Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu.
RUdbo.
429
och inrättningar, för hvilka ban hyser en varm
tillgifvenhet, och tillhörande hvad man i Frankrike
skulle kalla yttersta högra sidan. Var ledamot i
sällskapet Vttlerhetens Vänner i Upsala, som ban
bidrog att stifta och af Göthiska Förbundet, der
ban bar namnet Refr. Är ledamot af vitterbets-,
historie- och antiqvitetsakademien.
HO, eller som det äfven skrifves Rttd eller RUU,
annex till Rimbo moderförsamling i Stockholms län,
2 mil V.S.V. frän Norrtelge, består af 22 ® mtl.,
tillika med moderförsamlingens 37 J, uppskattade
till 322,075 R:dr. Folkmängden är 448 personer.
Arealen är 9,003 tunnl., hvaraf 1,030 äro sjöar
och kärr. I socknen ligger Rödsjön, som
förmodligen gifvit henne sitt namn, och Wir.
Lemningar efter murar, som det tros af en äldre kyrka,
finnas 600 famnar från den nuvarande. Man bar
der träffat flera runstenar. — I socknen ligga
Dea-leberg eller Molnekulla, ett säteri om lj- mtl., hvars
äldste kände ägare är riksamiralen Gabriel
Bengtsson Oxenstjerna. Det ligger nära Wirasjön,
hvarifrån löper en å, som drifver en säteriet tillhörig
qvarn och såg. Åbyggnaden är en gammal
envånings trädbyggning med 4 flyglar, men som bar
en utmärkt vacker belägenhet. Här bar fordom
varit en stålberedning, anlagd af
legations-sekreteraren Bunge, men som nu mera uppbört.
Säteriet Näs. tillsammans 7 mtl., ägdes under Gustaf
III:s regering af stats-sekreteraren Wadestjerna,
som der uppförde en vacker åbyggnad med tvenne
flyglar. Den äges nu af öfver-intendenten och
riddaren Silfverstolpe. Vid Ntbble skall fordom ba
varit en ofTerlnnd, och på Hersby gärde ligger en
stor ättehög. Adr. Upsala och Bergby.
HUd, HUde eller RUdti. Denna ganska gamla
ätt, som torde ba sönderfallit i flera grenar med
olika vapen, förekommer i Svenska historien straxt
vid medeltidens början. Af densamma ha följande
beklädt riksrådsvärdighelen: l:o RUdli,
Riel-dorson, riddare, hvilken af Lagerbring anses för
den förste landshöfding i Upland, var en af dem,
som 1292 utsågos att öfverse Uplandslagen.
Inkallades i rådet 1295; 2:o naguui \ihaon R.
till Typta, riddare, inkom i rådet 1318 och
stupade i träffningen vid Tillinge kyrka, der konung
Magnus tillfångatogs 1365, förmodligen då en
ganska gammal man; 3:o Folke TVilsxon R.,
väpnare, anföres 1362 bland rådet; 4:o Mils
Mäns-son R. till Typta, son af N:o 2, riddare, intogs
i rådet 1358 och dog 1375. Hansson, 5:o Ivar
Nilsson H., blef riksråd 1388, lagman i
Öster-götbiand 1392 och dog i April 1417; 6:o
Ragvald Filipsson R., blef riksråd 1388 och var
en af dem, som fjerde dag pingst s. å.
underskref-vo rikets råds bref till drottning Margaretha. Hans
son, 7:o Olor Hagvaldsson till Lindö, inkom
i rådet 1416, blef lagman i Östergöthland och
bäradsdomhafvande i Segunda och Gorunda bärad.
Dog 1439; 8:o Christoffer Andersson R. till
Skälleryd, son till befallningsmanneo på Wadstena
slott Anders Eriksson R. till Hedåker, var en lärd
man och skrifver sig Arlium tiberalium magister,
blef öfversle-kansler. (Se: Anders Christoffersson.)
lian dog 1548 på Palmsöndagen, som det året
inföll på Mariæ Bebådelsedag, d. 25 Mars.
HU da Röken. Se: Liturgiska striden.
Höil» hunden eller Fspebåden är ett farligt
grund vid Gottlands östra kust framför Hamra
kyrka.
Hilda kon kallas en klippa bestående af en
rödaktig fältspat, och belägen på Fontinsbergen vid
Kongelf, gent emot Bohus fästning. Denna klippa
dominerar fästningens innandöme, och bar
följaktligen under alla den senares belägringar blifvit
ockuperad af de anfallande, hvilka der uppkastat sina
batterier. En liflig grönska på och omkring Röda
kon vittnar ännu om det menniskoblod, som flutit
vid densamma.
HUdatorn kallades ett torn, som stod vid porten
på Bohus slott, före dess ombyggnad på
1600-talet. Det var delta torn, som Svenskarne ander
belägringen 1565, stormade d. 26 Mars,
understödda af en förfärlig eld från batterierna på
Fontin och Röda kon. Soluppgången var signal
för stormningen, hvilken tre gånger med största
hjeltemod tillbakaslogs af Danskarne. Den fjerde
gången blefvo Svenskarne mästare af punkten.
Svenska fanan uppsattes, och dånande segerrop
skallade, då med en förfärlig knall tornet flög i
luften och flera bandrade af våra slungades så
högt npp, att de, enligt elt ögonvittnes
anteckning: "icke sågo större ut, än kråkor och kajor."
Huru dermed bade tillgått upplystes sedan. Då
kommendanten, Jens Ulfstand, såg allt försvar
omöjligt, lät ban nedföra en baif läst krut i de
understa hvalfven, hvilket, sedan Svenskarne väl
uppfyllt tornet, antändes af en soldat, hvilken
frivilligt erbjudit sig till denna sjelfuppofTring,
sedan Ulfstand försäkrat bonom om underhåll för
hans hustru och barn. Explosionen räddade
Bo-bus, som i vidrigt fall ofelbart varit förloradt.
HUdbeta (Bela vulgaris), växer väl på all slags
jord, dock belst på fet lerjord, och mognar
tidigast på sandjord. Fröna sättas en tum djupt och
med en half alns mellanrum. Bladen af så väl
denna som af hvitbetan kunna slufvas som spenat,
men begagnas vanligen för rotens skull, hvilken
öfver vintern kan förvaras i källare.
HUdbo socken, eller, såsom den ock kallas,
Kong-elfs socken, annex till Kongelfs stad, innefattar
den nordligaste delen af Hisingen, och ligger
således uti ett annat härad än moderförsamlingen.
Den saknar egen kyrka, hvilken uppbrändes af
Svenskarne under kriget 1645, och invånarne
bevista nu gudstjensten i Kongelf. Till ungefär
samma tid var socknen prebende till slottspresten på
Bohus. Trakten lifvas af någon löfskog, och är
bebyggd med några utmärkt vackra landställen,
tillhöriga personer i Götheborg och Kongelf.
Socknen äger en stor högslätt, den s. k.
Rönningsslät-ten, tillhörig Rönnings (fordom benämnd Reynings)
by. Efler denna by kallades invänarne i socknen
fordom Reynir, och deltogo mycket i de politiska
oredorna under de Norska partistriderna. År 1151
gjorde de uppror mot konung Östen Haraldsson i
Norrige, uppretade öfver dennes oupphörliga skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
