Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
264
Hatbéa.
Rabenius.
ka isynnerhet utmärkte sig genom en kort oeh
redig kurialstil. Valdes till ledamot i
vetenskapsakademien och fick en plats i
tabell-kommissionen. Var en aktad embetsmän, såsom det
heter i parentationen öfver honom: "Redlig patriot,
utan partiyrsel; lärd, utan skryt eller gräl; älskare
af laglig frihet, halare af sjelfsvåld; aldrig kär i
egna tankar, aldrig träl af andras; vänfast, utan
flärd; ifrig försvarare af den fattiges och
värnlöses rätt emot öfvermodets eller egennyttans
förtryck." Ilan blef 1770, jemte sin broder,
statskommissarien Samuel It., upphöjd i adligt stånd;
men som ingendera af dem bade några barn, Sten
till och med var ogift, togo de ej introduktion.
Ilar utgifvit en Skaldedigt öfver Klingenstjerna,
under titel: Mat /lematikens /örtust; Ett tal vid
presi-dii nedläggande Om folkmängden i äldre och nyare
tider, ett annat öfver bergsrådet Psilanderbjelm,
o. s. V. Dog d. 21 Apr. 1773 ännu i sin
kraftfulla ålder.
Rabbén, Julian, född bondeson i Mustasaari
socken vid Wasa d. 14 Dec. 1781, blef 18U2
student i Lund, egnade sig åt medicinen och
särdeles åt kemien, promoverades 1817 till medicine
doktor, tjenstgjorde en lid som provincialläkare
i Wexjö och i Hera är som brunnsläkare vid
Ramlösa. Fick professors titel 1823 och förestod i
flera terminer med. theor. et pract. professionen i
Lund, likväl utan alt àstinda någon akademisk
befordran. Förste lärare och föreståndare för
landt-bruks-institutet Orup 1846. Erhöll 1848, på
begäran afsked från med. adjunkturen med bibehållande
af löoen. Ilar isynnerhet gagnal såsom
praktiserande läkare och undervisare i landtbruk. Ilar
utgifvit: Om Skioflemas orsaker och dieleliska
behandling; Anmärkningar öfver Skånska åkerbruket,
samt Lärobok uti landtbruket för Skurups socken,
utgifven 29 år efter författareos, Rutger Maclean,
död af Johan Rabbén.
Rabe, Johan, qvarlermäslare vid Elfsborgs
regemente och död på Germundared i Täarps socken
i Westergöt|]land, 1684, hade, under det han
tjente vid general Ranks regemente i Lifland, i
Riga gift sig med eu sekreterares enka, Elisabeth
Moritz. I detta äktenskap föddes år 1682 dottern
Catharina, hvilken sedermera, genom ödets
besynnerliga omvexlingar, blef kejsarinna i Ryssland.
(Se: Del. I, sid. 243).
Rabenius, \its. Denne, för sina upptåg och
tilltagsenhet bekante prestman, var son till
kyrkoherden i Säby, Nils Rabenius, och född d. 27 Okt.
1648 på Råby gärd i Thorsluna socken, der
fadern dä var komminister. Han sattes först i
handel i Stockholm, men tröttnade snart dervid och
återvände till studierna; prestvigdes 1673 och
anställdes såsom adjunkt bos fadern, inen blef 3 år
seuare komminister i Munktorp. Vid kallelsen dit
lärer hao hafva begått ett och annat underslef,
hvarför ban tilltalades i konsistorium. Efter att
i 13 år hafva bestridt koniministraturen, önskade
ban sig någon befordran; men som ban stod illa
med konsistoriales, valde ban den lättare utvägen,
alt ådraga sig konungens uppmärksamhet och för-
värfva dess nåd. Sådant lyckades bonom också,
genom det bekanta tilltaget, att, när Carl XI
reste förbi från Strömsholm till Kungsör, ställa sig
nära landsvägen, körande plogen med ena banden
och hållande sitt prediko-koncept i den andra,
flitigt läsande derpå, ntan att låta störa sig af de
förbifarande. Carl stannade också verkligen, inlät
sig i samtal med presten, som klagade öfver de
ringa inkomsterna vid sacellaniet, hvilka ej
tilläto honom att hålla sig någon tjenare, och då de
qvicka svar han fick behagade konungen, befalldes
R. att följande söndag på Kungsör föredraga den
predikan, han nu öfverläste. Denna vann bifall,
och ännu mera predikantens tokroligheter. Som
ban var illa klädd, och, på tillfrågan om orsaken,
sade alt kläderna voro lånta, emedan hans egna
voro ännu sämre, befallde konungen alt nya
skulle förfärdigas åt bonom till nästa söndag, då ban
åter borde predika för hofvet. Vid detta tillfälle
syntes ban visserligen ganska väl klädd, meu med
svärtade ben, som ban sade, emedan inga
strumpor medföljt den i öfrigt fullständiga drägten. Hans
upptåg fortforo att roa konungen, som utnämnde
bonom till hofpredikant. Hos bans son, Carl XII,
stod ban i lika nåd, och antogs af bonom till
pastor vid lifdrabant-korpsen, hvilken plats han
innehade till 1701, dà ban fann sig mindre väl
dervid, till följd af något gyckel med drabanterne.
Carl lät bonom då draga lott om två lediga
pa-storater, hvarvid ban erhöll Hedemora, dit ban
också flyttade och der ban blef kontraktsprost.
Ilans gyckel och stortalighet, som gjort så
mycken och långvarig lycka vid hofvet, behagade
likväl mindre bland det tarfliga folk, som bär
omgaf bonom, och isynnerhet väckte det allmän
förargelse, då ban en gäng från predikstolen utpekade en
borgarhustru, soin hao ganska otvetydigt
beskyllde för ett nidingsbrott. Häraf uppkom en
mångårig process, hvilken ban var glad att få sluta med
en förlikning. R. bade mycket nit för samlandet
af vigtiga historiska handlingar, ägde ett godt
bibliothek och insigter i antiqvileterna. Dog d. 7
Sept. 1717. Hans yngre broder,
Rabenius, Olor, var född d. 4 Aug. 1651. Var
af ett lynne alldeles motsatt broderns, lika
blygsam och anspråkslös, som den förre var päflugen
och framfusig. Vinnlade sig isynnerhet om
Grekiska språket och var utmärkt för sin kunskap
deri, men bann likväl icke längre pä
befordrings-banan, än till græcæ lingu. lektor vid Westeris
gymnasium, och sådant först vid 42 års ålder.
Ett förslag att anställa honom som professor i
Grekiskan vid Upsala universitet kom ej till
fullbordan. Efterlemnade en, för sin tid, betydlig
boksamling, hvars anskaffande för honom ofta var
förenadt med känbara uppoffringar. Dog d. 22 Apr. 1717.
Rabenius, Olof Iugelsson. Denne, på sin tid,
Sveriges utmärktaste jurist var ej slägt med de
ofvannämnde Rabenierne, ehuru äfven hans förfäder,
liksom deras fader, antagit namnet från födelseorten
Råby. Olofs stambygd var likväl belägen icke uti
Tborstuna, utan i S:t lliaus socken i Westmanland.
Slägtens stamfader var ca Ingel, år 1598 rytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
