Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
378
Rosenheim.
Rosenlev.
ma frän den urgamla Fale Bure-slägten. Sonen
Johan var född d. 4 Aug. 1725, ingick 1744
som volontär vid fortifikationen och blef följande
året uoder-konduktör, gick s. å. i Fransk tjenst,
men hvilken ban måste lemna, då alla Svenskar
förbjödos att deltaga i pretendentens expedition
till Skottland, lian gick nu i Holländsk tjenst,
så i Hessisk, återkom 17G0 till Sverige och blef
der regementskvartermästare vid Dalregementet
samt R. af Sv. 0., kommendant på Gustafssvärds
fästning, en tid kommendant på Sveaborg,
öfverstlöjtnant vid Jemllands regemente, vice
landshöfding i Westernorrland och 1781 öfverste. Adlades
1758, då ban antog namnet Rosenheim. Dog i
Stockholm d. 16 April 1803. Var hedersledamot
af målare-akademien och en ganska skicklig
pa-stellrnälare. Hans son,
Rosenheim, IVillielin von, född i Tonrnay
i Flandern d. 31 Mars 1755, blef student i
Upsala 1772, page hos Gustaf III, ingick i utrikes
expeditionen, blef kommissions-sekreterare vid
beskickningen till Neder-Sacbsiska kretsen,
hofjunkare och legations-sekreterare i London 1785,
hvarifrån ban likväl kort derefter återkallades.
Blef, för sin prydliga bandstil, antagen till skrif—
mästare hos kronprinsen Gustaf Adolf, och fick
som sådan en lifslids-pension. Uppträdde äfven
som författare, ehuru utan några slags högre
anlag, samt ulan bekantskap med någon annan
litteratur än den Fransyska, och har skrifvit ett par
tragedier: Frode och Drottning Öda, komedien
Deu-cation och Pyrrha samt en öfversättning af Azemia
etter Witdarne. Har äfven utgifvit några smärre
skaldestycken. Reste 1819 till Finland och dog i
Åbo d. 18 Mars 1822.
Hosenhill å Stockholms Djurgård skänktes år
IS25 på 50 år åt numera aflidne öfversten,
landt-mäteri-direktören och kommendören af Forsell,
som der låtit uppföra fyra vackra villor, hvilka
uthyras till sommarnöjen. Platsen innehåller 4
tunnl. och är taxerad till 3,000 Rdr B:ko.
Hosenhjelui« Erik, hette förut Briians och
var född i Helsingland år 1603; blef magister i
Upsala, sedan assessor i Svea hofrätt och
häradshöfding öfver Öknebo, Svartlösa och Sotbolms
härader. Dog 1688. Ätten utgick med bans son
öfverstlöjtnanten Carl R., soin afled 1731 ulan
söner.
RosenhofF, Julian, son af bandianden i
Stockholm Peter Hansen och född d. 9 Dec. 1640, blef
kommissarie i kommerse-kollegium och i denna
beställning adlad 1673, sedan assessor och död d.
11 Juli 1681. Ätten utgick med hans söner.
Hoseiitiolin, Erik, son af prosten och
kyrkoherden i Skenninge Petrus Erici Gothus, hvars
farfader varit den förste Lutherske pastorn i
Wadstena, der Erik föddes d. 13 Juli 1613. Han
antog namnet Holm, blef, efter slutade studier,
rådman i Stockholm, borgmästare och preses i
politie-kollegium, sedan assessor i
general-koin-merse-kollegium och 1665 häradshöfding öfver
Seminghundra, Wallenluna m. fl. härader jemte Åkers
och Danderyds skeppslag. Adlades 1653. Dog
d. 16 Jan. 1672. Ätten utgick med sonsonen
Carl Adolf R., som dog ogift d. 12 Aug.
1764.
Roseuliolms säteri. Se: Lannaskede socken.
Rosenkammaren var ett tortyrrum på
Smedjegården i Stockholm, som 1756 års ständers
kommission använde för alt af de i nämnda års
sammansvärjning delaktige, isynnerhet af Puke,
framtvinga bekännelser om anläggningen. Den blef,
likasom alla andra tortyrrum, afskaffad af Gustaf
III, straxt efter revolutionen.
Rosenkinds källa ligger i parken vid Ottenby
kungsladugård på Öland. Den är murad och bar
någon mineralbalt. Här har i äldre tider legat
ett kapell, hvarefter lemningar fordom syntes.
Rosenklinga, Jeremias, hette förut
Pedersson och var regementsqvartermästare då han
1653 adlades. Blef sedan major och kommendaut
på Warnemiinde skans, men ätten utgick med
bonom, emedan han afled utan manliga arfvingar.
Rosenkrans. Dermed menades under katholska
tiden ett bestämdt antal Pater noster och Ave
Maria, som af de fromma lästes i den ordning pä
en tråd uppträdde kulor anvisle. Delta sätt att
bedja bärleder sig troligen från Orientens
eremiter och munkar, hvilka betjente sig af små
stenar och dylikt, hvarmedelst de brukade räkna
antalet af sina böner, bvilka vanligtvis bestodo i
ett flerfaldigt upprepande af psalmerna. I dessas
ställe kom sedermera bruket att bedja ett visst
antal af ofvannämnde böner. Den helige
Doinini-cus säges hafva varit rosenkransens uppGonare.
llans rosenkrans bestod af 150 Ave Maria och 15
Pater noster, sä att efter hvarje tiotal af den
förra bönen, betecknadt med 10 smärre kulor,
följde en af den senare betecknad med en större kula.
Äfven ålåg det den bedjande att vid slutet af
hvarje tiotal erinra sig en händelse ur Jesu
lefnad. Maa tror, alt den helige Dominicus bestämdt
antalet 150, emedan psalmerna hafva detta antal,
hvarföre äfven denna rosenkrans kallas Psaltaren.
Man bar äfven rosenkransar af 10 och vanligast
af 5 tiotal. I I6:de århundradet inrättades en
särskild Rosenkrans-fest, i anledning af de kristnes
seger öfver Turkarne d. 1 Okt. 1751 vid Lepanto,
den beliga jungfrun till ara, alldenstund man
tillskref segren hennes förböner. Påfven Gregorius
XIII förordnade att denna Jungfru Mariæ
Rosenkransfest skulle öfver hela kristenheten firas den
första söndagen i Oktober månad, och finnes
derföre i alla katholska kyrkor af denna anledning
ett egei Mariæ altare. Benämningen rosenkrans
öfvergick sedermera på sjelfva Radbandet. (Se
delta ord.)
Rosenlev, Erdtman, bette förut von Schlow,
och var af en gammal Meklenburgsk adlig ätt,
född på 1620-talet. Gick 1640, således vid
några och 30 års ålder, i Svensk tjenst, då ban blef
soldat vid ett vårfvadt Tyskt regemente, och först
1644 förare vid Tavastehus regemente. Här tjente
han i 37 år, då ban 1682 adlades som major, för
det han "sig som en rättskaffens soldat oppfört i
det Tyska, Polska, Ryska, bägge Danska krigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
