Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SanderakjUld.
Sandhult.
455
kenberg uppbyggde gården omkring år 1700.
E-gendomen såldes 1738 till lagman Wattrarg, som
gjorde den till fideikommiss. Den bar en
vidsträckt park, stora trädgårdar, prydda med
statyer och flerfaldiga samlingar. Manbyggnaden är
aftecknad i Dahlbergs Suecia. Under Ryssarnes
härjningar i skärgården skonades Sandemar, som
det berättas, emedan deras befälhafvare var slägt
med dåvarande ägarens fru, Beata Donglas. En
träffning föreföll likväl här i Juli 1719 emellan
en trupp kossacker och några få Svenske ryttare,
der kossackerne nödgades draga sig tillbaka.
Saiiderskjilld. Under detla namn adlades 1756
biskop Osanders söner, I"ehr Olof och Hilla
Anders. Den förre blef president i Götha
hofrätt; om den senare, se: Usander.
Snndlmfra, Hauilrtlr, äfven nargrüa
(Arun-do arenaria), växer vild pä Fårön på Gottland
och äfven i den Skånska flygsanden. Har på flera
ställen, särdeles i Halland, utsätts att hämma
flygsanden, och går i sandbankar, hvilka hafva någon
fuktighet, med sina rötter ända ned till 20 alnars
djup. Märkligt är att på alldeles släta fält, der
flygsanden lagt sig stilla och redan är dämpad,
så att icke någon sand betäcker den, aftynar den
och går slutligen bort; men ju mera den af
sanden höljes, dess starkare växer den. Planteras
dels af rölter, dels af frön. Bladen äro väl
nägot hårda, men ätas gerna af boskapen, sedan de
blifvit frostbitna. — Sandhvila (Alyssum incanum)
kan äfven begagnas för samma ändamål; den ätes
af kon, geten och fåret, och biet besöker dess
blommor.— Till samma slag höra Sand-elm,
Sandråg (Elymus arenarius). Sand-kampen (Phleum
are-narium), som blommar i Maj och Juni, men sedan
bortvissnar; Sand-starr (Carex arenaria), som är
hemmastadd vid Wenerns och VVetterns stränder
och bäst passar till bindande af jemnare
flygsandsfält. Sandkloàrlen (Astragalus arenarius) växer
alltför låg och är för bladfattig alt vara af
nägot värde som bete. — Sand-ldleln (IIolcus
mollis), skall gifva en temligen betydlig afkastning
på sandjord.
Sandhammar, en landtodde på Skånska kusten
mellan Ystad och Cimbrishamn, bar två smala
bankar, gående längs efter stranden, några
kabellängder från land och är ett farligt grund, der
fartyg ofta förolyckas. Trakten häromkring
kallas Mitlarne och beskrifves af Tuneld 1793 som
en vidsträckt utmark, lj mil längs sjöstranden,
mellan böga backar som kallas Sandskar. Den bar
en ganska tjenlig belägenhet för skogsplantering,
och bar fordom burit ekskog. I tången, som
bafs-vagorna uppkasta på stranden, växer sparris vild.
Vid stranden är ett godt ålfiske, der, enligt
Tro-zelii berättelse, ofta på ett dygn 30 lisp:d blifvit
fångade.
Sandhamn, en ö i Stockholms skärgård,
ungefär 9 mil från hufvudstaden, bör till Wermdö
pastorat, bar en god hamn, hvarest är en
tullkammare och, vid botande farsoter, en karanlänsplats.
På denna ö finnes ett berg med en grotta, kallad
Frustugan, sä stor, att 6 till 8 personer kunna
rymmas stående deri. Den har sannolikt samma
ursprung som jättegrytorna, hvilket intygas af
flera fördjupningar i berget deromkring,
uppkomna genom hafsvågornas sqvalpning och lösa
stenars deraf föranledda rullning. Straxt bredvid är
Strömsundet, ett ovanligt trångt farvatten, men som
är tillräckligt djopt äfven för de största skepp.
Sandhamn i Thorbamns socken i Blekinge, har
en god bamn. På byns utmark ligga tvenne
forntida offerstenar, som kallas Attaremo, och på
hvilka de förbigående ännu pläga kasta ris och
småsten som offer.
Sandhem, med Härja, Utvängstorp och Nykyrka
annexer, ett konsist, pastorat af 2 kl. i Redvägs
kontrakt, Skaraborgs län och Skara stift, 2 £ mil
S.O. från Falköping, består med annexerna af 74‡
bemman (enligt Forsell, men enligt Stiftsmatrikeln
af 72||), uppskattade till 336,990 R:ilr.
Sandhems sorken ensam har 1,650 invånare och en
areal af 26,776 tunnl., hvaraf 1,170 äro sjöar
och kärr. Jordmånen är sand med något matjord,
hvilken bär kallas mjelljord. Kyrkan är byggd år
1401 och helgad åt jungfru Maria, samt tillbyggd
1693. 1 en familjegraf, som nedrefs i början af
detta århundrade, fanns en fru Anna Stakes
dyrbara likkista af koppar, hvilken fick sin plats i
sakristian. Enligt gamla handlingar bar en
Lindorm Pedersson af Forstena-slägten, d. 20 Juni 1383,
emot (lasansbult i denna socken af Gotbar
Haquons-son lillbytt sig Hästeryd i Småland. Till sägner
hör, att en af llunabärens konungar skall på
Hu-nareds hemmans ägor lidit ett nederlag, ilan bar
här blifvit begrafven och gården fått namn af
händelsen. Flera andra stenkummel finnas i
socknen, inom hvars gränsor en stad berättas ba
legat, och hetat Kylling. I socknen finnas för
öfrigt icke mindre än 5 säterier: Dinleslorp, 4 mtl.,
ligger så bögt, att man derifrån kan se flera mil
öfver Falbygden; hit böra 13 torp, en qvarn och
en såg. Grimslorp, 2 mtl., bar varit en
kungsgård, der en konung Grim bott, och finnes i Erik
XIII:s jordbok upptaget bland rikets slott och län.
Måseberg, 2 mtl., äges af bender. Tunarp med
Almesbdck, 2 mtl. säteri med qvarn, såg och
valk-stamp samt cn knipbammare, hvilken likväl 1828
endast bade 2 arbetare och 300 R:dr tillverkning,
samt Maryretheholm, 1 mtl. säteri vid sjön
Stråken. ’Slättängs knipbammare, som äfven ligger här,
hade ofvannämnda år 3 arbetare och 500 R:dr
årlig tillverkning. Vid Slättängs gästgifvaregård
hållas årligen tvenne marknader. Adr. Falköping.
Sandhults socken, mil V.N.V. från Borås, ett
af annexen till Bredareds moderförsamling i
Elfsborgs län, består, jemte Iledared, af 27 hemman,
uppskattade till 70,675 R:dr. Sandhult ensamt bar
1,110 invånare och en areal af 18,098 tunnland,
hvaraf 1,275 äro sjöar och kärr. Kyrkan är byggd
af sten och dess ålder okänd. I socknen ligga
Hellereds eller Hatlaröds säteri, som var
Kaflesläg-tens stamgods, och hvartill Wolfen[orss jernverk
hörer; Kalleberg, 1 mtl. säteri, med en gammal
karaktersbyggnad samt Börshult, 1 mtl. frälse, med
en vacker åbyggnad. Adr. Borås.
Del. III. 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
