Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUItrig.
Sjttmnliu.
541
Strid kunde åter utkomma. En reträtt befanns
likväl vara nödvändig, då Ryska skärgårdsflottan
under prinsens af Nasaau befäl allt mer drog
till sig förstärkningar, och, ehuru förföljd af
fienden, beslöt inan ändtligen att bryta sig igenom
och återsegla vesterut samma väg man kommit.
Genom en illa förd och i otid antänd Svensk
brännare skedde under detta återtåg en
förskräcklig olycka, på sä sätt, att en fregatt och ett
skepp af vår örlogsflotta blefvo deraf antända
och sprungo båda i luften med större delen af
besättningarna. Den oordning, som häraf uppkom,
var så stor, att flere Svenska både skepp och
fregatter [lä ömse sidor om farvattnet stötte pä grund
och blefvo qvarsittande. Några af dem kantrade
sedan, hvarvid mycket folk förgicks; men de
öfriga blefvo tagna af fienden. Äfven
herligen-stor-iimiralen fick under denna reträtt en skråkula i
venstra armen. Återstoden af örlogsfluttan
lyckades ändtligen att inkomma till Sveaborg; men
skärgårdsflottan samlade sig i Svensksund. Ilela
Svenska förlusten vid denna reträtt, som plägar
kallas det Wiborgska gatloppet, var 7 linjeskepp,
2 fregatter, II fartyg af skärgårdsflottan, 35
transportfartyg och 5,000 man. Ryssarne gjorde
sig nu de bästa förhoppningar att ined ens
förstöra bela Svenska sjöstyrkan; men då det den 9
Juli under amiral Cronstedts befäl och konungens
eget öfverkommando kom till en batalj mellan
håda rikenas skärgårdsflottor, vunno Svenskarne
en afgörande seger. Omkring 300 Svenskar och
sannolikt öfver 3,000 Ryssar blefvo dödskjutne
eller sårade, och öfver 6,000 Ryssar togos till
fånga. Efler detta slag slöts i Augusti månad
fredeu i Werelä, då Sverige fick behålla sin
bit-tills varande riksgräns, och alla fordna
förhållanden båda staterna emellan återställdes. Blott
en tredjedel återstod dock af den vackra flotta,
som fanns vid krigets början, 50,000 Svenskar
hade stupat under det 3-åriga kriget, och
krigsomkostnaderna anses hafva uppgått till nära 1,400
tunnor guld. — Är 1801 voro fiendtligheter nära
alt utbryta mellan Sverige och England. Under
det envisa krig, som då fördes mellan England
och Frankrike, ville England tillvalla sig
rättighet att undersöka innebållet af alla handelsfartyg,
som voro ute i sjön och lägga beslag på dein,
oin de voro lastade med krigsförnödenheter och
bestämda till Frankrike eller dess allierade. Då
de nordiska magterna förenade sig att hindra
detta, lades hastigt beslag på alla i Englands
hamnar dem tillhöriga handelsfartyg, hvaribland
voro 200 Svenska, och en flotta skickades till
Östersjön. Dock var det nu egentligen Danmark,
som fick röna Englands öfvermagt, och som den
Svenske konungen Gustaf Adolf kort derefter
fattade en outplånlig motvilja mot den i Mars
månad 1804 till kejsar» upphöjde Napoleon, blef
England snart ifrån fiende förvandlad till
bundsförvandt, och Sverige förband sig att emot
Engelska snbsidier öfverföra 1 ’2,000 man till
Svenska Pommern, för att bistå Ryssland och
Österrike i fejden mot Napoleon. Sedan dock så väl
Österrike som Preussen blifvit besegrade af
Napoleons vapen och Ryssland öfvertaladt att med
Napoleon ingå fred och förbund (Juli 1807),
förjagades ock snart Svenskarne så väl från
Pommern soin från Riigen, hvarigenom dessa Svenska
provinser nn voro förlorade. Ryssland skulle nu
tvinga Sverige att ingå på kejsar Napoleons
kontinentalsystem, hvarigenom ett krig med denna
magt blef oundvikligt. Detta krig, hvarunder
äfven Danskarne så väl ifrån Skåne som från
Norska sidan botade landet, var egentligen ett
landt-krig och fördes i Finland med lika mycken
tap-perliet som olycka, enär Gustaf Adolfs felaktiga
dispositioner till landets försvar gjorde alla
Svenskarnes och Finnarnes ansträngningar fruktlösa.
Sedan efter Sveaborgs öfvergång genom förräderi
bela Finland efter hand fallit i Ryssarnes bänder,
var nn sjelfva moderlandet i stor fara, då i Mars
månad 1809 ändtligen regementsförändringen
skedde och Gustaf Adolf blef arresterad. För att
aftvinga Ryssarne en någorlunda dräglig fred,
gjorde dock den nya regeringen ännu ett försök:
under amiralerne Pukes och Cederströms befäl
utrustades i hast en betydlig flotta, som i det af
Ryssarne redan intagna Westerbotten landsatte
10,000 man landltrupper, hvilka likväl vid Sävar
och Ratan ledo några motgångar och måste
åter-inskeppa sig. Dock utrymde Ryssarne efter
denna händelse större delen af Westerbotten, och
freden slöts omedelbart derpå (d. 17 Sept. 1809). —
Svenskarnes år 1813 af Carl Johan anförda
ärofulla deltagande i de Europeiska
verldsbändelser-na i Tyskland, äfvensom deras samma år skedda
inbrott i Holstein och Scblesvig, erbjuda föga
något märkvärdigt för sjökriget; men dä slutligen
året derpå sjelfva Norrige hemsöktes med krig,
måste åler flottan utrustas, och den åldrige
konung Carl XIII antog sjelf befälet deröfver för
att genom intagandet af Krageröe och
Fredriks-stad, som ock lyckades, understödja landtarméens
rörelser. Striden ined Norrmännen blef dock kort
och slutades genom konventionen i Moss (i Aug.
1814), till följe hvaraf Norrige, med
bibehållande af sin sjelfständighet, skulle blifva ett med
Sveriges krona förenadt rike.
Sjttlttw, llwciina, född Engelsman med namnet
Iiox, bade varit i sitt lands tjenst, men kom i
Svensk under Carl Gustafs regering, blef 1659
vice amiral och utförde s. å. en sjöexpedition,
hvarvid ban med 5 skepp, som ban hade under
sitt befäl, vid Ebeltoff på Jiitlandska kuslen,
angrep lika många Danska och Holländska,
uppbrände ett och tog de öfriga, som ban förde med sig
till Kronehorg, hvilket Svenskarne då innehade.
Var den förste som adlades under Carl XI:s
regering, d. 28 Fehr. 1660. Tog afsked samma år.
Ätten är utgången.
SJüiiiiicteii. Se: Flottan.
SJtiiiinliu är egentligen en sammangyttrad
jern-nckra af åtskilliga former; finnes till stor mängd
isynnerhet på sjöbottnar i Sfnåland, der den
upptages med jernrakor i stora såll, hvilket helst sker
o/ii vinlern på isen, men äfven om sommaren på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
