Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryiitiff.
RabelOf.
415
kyrkan, da Näsby var en församling, men
hvilken 1782 nedrefs, dä Näsby socken förenades med
Rvstad. Adr. Linköping.
Ryting, fordom ell slags svärd, som omtalas i
konung Christofers lag.
Rytini;, Xicolans, nämnes år 1453 såsom Carl
Knutssons kansler; ban var juris utr. doctor och
mästare för Gråbröderne i Stockholm. Dog 1472.
En annan, Thomas Hytinc, skall omkring 1536
varit befallningsman på Aho slott och fogde öfver
Södra Finland.
Rytler, Johan Hindersson, till Lefverne och
Bestorp, var 1631 ståthållare på Elfsborg, sedan
i Jönköping, 1634 landshöfding öfver Elfsborgs
län och kommendant i Götheborg. Dog 1644.
Skall ha blifvit adlad 1615 och ätten utdöd med
hans sonson, Henrik Henriksson It., som
dött barnlös d. 7 Maj 1720; men ingen af
slägten lärer tagit introduktion, emedan den ej Ennes
i matrikeln.
Hytteriie, en socken, ömsom ett konsist.,
ömsom ett patron, pastorat i Snäfringe härad af
Westerås län och stift, I £ mil S.V. från Westerås,
består af 49 £ enl. Forsell, men enl. matrikeln och
Tuneld af 52^ mtl., uppskattade till 253,189 R:dr,
med en folkmängd af 1,310 personer. Arealn är
13,353 tunnl., hvaraf 80 äro sjöar och kärr.
Båda socknarna, Stora och Lilla Ryttern
förenades till en under ofvanstående namn, då den nya,
vackra och välbelägna stenkyrkan blef färdig 1818.
Jordmånen är fruktbar och 10:de kornet är ingen
sällsynthet. Här i socknen ligga Stora och Lilla
Ekeby, Fiholm, Tidö och Tärnö (se detta ord),
hvilket sistnämndas ägare alternativt med
konsistorium utnämner kyrkoherde, men ensam
komminister, samt Stens]ö, 1 mtl. frälse, som har en
stor trädgård och en vacker park, der man
stundom påstår sig ha bört näktergalar. Ön Aholmen,
som utgör park och fruktträdgård till Ekeby, är
märkvärdig genom en runsten samt genom tvenne
monumenter, det ena öfver Linné, del andra öfver
statsrådet grefve Lagerbring. I denna socken ba
legat borgarna Wallby och Sörby, hvaraf den förra
är alldeles förstörd, men efter den senares
ringmurar finnas ännu lemningar i behåll. Adr.
Strömsholm.
Rytterskitfld, Carl, hette förnt Andersson,
och adlades 1651 såsom löjtnant, emedan han
"tient i en rund tid manligen, troget och tappert."
Blef major och lefde ännu 1679. Ätten är redan
utgången.
Rä, Haaude, ett troil eller öfvernatnrlig
varelse som, enligt folktron, företer sig i åtskilliga
former och skepnader. Så t. ex. bar man i Mora
socken i Dalarna vid Fåsås fäbodar, S.O. om
Fär-näs by, i många år trott sig böra skall af
hundar, ehuru intet sådant djur funnits i grannskapet.
Det höres isynnerhet om aftnarna och långt in på
nätterna, stundom så nära, att man fruktar ett
anfall af de arga, skällande bundarne. Någon gång
bar en oförvägen fritänkare försökt bärma ljudet,
men sådant har alltid på ett eller annat sätt be-
kommit bonom illa, och nn mera aktar sig hvar
och en noga för ett dylikt öfverdåd. Dessa
hundskall tros vara ett af Råandens sätt att yttra sig.
Allmännast troddes likväl rået vistas i skogar,
vatten och berg, och kallades, efter dessa sina olika
hemvist, Skat] sr à, Sjörå eller Berysrå. Dessa
visade sig i mensklig skepnad och otaliga sägner
äro gängse om deras uppenbarelser. Detta gäller
isynnerhet om skogsrået, som dels ansågs bo i
hvarje enskildt träd och utgöra dess ande, dess
hemliga lif, dels herrska öfver bela skogen.
Jägare och kolare besöktes ofta af ett sådant. Det
infann sig isynnerhet om natten vid elden och
vände alltid framsidan af kroppen, som var en
skön jungfrus, åt mannen, som det talade vid.
Men om denne då tog en eldbrand och slog rået
på ryggen, befanns denna ihålig och formlös och
anden for af bort åt skogen. — Många af dessa
sägner lefva ännu i folkets minne, ehuru allt mer
och mer upplösande sig i sagans dunstkrets.
Ra och Httrsliemiiian kallas sådana
lägenheter, som blifvit uppröjda på säteriernas mark
inom deras rågång. Dessa hemman hafva af ålder
njutit i det närmaste samma fribeter som sjelfva
säterierna och höra således till den privilegierade
jorden. Likasom sjelfva sätesgårdarnes var äfven
rå- och rörshemmanens besittning ett privilegium
för ridderskapet och adeln till dess vid 1809 års
riksdag alla medborgare förklarades lika
berättigade att förvärfva hvad slags jord som helst. Om
nu i följd deraf rå- och rörshemman afsöndras från
säterierna, behålla de likväl sin rå- och
rörsfrihet. I de fordna Danska provinserna, Skåne,
Halland, Bohuslän, förekommer ej benämningen rå
och rör, men saken finnes under ett annat namn.
Veckodagshemman och insockne frälse hafva der
samma privilegium som rå- och rörshemman, d.
v. s. att de inom socknen belägna under
säterierna lydande hemmanen njuta i det närmaste
säteriernas frihet.
RÄbeck, 1 mtl. säteri i Medelplana socken i
Skaraborgs län, med underliggande 5 J mtl. utom
andra lägenheter, har en praktfull åhyggnad med en
af de största trädgårdar i länet och en utmärkt
skön belägenhet på Kinnekulles sluttning. Här
finnes tillräcklig skog, skiffer- och sandstensbrott
samt en kalkugn. Alla åbyggnaderna äro
uppförda af sten, bruten på egendomen. Äfven finnes
bär en hälsokälla, som till egenskaper och
verkningar anses jemförlig med Loka.
RabelUr eller RÅbbelür, annex till Fjelkestads
moderförsamling i Cbristianstads län, ^ mil N.N.O.
från Cbristianstad, beslår af 24 förrn. mtl. frälse,
uppskattade till 67,450 R:dr, med en folkmängd
af 510 personer. Arealen är 3,124 tunnl.,
hvaraf blott 25 utgöra sjöar och kärr. Socknen, som
i allmänhet bar sod åker och äng, med något
skog och fiske, tillhör för det mesta Råbelöfs
säteri, hvilken egendom Carl XI i November 1677
lät omgifva med grafvar och vallar för att hindra
besättningen i Cbristianstad att derifrån oroa
Svenska arméen. Säteriet består af 21 bela hemman,
med 2:ne qvarnar, 1 såg, 1 kalk- och 1
tegel-Del. III. 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
