Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
306
Retzius.
Restercranti.
rande 1808 och 1815 med. doktor. Han bade
redan två år förut blifvit anställd som
bataljonsläkare vid Hallands infanteri-bataljon, hvilken ban
följde under fälttåget mot Norrige, blef efter band
sjukhus-läkare vid garnisons-sjukhuset i Stockholm,
vid krigsakademien på Carlberg, lärare i kemi
och natural-bistoria derstädes, prosektor vid
Carolinska institutet, regements-läkare vid Svea
lifgardet från 1830 till 1848, då ban derifrån tog
afsked, director och öfver-läkare vid Pro Patrias
barnsbördsbus, lifmedikus, R. af N. O. och Danska
Dannebrogs-orden, ledamot af
vetenskaps-akademien och flera andra in- och utländska lärda
samfund, har varit ledamot af flera kommittéer,
tillsatta för vetenskapliga ändamål. Har utgifvit:
Försök till en Handbok i Mihlär-hygienen och
meddelat en mängd uppsatser i
krigs-vetenskapsakademiens, i läkare-sällskapets, i Skandinaviska
natur-forskares handlingar, i tidskriften Hygien och
För Läkare och Pkarmaèeuler. lians yngre broder,
Retzius, Auden Adolf, föddes i Lund d. 3
Okt. 1796, blef student 1812 och promoverad till
doktor 1819. Hade då redan bestridt flera
läkarebefattningar, blef 1820 lärare vid
veterinär-iu-rättningen i Stockholm, der ban grundlade ett
anatomiskt museum, företog en vetenskaplig resa
till Norige och bar sedermera gjort sådana genom
Lappmarken och två gånger till Tyskland, Paris
och London. Professor i anatomien och inspector
för Carolinska institutet, professor för
målareanatomien vid de fria konsternas akademi, R. af
N. O. och Danska Daoneborgs-orden, ledamot af
vetenskaps-akademien och en mängd utländska lärda
samfund äfvensom af flera Svenska. Vid
natur-forskare-inötet i Breslau år 1833 presiderade han
en dag för den zoologiska anatomisk-fysiologiska
sektionen och, vid Skandinaviska naturforskarnes
möte i Stockholm samt i Christiania, var ban säll—
skapernas sekreterare och på sistnämnda stället
ordförande i medicinska sektionen. Började 1832,
jemte några andra lärde, utgifva Svenska
tidskriften: For Läkare och Pharmaceuter. Titlarna på
hans skrifter, för det mesta uppsatser i in- och
utländska tidskrifter och lärda samfunds handlingar,
fylla nära tre med petit tryckta sidor i Biogr.
Lexikon, bandet XIII, sid. 185, dit inan hänvisar.
Den yngste brodern,
Retzius, Carl ftustaf, född i Lund 1798, blef
1817 magister då fadern blef jubel-magister.
Docent i kemi vid Lnnds universitet 1819. Kemi
adjunkt och laborator 1822 och 1830 utnämnd
till 3:dje professor vid veterinär-inrättningen, men
den förhoppningsfulle mannen afled i Stockholm d.
28 Febr. 1833 endast 34 år gammal. Äldste
brodern,
Retzius, Mila mathias, född 1793 i Lund,
var kapten vid kongl. Wendes artilleri-regemente
och R. af S. 0., då ban 1847 blef utnämnd till
ofver-jägmästare öfver Skåne och Halland.
Reuter. Med detta namn ha på riddarhuset
funnits tvenne adeliga familjer. Den äldsta af dem,
Reuter, Jotinu och Lydert, två bröder, och
söner till befallningsmannen pà Stegeborgs slott,
Henrik Nilsson. Den äldste, Johan
Hinders-son Hytter till Lefverne och Beslorp, adlades
1615, blef ståthällare på Elfsborg, sedan i
Jönköping och sist, 1634, landshöfding och
kommendant i Götheborg. Afled i Januari 1644. Hans
ätt utgick med sonsonen Henrik Henriksson
R., öfverstlöjtnant vid Östgötha kavalleri, som
dog barnlös d. 7 Maj 1720. Det tycks som om
denna gren af ätten icke förändrat namnet, hvilket
deremot skedde af Henriks broder, Ludert
Henriksson It., född pä Bråborg d. 1 Maj 1601,
hvilken 1632 adlades och intogs under sin broders
nummer, blef sedan öfverste för ett Finskt
infanteri-regemente och kommendant i Minden, der ban
dog d. 21 Januari 1647. Hans gren utgick med
sonsonssonen, hofjunkaren Cornelius H.,
hvilken, vid 71 års ålder, alled d. 22 Febr. 1792
utan söner. Om dennes fader se nedanföre
Reuter , Gustaf.
Reuter, Carl och Krik, bröder och söner till
samme Henrik Nilsson, upphöjdes 1642 i adelskap,
då de likaledes antogo namnet Reuter, men fingo
en särskild nummer. Carl var då major vid
general Slangs kavalleri-regemente och hade flera
gånger, i de trälTningar ban bevistat, blifvit sårad
och fången. Blef sedan öfverste och
öfver-kom-mendant på Gottland. Ätten utgick med bans son,
kaptenen Krik Carlsson R., som dog ogift i
Hamburg 1708. Krik var äfvenledes major vid
ett Finskt regemente, dà han adlades eller, som
det heter i matrikeln, fick stadfästelse på sitt
adelsbref. Blef sedermera öfverstlöjtnant vid
VVest-götha regemente till fot och mördades 1653 i
Stockholm af sin hofmästare, som skar af
honom halsen, då ban låg sofvande i sin säng. Han
var barnlös och ätten utgick med honom.
Reuter, Kustar, blef I6S7 fänrik vid
Vestmanlands regemente, gick sedan i utländsk tjenst,
hvarifrån ban hemkom 1696. Följde regementet
under Carl XII:s krig och var major vid detsamma
dà han med det blef fången vid Dnieper-strömmen
1709. Han fördes nu till Moskwa, der han lärer
fått qvarblifva bela tiden ända till 1721. Fick
öfverstlöjtnants afsked 172ti och flyttade till
Lifland, under det bans fru, en friherrinna Posse,
qvarstannade på Stäbolin i Westmauland.
Reuter, Jonas, född i Finland 1793, var
intendent vid llilska skolan å Barnängen och är nu
föreståndare för en enskild läroanstalt vid
Jakohs-dahl vid Skanstull i Stockholm; bar utgifvit
åtskilliga skrifter rörande undervisningen, t. ex.:
Målningar ur ßarnverlden; En Tysk Gramatika;
Lärobok lör barn; Lärobok jör beyynnaie i
Soen-ska språkets uttal och stafningssätt; Tidskrift för
barn; Läsebok för små begynnare i Franska språket.
Reuter, Lucas, löjtnant, stupade i en träflning
i Finland 1599. Han tillhörde hertig Carls folk.
Namnet Reuter lärer således varit äldre och
upptogs endast ånyo af Henrik Nilssons söner, när de
adlades. Detta namn bar, i förening med en
slut-ändelse, för öfrigt tillhört 13 särskilda adliga
ätter, hvaraf de märkligaste äro:
Heutercrautz, Eabjtirn, bette förut når-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
