfskog. Ilela trakten omkring Qvistrum
utmärker sig dessutom al den största naturskönhet. Det
är dock i krigshistoriskt afseende, som Qvistrum
vunnit sin största ryktbarhet. För att förklara
detta, bör man länka sig ställets läge. Den
ofvannämnda fjällväggen tränger sig nemligen på sina
ställen så nära ån, att utrymmet nätt och jemnt
tillåter den frän Norrige kommande landsvägen att
framlöpa. Åstränderna äro ganska branta, och
sjelfva ån kan blott på elt ställe öfvervadas;
landsvägen ledes deröfver medelst en bro, och kan med
lätthet beskjutas ifrån Qvistrum. Här är således
ett pass, hvilket, försvaradt af en ringa styrka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
