Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
304 Reseregleinentet.
Rrmniln.
igenom, så att t. ex. kaptener hade 3 hästar,
su-ballerner 2 samt underofficerare och soldater 1,
och alla dessas vederlikar inom civilståndet enligt
samma beräkning. Det nya resereglementet,
utfärdadt den 5 Juli 1827, bar bibehållit klasserna,
gjort några förändringar, ofta förböjningar, i
traktamentet, men förnämligast minskat bästantalet för
de bögre klasserna. Det är nu alt betrakta som
den egentliga rangordningen, emedan det visar
buru regeringen klassificerar statens embets- och
tjenstemän, samt skärskådar deras anspråk på
företräden »ch, som det heter, bögra banden, den
ene framför den andre. Det skulle vara i delta
hänseende en ännu bestämdare vägledning, om man
icke vid uppställningen följt det alfabetiska
systemet, hvilket väl lättar eftersökandet, men något
rubbar eller förblandar den gällande
rangordningen, till och med den af grundlagen fastställda.
Får man å andra sidan anse alt regeringen icke
gjorde särdeles afseende på denna rangordning,
ntan ställde de således inom samma klass
hänförde embetsmännen i bredd med hvarandra vid
fråga om yttre värdighet, så blir nämnde författning
i detta fall en intressant handling, ådagaläggande
styrelsens åsigt i ämnet. Så t. ex. innehade
fordom rikets råd och, efter rådkammarens
upplösning, de s. k. rikets herrar, excellenserne, första
rummet på ranglistan. Efter dem kommo
fältmarskalkar och presidenter; regeringsformen af år 1809
tillerkänner stalsråderne generals rang och
justitie-råderne general-löjtnants; alla civila embets- och
tjenstemän voro ordnade i rang efter
militärgraderna, o. s. v. Det nuvarande resereglementet liar
något ändrat allt detta. Enligt detsamma
tillkommer, i Första klassen, skjuts för 7 hästar och 10
R:drs traktamente om dagen de båda
statsmini-strarne och rikets herrar, hvad embete de
inne-hafva; i Andra klassen, 6 hästar och 7 R:dr om
dagen, generaler, amiraler, general-löjtnanter,
vi-ce-amiraler, presidenter, öfverståthållare^
statsråd, justitieràd, bof- och justitie-kanslererne samt
alla de högsta bof-embetsmännen, såsom förste
hofmarskalken, förste bofstallmästaren,
üfverste-kam-marberren, öfver-kammarherrar, o. s. v. Sällsamt
nog äro fältmarskalkar, öfver-amiraler och
general-amiraler icke alls nämnde, och om en sådan
icke händelsevis är excellens, finnes för honom,
otan särskildt kongl, förordnande, intet rum inom
resereglementet; Tredje klassen tillerkänner 5
hästar och 5 R:dr om dagen ät general-inajorer,
kontre-amiraler, landsböfdingar, erkebiskopen,
statssekreterare, chefen och sekundchefen för
ingeniör-korpsen, underståthållaren, öfver-postdirektören,
stålbållare på de kongl, slotten, o. s. v. Häraf
uppkommer det besynnerliga förhållande, alt t. ex.
en major, som för närvarande råkar vara
ståthållare på Rosersbergs slott, vid sina resor i och för
tjensten, erhåller skjuts och traktamente tre
grader öfver hvad som verkligen borde tillkomma
honom. I Fjerde klassen medgifvas 4 hästar och 3
R:dr 32 sk. om dagen åt öfverstar,
kapten-löjtnanter vid lifdrabant-korpsen, general-adjutanter,
biskopar, kansliråd, öfverdirektören vid landtmä-
teriet, konungens förste arkiater, förste
stallmästare, bofmarskalkar, kabinetts-kammarherrar, m.
m.; i Femte klassen tilläggas 4 hästar och 3 R:dr
om dagen åt öfverstlöjtnanter, råd i hofrätterna
och kollegierna, tjenstgörande lifmedici, lagmän,
kabinetts-sekreterare, kongl, bibliotbekarien,
öfverfältläkare, o. s. v.; i Sjette klassen tillerkännas
3 hästar och 2 R:dr 16 sk. om dagen åt majorer,
assessorer, professorer, protokolls-sekreterare,
öfverläkare, fältläkare, öfverdirektören vid
kontroll-verket, polismästaren i Stockholm, m. m.; Sjunde
klassen med 2 bästar och 1 K:dr 40 sk. om
dagen upptager kaptener, premier-löjtnanter vid
flottan, borgmästare utom Stockholm, aktuarien i
riksarkivet, kamrerare i kollegierna, provincialläkare,
andre sekreterare i kabinettet för utrikes
brefvexlingen, hofjunkare, hofkamrerare, hofpredikanter,
prostar och kyrkoherdar, öfver-jägmästare,
lands-kamrerare och sekreterare, m. m.J Åttonde klassen
med 2 hästar och 1 R:dr 16 sk. om dagen,
upptager löjtnanter, sekund-löjtnanter vid flottan,
fänrikar, bataljons-läkare och predikanter, auditörer,
kopister i kansliet, häradsfogdar och skrifvare,
konungens kammartjenare, medicine doktorer,
rådmän utom Stockholm, premier-ingeniörer,
slallpa-gcr, landtmätare, kolleger vid högre
lärdomsskolor, m. m.; i Nionde klassen tilläggas 2 hästar
och I R:dr om dagen åt fanjunkare, amanuenser,
kadetter, kanslister, kopister, kontorsskrifvare,
länsmän, tullinspektörer, postmästare utom
Stockholm, tolkar, underläkare, förrådsförvaltare,
kammarskrifvare , provincial-medici medhjelpare, då de
ej äro medicine doktorer, o. s. v.; Tionde klassen
medgifver 1 bäst och 40 sk. om dagen åt
underofficerare, kompani-skrifvare, gruf-fogdar,
strand-ridare, bergs- och landsgevaldigrar, ni. m.; i Et/te
klassen medgifves 1 häst och 30 sk. om dagen åt
korporaler, enspännare, fjerdingsmän, nämndemän,
vaktmästare, m. m.; i Tolfte klassen tillägges 1
bäst och 24 sk. om dagen åt soldater af alla slag,
bandtverksgesäller på kronans slott och trosskuskar.
Reglementet föreskrifver i öfrigt, att hvar och en
är skyldig resa 8 mil om dagen, med undantag af
hinder för fart öfver haf eller pass; alt ingen må
erhålla skjuts och traktamente annat än efter sin
verkliga befattning och förrättningens beskaffenhet;
att om någon förrättning uppdrages åt en
afskedad embetsmän eller åt en person, som icke varit
i rikets tjenst, vill konungen föreskrifva till
hvilken klass han må räknas, o. s. v.
Realür med annexet Östra Karleby, ett regalt
pastorat i Onsjö härad af Malmöhus län och Lunds
stift, 2^ mil från Landskrona och 2^ från Lund,
der det bar sin postgång, Består af 36 hemman,
uppskattade till 207,414 R:dr, med en folkmängd
af 1,710 personer. Arealen är 4,999 tunnland.
Socknen bar i allmänhet god åkerjord och någon
torfjord, men höfångston är ringa.
Re«iniln kallas det kolningssätt, hvarvid veden,
som skall kolas, reses på ända, så att det ena
trädet litet lutar emot det andra, och sådant i en
rund krets, liknande en afhuggen sockertopp, i
hvars medelpunkt lemnas en öppning af 6 à 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
