Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
458
Sanningen.
Sardinien.
Sanniugen tränger Igenom aum en Änh*
vigge, ett gammalt ordspråk, som innebär sin
egen förklaring. 1 en snart 200-årig samling:
Svenska Ordseeder och Lährespråk förekommer icke
mindre än 17 sådana, amnade att visa sanningens
okufliga magt, att förespå dess slutliga seger,
men tillika att erinra om buro farlig bon är att
bekänna, och huru ogerna hon höres både af hög
och låg.
Santesson, Anders Lorentz, född d. 12 Mars
1752 i Slätthögs församling i Kronobergs län, der
fadern var prost och kyrkoherde. Blef student i
Lund 1769, men var länge tveksam om ban
skulle välja medicinen eller tbeologien till sitt
hufvud-studium. Slutligen bestämde ban sig för den
förra, begaf sig till Upsala och promoverades der
frånvarande till doktor 1780, blef stadsfysikus i
Celle, fick assessors titel och kallades till ledamot
af vetenskaps-akademien. Ett fel i underlifvet
lade honom i grafven d. 9 Maj 1810. Han var icke
blott en lärd och erfaren läkare, utan äfven en
välgörande medborgare och menniskovän; stiftade
redan i lifstiden en fond till understöd för fattiga
ståndspersoner, hvartill han bland annat samlade
bidrag genom anställda koncerter, hvarvid ban
sjelf blåste flöjt, och som ban g|enom sitt
testamente ytterligare skänkte ett kapital; gaf
dessutom ett sådant åt Gefle stads baruhusinrättning
och åt sin födelsesocken, samt en del af sitt
dyrbara bibliothek till Wexiö gymnasium. Har
utgifvit flera skrifter i sin vetenskap.
Santesson, Berndt Harder, kommerseråd, R,
af N. O., Kom. af W. O., är född i Götheborg
d. 15 Mars 1776. Fadern var en af stadens
au-seddaste handlande och en bland stiftarne af den
Willinska fattigskolan derstädes. Som han då
ännu tillhörde den llerrnhutbska sekten, skickade ban
sin son vid endast 6 års ålder till Cbristiansfeld
alt uppfostras, ett exempel, som sedan följdes af
många föräldrar i Götheborg, men återkallade
honom derifrån 1786, då han öfvergifvit
församlingen. Vid 13 års ålder afgick ynglingen till Upsala,
men studierna afbrötos redan 2 år derefter, 1791,
då modern, som blifvit enka, beinkallade bonom att
biträda sig vid den vidlyftiga bandels skötande.
Den unge S. fann snart smak för denna nya
sysselsättning, och blef sjelf innan kort en ansedd
köpman, soin dessutom lifligt intresserade sig för
inhemska näringars förkofran. Han anlade således
1802 på sin egendom Arnäs i Westergötbland,
ett glasbruk för tillverkning af Böbmiskt
fönsterglas, utvidgade det af bonom inköpta Bromö
glasbruk vid Wenern, och anlade 1814 ett nytt
alunbruk, Carlsforss, vid en för sådant andamål inköpt
egendom på Billingen. Mest bekant är likväl S.
såsom riksdagstalare och en bland de förnämste
befordrarne af Götha kanals anläggning och
utförande. Han hade redan som ung mycket
intresserat sig för verkställigheten af Trollhätte
slussverk, och genom sin bekantskap med grefve von
Platen, intogs ban af dennes nit för bans
älsklingsidé. Riksdagsman vid 1809 års riksdag,
medverkade ban betydligt till ständernas bifall för an-
läggningen och sedan enskildt till teckningens
bedrifvande, i hvilken han sjelf deltog med omkring
60,000 R:dr. Sädant var icke särdeles svårt på
den tid, då företaget hade opinionen för sig; meu
det blef vida svårare, då denna opinion förändrade
sig, och blef lika mycket emot kanalen och dess
gynnare. S. förlorade likväl icke modet,
uppträdde sum en varm kämpe för densamma och var så
öfvertygad om verkets framgång och fördelar, att
ban inlöste en mängd af dess aktier, hvilkas
no-minalbelopp i Biogr. Lex. uppgifves till 700,000
R:dr. Kanalbolaget var ej heller otacksamt för
hans förtjenster om detsamma; det valde honom
än till ledamot af sin direktion, än till
ordförande deri, än till föreståndare för Motala verkslad,
och anslog från och med 1846 åt bonom en
pension af 500 Rrdr B:ko, hvartill 1848 års ständer
lade en på lika summa. S. hade nemligen, dels
genom missgynnande konjunkturer, dels genom
fallet af Götha kanals aktier, förlorat största delen
af sin förmögenhet. Han bar varit riksdagsman
vid de flesta riksdagar till och med 1834,
utmärkt sig genom elt särdeles lyckligt föredrag,
och har ansetts soin ett af landets yppersta
finan-ciella hufvuden, hvarom opinionen uttryckte sig i
det bekanta yttrandet, att staten borde öfvertaga
reglerandet af Santessoos affärer, mot det ban
öfvertog reglerandet af statens.
Sapieha, en bögt ansedd Polsk furstlig familj,
hvaraf flera medlemmar förekomma 1 Svenska
historien under Sveriges krig med Polen. Den
utmärktaste af dem är Leo S., född 1557 och död
1631, hvilken anförde Polska hären einol Gustaf
Adolf den Store och var en af dennes anseddaste
motståndare.
Saracka var böe de fordne Lapparne en
gudomlighet, ungefär svarande mot Gud, Skaparen.
Högström erkänner likväl, atL han icke af dein
kunnat få något redigt begrepp om hvad de menade
med detta väsen, som de kallade än Sarack, än
Saragads. Andra ba likväl berättat honom, att de
hålla Saracka för den skapande naturkraften, som
är verksam vid menniskors och djurs födelse, samt
verka till deras trefnad och bibehållande, men att
den ej skulle vara densamma som Gud.
Sara WloTsdotter, en bondhustru i Moheda
socken 1 Kronobergs län, afled 1819 i en ålder af
101 år. Hon hade under sin långa lefnad aldrig
gjort längre resa än 2® mil från sitt hemvist,
Torp, vid Wexiö. Under sina sista år fick hon
nya tänder.
Sardinlen. Med detta lands regering är till följd
af den i Genua år 1839 afslutade handels- och
sjöfartstraktat, öfverenskommit om en fullkomlig
re-ciprositet emellan Svenska och Norska saint
Sardinska fartyg 1 de motsvarande ländernas hamnar,
så i anseende till afgifter som in- och utförsel af
tillåtna varor. Handelsrörelsen emellan båda
staterna är likväl ännu föga betydlig, så att t. ex.
1846 de till Sardinien från Sverige utskeppade
effekter: jern, trädvaror och styckegods, icke
ansågos utgöra högre penningevärde än 40,000 R:dr;
att de dit ankomna Svenska fartygen voro tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
