Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schttttelijelm,
Schwalch.
481
så att ban 1809 var öfverstlöjtnant vid Svea
artilleri och K. af S. 0., då ban upphöjdes i adligt
stånd och återtog sina förfäders namn; fick sedan
general-adjulants titel. Dog i Stockholm 1822,
kand för en särdeles hederlig och välsinnad man,
men icke för några andra utmärkande egenskaper.
Schiittehjelm, Jochiin, son af rådmannen i
Nyköping Henrik Scbutte, föddes i Stockholm d. 14
Juli 1617; blef 1634 kanslist i Tyska bofkansliet
och 1643 referendarie i räknekammaren, i hvilken
beställning ban 1630 adlades; sekreterare i
banken och i kommerse-kollegium, sedan kammarråd
och död d. 5 Mars 1678. Ätten utgick med hans
son, öfverstlöjtnant vid Österbottens regemente
Joachim S., som dog i Stockholm d. 22 Juni
1796. Han var broder till biskop Henning
Schulte, eller Skytte, hvilken äfven adlades (se:
Skyt-lenhjelm), och skall vara af samma slägt med fri
-berre Skytte af Duderhoff.
Srbtitzer, Salomon, var född 1676 i Danzig.
Fadern var öfverstlöjtnant och kommendant på
Doltzenburg. Sonen, som i sin hemort studerat
kirurgien, begaf sig belt ung till Stockholm, der
ban 1701 var åltgesäll; reste åter ut för att
förkofra sig i anatomi och andra till yrket hörande
kunskapsgrenar, men återkom 1704. Under
kriget mot Danmark blef ban 1711 generalstabs-kirurg
vid Stenbocks armé, tillbandlade sig 1715
stads-fältskären Johan Krabnerts enkas
barberare-privile-gier och tog examen inför embetet, hvari ban nu
ingick som ledamot; blef derefter
anatomie-opera-tor i Stockholm, stadskirurg, fältskär vid
allmänna barnhuset och 1741 præses samt öfverdirektör
i kirurgiska societeten, från hvilken befattning
ban dock tog afsked 1757. Dog i Stockholm d.
27 Juni 1760, vid 84 års ålder. Var en ganska
skicklig kirurg, nitälskande för vetenskapen och
bar mycken förtjenst om kirurgiens utveckling i
Sverige. Af bans söner blef den äldste,
Salomon, assessor i kammar-kollegium; den andre,
Johan Christoffer, reste ut till England,
Frankrike och Holland, blef doktor i Leyden,
sedan hofråd och lifmedikus bos hertigen af
Zwei-brücken. Den yngste,
Schutzercrantz, Herman, var född i
Stockholm d. 24 Dec. 1718, studerade först i Upsala,
men bemkallades alt, som underkirurg, biträda sin
fader. Vid 26 års ålder företog han en utländsk
resa, isynnerhet till Berlin och Paris, på hvilka
båda ställen han tjenstgjorde vid bospitalerna och
öfvade sis i kirurgien, hvaråt, äfvensom åt
barn-förlossningskonsten, ban isynnerhet egnade sig.
Återkommen till Sverige år 1742, tjenstgjorde
ban en liten tid pä Äland såsom bataljons-läkare
vid gardet, men bemkallades snart till Stockholm
för att sköta en benskada, hvaraf konung Fredrik
angripits. Sådant rykte bade redan dä den endast
28-årige mannen. En sällsam kontrast till
förtroendet, att vårda den bögste patienten i riket, var
det icke mindre förtroende ban följande året
erhöll, att sköta de 96 upproriske Dalkarlar, som
blifvit särade vid Brunkeberg. Konungen
utnämnde bonom till sin lifkirurg, hvilken befattning han
äfven erhöll bos kronprinsen Adolf Fredrik. Då
han åtföljde den förstnämnde på dess resa till
Ystad, der ban år 1745 skulle möta sin broder,
landtgrefven af Hessen, som derstädes insjuknade,
hade Scbiitzer den lyckan att återställa honom till
hälsan, hvarföre denne, några år senare, erbjöd
bonom att blifva dess lifkirurg, men hvilken
heder ban undanbad sig. Hans biträde vid
kronprinsessan Lovisa Ulrikas förlossningar förskaffade
bonom en gåfva af 24,000 d:lr k:mt (i Biugr. Lex.
säges 400 plåtar), hvilken ständerna sedermera
förvandlade till en årlig pension. År 1759
efter-1 rädde ban sin fader såsom stadsfältskär i
Stockholm, utnämndes till arkiater, npphöjdes i adligt
stånd, då ban antog namnet Schutzercrantz, och
pryddes med N. O., samt inkallades i
vetenskapsakademien. Är 1793 tillade d. v. regenten,
hertig Carl, bonom en pension af 200 R:dr. Ilan
aQed i Stockholm d. 3 Aug. 1802, efter endast
10 dagars sjukdom, 89 år gammal. Har utgifvit:
Svenska konungars olycksöden, kroppsskador tn. m.\
Märkvärdiga händelser i praktiska
förlossningsveten-skapen; Om förlossningsvetenskapens theoretiska del\
Sundhetsreglor för dem, som vilja behålla en god
halsa m. m., utom en mängd rön i
vetenskapsakademiens handlingar och åtskilliga
öfversättningar. En sonson af bonom är:
Schutzercrantz, Adolf Ulrik, kapten vid
andra lifgardet och R. af S. O., född i Stockholm
1802, om hvilken säges hos Boije: "målar
skickligt i olja, och är ännu hittills mera känd genom
sina lilhografier af egen composition, med mycket
anlag för det komiska efter naturen."
Schwabitz, Anders, kirurgie magister,
regementsläkare vid Wermlands regemento, är född
d. 19 Aug. 1780 i Polen, der fadern var pastor
vid en Grekisk församling; studerade i Kiew och
sedan i Petersburg; blef 1807 regements-läkare
vid första Ryska pionier-regementet, men
transporterades följande året till det Siewska, med
hvilket han afgick till Finland; föll vid Kuopio i
Svensk fångenskap, antogs till sjukhusläkare vid
Svenska arméen och transporterades till Umeå att
sköta de fångne sjuke Ryssarne. När Umeå om
sommaren 1809 intogs af fienden, befann sig S.
äfven der, men föll för andra gången i
Svenskarnes händer, nar ofvannämnda stad af dem
återtogs efter träffningen vid Säwar. S., som
önskade qvarstanna i Sverige, erhöll tillåtelse dertill,
blef först sjukbusläkare på Gottland, undergick
1812 examen som kirurg, mag. med lika
befor-dringsrätt som med. doktorer och erhöll s. å. sin
nuvarande befattning. Ilar afgifvit ett par
berättelser till Svenska läkaresällskapet.
Schwalch, Christoffer Fredrik von, son
af en handlande i Stettin, antogs 1629 af Gustaf
Adolf till tvenne unga hertigars af Mecklenborg
informator, följde drottning Maria Eleonora till
Tyskland, anstäldes vid Svenska kansliet och bos
Axel Oxenstjerna; adlades 1645 och dog 1656.
Ätten utgick med bans son, hofjunkaren, Fre
drik von S., som dog vid 87 års ålder, barn
lös, i Stockholm d. 12 Sept. 1734.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
