Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
544
SjOatorp.
Skadedjur.
men dog, sedan ban blolt 6 månader innehaft
rådstolen, d. IS Okt. sistnämnda år.
SJ Åstorp i Ödeshögs socken i Östergöthland, var
fordom en kungsgård, men är nu en välbyggd
sätesgård, som omkring år 1650 innehades af
riksmarskalken grefve Kagg. Här var på 1790-talet
ett scbäferi för Spanska får.
Sjös&s moderförsamling, med annexen Dref och
Hornaryd, ett konsist, pastorat af 2 kl. i Wexiö
län och stift, Upvidinge härad och kontrakt, 2
mil från Wexiö, består af 28 J hemman,
uppskattade till 87,490 R:dr, med en folkmängd af 850
personer och en areal af 20,481 tunnl., hvaraf
4,530 äro sjöar och kärr. Socknen ligger till
största delen pä en ås, omgifven af sjön Örken
på vestra sidan, och Madkroken jemte flera
mindre sjöar på den östra. Denna ås, som
genomskäres af en å, är något öfver 1 { mil lång och
-J mil bred. Kyrkan, som ligger vid sjön Örken,
är byggd af sten. Om henne säges hos Tuneld,
att bon är gammal och otillräcklig för
folkmängden; men hos Wieselgren heter det: "Kyrkan var
af sten, 34 aln. lång, 14 bred, och i godt stånd
1770. Den lösa "Altarstenen" förvarades då ännu,
liksom en S:t Olofs bild och ett fönster, hvarpå
en biskop var målad. Sedan skedde en större
reparation i Prosten Bruns tid." Denna reparation
lärer likväl, efter hvad som säges i biografien
öfver Brun, hvilken kom till pastoratet 1772, och
dog der 1782, ba bestått i att ban "lät utvidga
fenster m. m." I socknen ligger Lidbohohns säteri,
6 mtl. med qvarn, bar en vacker
karaktersbygg-nad fastän af träd, anlagd på en hög udde i
Örken. — På Hagreda gärde finnas några
bautastenar och pä åtskilliga ställen grifthögar. Vid
nyårstiden 1756 timade här det naturfenomen, att
isen brast utanför Sjösäs prestgård och ett
rödbrunt vatten uppsteg derpå, liknande lut, som
qvarstod i 8 dagar. Dervid hördes ett ljud som
af skällande hundar. Adr. Wexiö.
Sjötofta socken, ett bland annexen till Tranemo
moderförsamling i Elfsborgs län, 5 J mil från
Borås, beslår af 13 £ hemman, uppskattade till 42,530
R:dr med en folkmängd af 628 personer och en
areal af 16,686 tunnl., hvaraf 1,380 äro sjöar
och kärr. En Ambjörns fru, Skegga på Högaled,
skall ha låtit bygga den gamla kyrkan och kallat
socknen Skjiiggelojta. Denna kyrka är likväl
längesedan förfallen. Den nuvarande är byggd af
träd 162 5 och har en vacker belägenhet vid en
insjö. I socknen ligga säterierna Ekedahl, I mtl.,
hvarest finnes en mindre porträttsamling af
namnkunniga personer, samt Severedsholm och Bosared,
hvartdera 1 mtl., som 1829 ägdes af bönder. Adr.
Svenljunga.
SjUtorp. Se: Larfs socken.
Sjötullrätterne voro särskildta domstolar i
konfiskationsmål m. m. som borde till tullärender. De
upptogo t. ex. frågor om embetsfel af
tiillbeljen-ter och om våld, begånget emot sådane
tjenstemän. De funnos redan på 1600-talet och
upphörde först är 1831, sedan ständerne redan vid
1823 års riksdag begärt att dithörande mål skulle
öfverlemnas till de vanliga domstolarne.
Konan-gen förordnade nu att rådstufvurätterne skulle träda
i deras ställe.
SJövexel kallas ett skuldebref, utfärdadt för ett
erhållet lån å afskeppade varor att af låntagaren
gäldas å utsatt dag å destinationsorten. Den som
förskjuter penningar på en dylik vexel, står sjelf
risken för alla de skador, som på sjön kunna träffa
godset. (Se: Bodmeri.)
Sjöärenderna, förvaltningen af. Då
amiralitets-kollegium år 1791 upplöstes och de màl,
som egentligen rörde stora flottan behandlades i
Carlskrona, inrättades en särskild kommitté för
armèens flottas ärender, men hvilken 1801
förvandlades till Föroaltningen af »id ärender na. (Se
detta ord.)
Skabersjö moderförsamling med annexet Törrin-
ge, ett patr. pastorat af 2 kl. i Malmöbus Ibn,
Lunds stift, Bara härad och kontrakt, 1 * mil frän
Malmö, består af 34j- hemman, uppskattade till
104,320 R:dr, med en folkmängd af 1,040
personer och en areal af 5,369 tunnl., hvaraf eodast 6
äro oländig mark. Inom socknen, som bar sin
postgång på Malmö, ligger
Skabersjö, ett frälse-säteri om 8mtl., ägdes i
slutet af 13:de seklet af en Owe Passow och kom,
efter att ba gått genom flera ägares bänder, omkring
år 1600 till Danska riksrådet och länsmannen öfver
Skåne, Halland och Blekinge, Tage Tott, som
lemnade det 1658 åt sin äldste son. Man har anmärkt
som en sällsambet att på en tid af nära 2 1 sekel,
endast 6 ättlingar af denna familj efterträdt
hvarandra såsom godsets innnehafvare. Del är fideikommiss
inom slägten. Abyggnaden, som förstörts af elden,
första gången 1523 och andra gången i början af
17:de seklet, uppfördes, efler den sistnämnda
olyckan ånyo 1623 af sin d. v. ägare; men 1772
oro-byggdes flen och är nu en sammansättning sf
un-tik och modern byggnadskonst. Trädgarden ;ir
stor och prydlig, och säges i Thersners "Sverige"
vara den enda i silt slag i Skåne; ägorna äro
vidsträckta, men af olika beskaffenhet, med
tillräcklig skog och torffàngst. Gården var fordom
befästad, försedd med grafvar, vallar och
vind-bryggor. Ägaren har patronaträtt till Skabersjö
pastorat.
Skade (mytb.). En skön flicka från Trymbem ,
jätten Tjasses dotter. Hon begaf sig till Asgård ,
för att hämta sin fader, hvilken blifvit mördad af
Åsarne (se T/asse), men i stället att strida med
en fager mö, tillbjödo de benne förlikning,
hvarjemte hon stannade qvar hos dem ovh blef Njords
maka. Med bonom bade bon sonen Frej,
solguden, och dottren Freja, kärleksgudinnan. Men bon
trifdes ej i Noatun, der Njord bodde, utan
längtade tillbaka till Trymbems fjäll. (Se vidare Ajord.)
Skadedjur eller rofdjur äger hvar och en
rättighet alt döda och undfår till och med belöning
derför eller s. k. skottpenningar. Dessa äro af
olika belopp efter de olika slag af djur, som
blifvit dödade och kunna äfven genom särskildta
öfverenskommelser i orterna förhöjas. I allmänhet
betalas en björn högre än en varg, denna högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
