Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
336
Riksdagsman.
Riksdagsman.
talan, samt att bekänna sig till Lutherska eller
reformerta kyrkan och vara tjugufem år gammal.
Den som gjort konkurs förblifver inkompetent till
dess ban kan, på sätt lag förmår, visa sig vara
frr från sina kreditorers kraf. Alla dessa villkor
galla äfven för valrätt, ined undantag af åldern
och stadgandet om religionen, ty det fordras blott
kristen bekännelse och tjuguctt års ålder för
rättigheten att dellaga i valet eller gifva fullmagt
på riddarhuset. Genom de ofrälse ståndens
sammansättning kan valrätt fore tjugufem års ålder
sällan komma i fråga utom i bondeståndet, der
den ofta nog torde utöfvas fore denna ålder. 1
presteståndet deremot kunna blott komministrar
eller pastorer utöfva valrätt och intetdera af dessa
embeten kan, utom någon gäng hvad
komministersysslor beträffar, innehafvas före 25 års ålder.
Kyrkoherde-sysslor få i allmänhet icke sökas fore
fyllda trettio år. I borgareståndet kan snarare,
ehuru troligtvis mera sällan än vid bondeståndets val,
finnas valberättigade personer före tjugufem års
ålder. Vid universiteternas riksdagsmannaval är
samma förhållande, derigenom att äfven de yngste
akademiska lärare hafva valrätt. Dessa allmänna
personliga villkor äro gällande för hvarje stånd,
men för öfrigt beror valrätten och valbarheten på
ståndens olika sammansättning. I och för
ridderskapet och adeln gäller riddarbus-ordningen och
för de andra stånden riksdags-ordningen. Enligt
den förra utgöras adelns riksdagsmän af de
hufvudmän för familjerna, som funnit för godt att
inställa sig på grund af sin sjelfskrifna rält,
dernäst af de ättemän, som vid bufvudmännens
ute-blifvande intagit deras platser hvar och en för sin
ätt, och slutligen af de adelsmän, som genom
fullmagt af bufvudinannen för en annan ätt än deras
egen intagit säte. Ilufvudmannens rätt att sjelf
sitta gäller ovedersägligt, ätleinan kan blott
intaga plats om bufvudinannen ej begagnar sin rält,
och fullmagtig endast, om hvarken hufvudman
eller ätteman inställt sig. Men sedan ätteman en
gång erhållit polett kan ban icke beröfvas den för
påstående riksdag genom det att hufvudman
uppträder, icke beller fullmägtig mister sin rätt
sedan ban en gäng vunnit säte för den varande
riksdagen. Och alla dessa tre slag af riksdagsman
hafva lika röster på riddarhuset, nemligen hvarje
person en röst. I presteståndet är valrätt och
valbarhet lika vidsträckt, så alt den som väljer
också kan väljas, dock med undantag af
universi-teterna, der blott professorer ur de verldsliga
fakulteterna kunna väljas, men icke blott desse utan
äfven de tbeologiska professoreme och alla andra
akademiska tjenstemän, som äga presterlig
bcfor-dringsrätt, samt isynnerhet hela lärarepersonalen
deltager i valet. Men dessutom har presteståndet
sjelfskrifne ledamöter i biskoparne. I
borgareståndet uppkommer en skillnad emellan valrätt och
valbarhet, derigenom alt det fordras alt i 3 är hafva
varit borgare eller magistratsperson för att kunna
väljas, men ingalunda för att valja, så vida icke
någon stads enskildla valordning 9kulle innehålla
ett sådant förbehåll. Bergsbrukens valrätt och val-
barhet tillhöra alltid samma personer, utom den
skillnad som i allmänhet ar stadgad, rörande
religionen. Detsamma gäller om bondeståndet, men
der torde genom den allmänna föreskriften om 25
års ålder för valbarhet och blott myndiga år för
valrätt en större skillnad uppkomma. Likaså sker
icke beller valet i alla stånd på samma säll.
Presteståndet har i allmänhet omedelbara v.ii, ehuru väl
det icke ar förbjudet att välja genom elektorer,
så vida något stift kommer öfvereos derom.
Stockbolins stad väljer deremot genom elektorer; de
öfriga städerna med eller utan elektorer, allt
efter olika sed och bruk; bergsbruken utan,
bondeståndet åter med elektorer. För universiteten!»
omtalas icke elektorer. Denna olikhet bärf]yler
af ståndens olika beskaffenhet. Samma olikbet
visar sig vid röstberäkningen. Preslerne välja i
allmänhet per capita, åtminstone ger icke
riksdagsordningen anledning till något annat bruk; samma
förhållande är med universilelerna och
vetenskapsakademien, om hvars valsätt intet närmare
stadgande finnes i riksdags-ordningen. Borgareståndet
voterar efter hvad hvar och en väljande skattar
till staden; bergsbruken välja efter sitt olika
tillverkningsvärde och Fahlu bergslags
fjerdepartsäga-re välja efter värdel af innehafvande grufvudelar.
Fahlu bergslag betraktas nemligen vid
riksdagsmannaval alldeles som en stad och tillbör icke något
af bergsbruksdislrikten. Derföre fordras också för
valbarhet derstädes all hafva varit i tre är
brukande bergsinan, likasom i städerna att hafva
varit borgare eller magislratsperson i tre är.
Deremot, om städerna valja genom elektorer,
förfaller stadgandet oin votering i mån af olika
beskattningsbelopp, utan då kan votering ske per capita.
Hos bondeståndet åter väljas eleklorerne i
sockenstämma och välja sedan riksdagsman efter
hemmantalet, således icke per capita. Någon census
eller visst förmögenhetsbelopp för att få välja
eller väljas finnes endast ,’f afseende pä Stockholms
stad, der det fordras ett visst belopp af skatter
till staden icke för att välja, men för att väljas
till elektor eller riksdagsman. För de öfriga
städernas elektorsval är ingenting stadgadt, emedan
de ej föreskrifves af grundlagen, utan belt och
hållet bero pä hvarje stads bruk och särskildta
ordning. Bondeståndets valrätt och valbarhet är
gemensam för alla hemmansägare och
kronohem-mans-åboer, ulan afseende på storleken eller
naturen af deras jord. Deremot äro alla
ståndspersoner uteslutne genom den föreskriften, att ingen
äger välja eller väljas, som hört eller hörer till
annat riksstånd eller till statens embelsmannaklass.
Städernas valrätt är inskränkt till borgerskapet,
och presternes sträcker sig icke till extra-ordinarie
tjenstemän, ej heller till elemeutar-läroverkens
lärare. Ofrälse ståndspersoner, i tjenst varande
eller afskedade ofrälse tjenstemän, vare sig civila
eller militära, samt manufakturister på landet med
undantag af bcrgsbruksidkare, äro således
uteslutne från alla stånd. — Riksdagsmans rättigheter äro
lika i hvarje stånd alt väcka motioner och med
sin röst deltaga i hvarje öfverläggning och be-
■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
