Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iiinllnnRi
Simon i Sälle.
525
intolerans retades af den kätterska gudstjensten,
som var dem en förargelse. De sökte först
omvända källaren sjelf; men då detta ej lyckades,
anställde de, och isynnerhet Jesuiterne, einot
bonom alla slags stämplingar. Förgäfves
protesterade konsuln, och Svenska regeringen gjorde
eftertryckliga föreställningar hos den Portugisiska.
Denna hade hvarken vilja eller förmåga att
motverka de andliges intriger, och dä Silvius
slutligen på första söndagen i Fastan 1721 hörde sig
från alla Lissabons predikstolar namngifvas,
utpekas som källare och förklaras fridlös, samt
följaktligen måste frukta att bli mål för pöbelns
raseri, nödgades han lemna landet på ett Holländskt
skepp. En ny fara botade bonom, då fartyget vid
Helsingörs hamn anhölls af en Kysk kapare, som
förde honom fången om hord till sig. Ilan frigafs
dock snart åter, och kom i land i Helsingborg,
kallades till kyrkoherde i Stora Dala i
Westergötland 1724 och dog der d. I Febr. 1746. Ilar
utgifvit Hera skrifter, dels på Tyska, dels på
Svenska, så i Portugal som i Sverige, men hvilkas
titlar Gezelius ej uppgifver.
Simlinge socken, i Wemmenbögs härad och
Malmöhus län, mil från Malmö, är annex till Hösarps
moderförsamling och består af 7J( hemman,
uppskattade till 56,380 H.dr, med en folkmängd af 260
personer och en areal af 2,083 tunnl., hvaraf
endast 4 äro kärr. Socknen har god åker och äng.
Adr. Malmö och Anderslöf.
Siinmibgaküld, TCrik, son af prosten och
kyrkoherden i Wingåker, Markus Simming, blef
häradshöfding öfver Oroust och Tjörn i Hobuslän, i
hvilken beställning ban adlades 1689. En af bans
efterkommande var
SiuiminsskUld, Johan. Elos Hammarsköld
uppgifves, att ban blifvit adopterad under sin
farbroders, assessor Simmingskölds nummer; men bos
Rothlieb säges, att det var Eriks egen broderson,
Markns, som adopterades 1773, och att den här
ifrågavarande var dess son. Denne Joliaii var
emellertid född d. 22 April 1750, blef kongl,
bi-bliothekarie och ordenshistoriegraf med lagmans
titel, men afvek nr riket 1784, och dömdes af Svea
hofrätt 1786 sitt adelskap förlustig, såsom
anklagad för en mängd bedrägerier. Han lärer på
Svenska regeringens begäran blifvit gripen i Sachsen
och insatt pä fästningen Königsstein, der ban dött
ogift 1796. Hade pä sin lid ett visst anseende
som poet, genom åtskilliga tal och smärre
skaldestycken, som ban dels lät särskildt trycka, dels
införde i tidningarna. Utgaf en politisk-satirisk
tidning harbasen, en Ihksdayski unika för 1769 och
1770, och Samlingar af Vitlerhetsnöjen. Var
ledamot af Utile Dulci och uppträdde som en låg
smickrare af allt förnämt, särdeles af Gustaf III, men
hvilket dock ej kunde skydda bonom för följderna
af hans förbrytelser, eburu ban slapp skymfen att
offentligen umgälla dem i fäderneslandet.
Siuiiuan tippa (Phalaropus). Denna fogel bar två
arter, den brednäbbade och den smalnäbhade (Ph.
fulicarius) och (Ph. hyperboreus), är omkring 8 å
9 tum lång, har tunn, spetsig näbb, medelmåttigt
höga och nakna ben, tät och dunfull
fjäderbeklädnad. Den förra arten är sällsynt bos oss, men
den senare allmännare, mest uppe i höga norden,
särdeles i Sorsele socken i Lappmarken Könen
äro lika, men honan något större och vackrare
tecknad än hannen. Sommarfärgen är svartbrun
eller rostgul, vinterfärgen askgrå och hvit.
Fogeln är, som namnet utvisar, en simmfogel, som
alltid vistas på eller vid vatten; simmar lätt och
sirligt, men dyker ej. Flygten är snabb. Dessa
flyttfoglar, som mot den kalla årstiden begifva sig
till sydligare trakter, frukta ej menniskan, lefva i
engifte och hälla sig troget tillsammans; föda sig
af insekter. Köttet är föga ätbart.
Simon omtalas af Fryxell såsom’ Johan Ill:s
läkare och apotbekare, hvilken, dä konungen
insjuknat för sista gången, sökte häfva det onda
med en kraftig kur, men hvaraf det endast
förvärrades, så att ban äfven blef lam i ena sidan.
Sacklén vet likväl icke af honom bland Johan lll:s
lifmedici.
Simouis Kricus de Lominared är
förmodligen den äldste kände Svenske predikant, hvars
predikningar finnas i behåll. De förvaras i
manuskript på Upsala bibliothek.
Simonia, Olaus, en luthersk prest, skulle 1593,
under Sigismunds vistande i Stockholm, förrätta
gudstjensten i d. v. Gråmunkebolms kyrkan; men
Polackarne, förbittrade öfver det nyligen
föröfvade mordet på den katbolske hofpresten och
musikanten Suca (se detta ord), ryckte presten med
våld från predikstolen, der ban stängt in sig,
släpade honom ned och misshandlade bonom. Andra
skyndade till hans försvar, man grep till vapen,
blod flöt i kyrkan, stormklockan kallade
borgrar-ne till vapen, och blott med yttersta möda
förmådde rådet återställa ordningen.
Simon i Sälle, en gammal folklek i nästan alla
Svenska provinser, dä de deltagande ställa sig i
tvenne led emot hvarandra, karlarne på-ena sidan
och fruntimren på den andra, nalkas hvarannan
och sjunga:
"Här kommer Simon i Sälle,
Här kommer redeliga herrar,
Här kommer Södermänner alla."
På fruntimmersledets fråga svaras, att de komma
för alt fria, att de bjuda en trappsopare, en
sko-putsare eller något dylikt, och då detta vanligen
afslås, dansa karlarne omkring i en ring,
sjungande: "Så sorgelig dansar nu Simon i Sälle"; men
om anbud emottages, dansar det utkorade paret
mellan lederna under deras sång. Af Afzelius
anföras första orden till sången sålunda:
"Fram kommer Offer, fram kommer Edla,
Fram kommer Simon sälle,
Fram kommer redeliger herre,
Fram kommer Nordmän och Sönnermänner alla!"
Ilan tror, att leken härleder sig från Olof
Skötkonungs första vikingafärder och frieri till Edla,
hvilken förmodan lemnas derhän. Men att leken
är ganska gammal kan slutas deraf, att den
finnes på Island, de nordiska sagornas och qvädenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
