Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Räfvelsta.
i Jemtland ovanligt. Schubert, i sin resa, säger,
alt mycken sedlighet och enkelhet i klädsel och
lefnadssätt råder bland invånarne. Kyrkan, som
då (1818) var i fråga att ombyggas, är belägen
pä ett näs. Dess ålder är obekant, men bon
troddes vara byggd af Danskarne och var försedd med
ett fyrkantigt torn. — Deromkring äro flera
grafhögar, som tyckas vittna om en förefallen
drabbning, och man bar i en fisknot 1766 i
Räfsunds-sjön funnit ett slagsvärd, 7 qvar), långt utom den
3 qvart. långa kafveln. Vid Gällö bro Gnnas
lemningar af en skans, som 1644 intogs af
Danskarne, men 1657 åter iståndsattes af Henrik
Hane-man, hvilken der bade ett kompani prestdragoner.
En saga förmäler, att jätten Anund i Gällön bott
härstädes. I socknen ligger, | mil från kyrkan
vid ett soldattorp på Anviks bys- ägor, en kalla,
kallad Pilgrimsstaden, dit folket fordom vallfärdade
midsommarsafton och förrättade sina offer.
Personer, som trodde sig der ba återfått sin hälsa,
uppsatte i ett stort träd sina kryckor och kappar,
hvilka de ej mer behöfde. Adr. Östersund.
Räfvelsta, en betydlig egendom i Altuna socken
i Upland, tillhörde fordom det mägtiga
riksdrol-set Christer Nilsson Wase, soin, då ban bär firade
jolen, fängslades på Carl Knutssons befallning,
Tjugondedagen 1439. Sedan den gått genom flera
ägares händer, tillföll den slutligen statsministern
m. m. grefve von Engeström, som skref sig till
Räfvelsta. Man har bär funnit ett par runstenar.
Räfven raskar öfver isen, en gammal
folklek, omtalad redan i Rudbäcks Atlantica. De
lekande dansa i ring, sjungande:
"Hå, hå, sa’ räfven raskar öfver isen,
Och vi ska sjunga en vacker skräddarevisa,
Så gör skräddaren hvart ban går,
Ocb hvar ban sitter och hvar bao står;
Men aldramest när ban i dansen månd’ gänga."
Vid orden: "så gör skräddaren" in. m., stannar
ringen och hvar och en härmar en skräddare när
han syr. När andra handtverk eller förrättningar
användas, såsom bagarens, skomakarens,
skrifva-rens m. m. sker på samma sätt. En förman i
leken visar det handtverk, som skall bärmas.
Äfven användas olika åldrar och kön, såsom flickor,
gubbar, o. s. v.
Räfviuge, en socken i Halmstads bärad och
Halmstads län, annex till Getinge moderförsamling, består
af 25¥ förrn, mtl., uppskattade till 73,122 R:dr,
med en folkmängd af 517 personer. Arealen ar 3,425
tunnl., hvaraf 10 äro sjöar och kärr. Kyrkan är af
sten. Om benne går samma sägen som om många
andra , att, då bon stod under byggnad, blef det, soin
uppfördes om dagen, nedrifvet om natten. Man
vidtog då det ofta försökta medlet att spänna 2
tvillingsoxar för ett lass byggnadsmaterialier och
anlägga kyrkan på det ställe, der de stannade.
Hon fick derföre sitt namn af den ofta förnyade
rifningen och kallas i gamla handlingar Ref vinge.
Hennes altartafla är målad 1640. Till socknens
märkvärdigheter bör den s. k. Ormslenen, hvilken
ligger på Vnderlunds ägor, och troligen varit en
dopfunt, på hvilken eo ringslagen orm är uthug-
Hüuta. 427
gen. Ormen spelade en vigtig röle i både äldre
och nyare folktro, och i Hallands beskrifning af
Bexell berättas, att då tusentals menniskor år
1809 från Halland och Westergötland strömmade
till Helsjön att dricka och bada i dess vatten, på
hvars undergörande kraft de trodde, skall ett barn,
som vid sjön vaktade boskap, flera gånger ba sett
en ung och skön qvinna sittande på vattnet med
en orm i banden, en företeelse, som blott hvart
100:de år förnyades, och som antydde, att vattnet
den gängen vore bälsogifvande. I socknen ligger
ett gammalt säteri Bårarp I mtl., utom
underliggande hemman. Adr. Halmstad.
Räka betydde i forn-Svenskan detsamma som
halsa. Det beter i mindre Rimkrönikan: Thä ivart
llertughen illa lil räka. (Dä blef hertigen sjuklig.)
Pillen wart till räka. (Gossen återfick bälsan.)
Rällsliammar. Se: Löa.
Häuiineu. Den Bohuslänska allmogen begagnar
delta namn i sina svordomar, såsom t. ex.
"Räm-men ta mig" o. s. v. Man bar gissat att namnet
erinrar om någon i orten förr fruktad ränsman
eller trollkarl, som betat Ramunder.
Ründamülii kyrka var den första som byggdes
i Finland af biskop Henrik vid Aura-flodens strand,
dit folket samlades att böra kristendomen predikas
och låta döpa sig.
Ränkeforss bruk. Se: Lennartsforss.
Ränuarebanan i Stockholm å Norrmalm,
skänktes till en del åt staden 1640. Här höllos
karuseller, bland andra Carl XI:s namnkunniga karusell,
i ett trädhus, som qvarstod ännu 1691. Hofvets
löpare öfvade sig bär i springande. Här byggdes
sedan ett gjuthus, landtbruksakademien fick södra
ändan sig anvist till tomt för sitt bus och 1830
utlades södra ändan till Hötorgets förökande.
Ränne slätt, £ mil från Ekesjö, vid det böga
berget Soåsen, är mötesplats för Smålands
husarer och grenadierer.
Ränta. En stor del af de ordinarie skatterna i
Sverige utgå af jorden under namn af ränta. Det
är liksom kronan skulle äga jorden och
innehafvaren blott vore en beständig, ärftlig,
ouppsäg-bar arrendator, eller såsom kronan bade nedlaggt
ett kapital i jorden, för hvilket en viss ränta för
everldeliga tider måste erläggas. Detta begrepp
är eo fiktion; kronan äger icke jorden, ined
undantag af kronojord, ej heller något sådant
kapital, utan det som kallas ränta är i sjelfva verket
en skatt som fått namn af ränta. Denna i sig sjelf
oriktiga benämning bärleder sig från den förblandning
af begreppen skatt och afrad som isynnerhet visar
sig i konung Gustaf l:s tid. Dessa oföränderliga
skatter eller räntor äro af flere slag:
Ordinarie-eller jordeboksranta, hemmantals eller
extraordina-rie ränta, m. fl. De äro oföiäoderliga i den
mening att de icke såsom bevillningen bero af
ständernes beslut vid hvarje riksdag, utan äro stående
ulan annan rubbning än den som konung och
ständer gemensamt kunna vidtaga. Sådana rubbningar
äro dock ganska svåra att verkställa, ty räntorna
beräknas i egendomens värde och rubbning i dem
förändrar detta. Räntorna utgå in natura i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
