Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skc|iplsiida.
Skeppslag.
501
uppsmältes, bvggde man 1809 ett nytt torn på
det gamlas grund. Kyrkan tillbyggdes 1833. Inom
socknen ligger Skärsjö säteri, 3 mtl. med qvarn,
som hvars äldste ägare Wieselgren räknar
Tur-gut och Holme. Det bar i senare tider blifvit
styckadt och sàldt åt bönder. Vid Tainmebäck
träffas griflbögar, hvari man funnit vapen. En
drabbning tros fordom ba stått bär. Adr.
Jönköping.
Skepplanila moderförsamling med annexen
Hålanda, S:t Peder eller Gamla Lödöse, Tunge och
Sköfde församlingar i Elfsborgs län och Ale
härad, Göthehorgs stift och norra kontraktet, är ett
reg. pastorat af I kl. Skepplanda ligeer vid
Götha elf, 3 j mil från Götheborg, och består af
60£ hemman, uppskattade till 265,700 R:dr, med
en folkmängd af ’2,78? personer och en areal af
1 1,247 tuonl., hvaraf 1,030 äro sjöar ock kärr.
Kyrkan är gammal, byggd af gråsten och försedd
med torn. På gafveln synes cn kongl, krona,
Carl Xll:s namn och årtalet 1698, allt af jern,
hvilket tyckes gifva tillkänna, att kvrkan blifvit
ombyggd. Christian Tyraun lade sig här vid
ankar, då han återkom till norden, för att söka ånyo
eröfra sina riken; men ban kungrändes på alla
sidor och all tillförsel afskars honom. 1 denna
socken ligga il/hems säteri (se detta ord) och Liliti
Allhem, 2 mtl. kronoskatte med qvarn och en
vacker trädgård. Adr. Götheborg.
Skeppsaf mätare. Sådana inrättades genom kongl,
brefvet af d. I Okt. 1723 till
kommerse-kollegi-um, hvari stadgades att, till bevarande af kronans
och städernas rättigheter i anseende till
skepps-omgälderna, skulle alla till handel byggda fartyg
afmätas och inätarehref derå utfärdas. Dervid
tages till grund, atl en svår läst anses lil.a med
18 skepp:d jemvigt, 17 tunnor kronoheck, 15
tunnor Finsk tjära, 15 tunnor Cagliari eller 16
J-tunnor S:t Ybes salt, 1^- famn god björkved
eller 8 tolfter 2 tums bräder af 7 alnars längd och
8 tums bredd. Till skeppsägarnes förmån bestås
3 procents remedium af bela tyngden. Äfven
fremmande fartyg böra mätas vid första bitkomsten.
Skeppsbron i Stockholm torde vara föga yngre
an sjelfva stadens anläggning, emedan de frän
Östersjön anländande fartyg här lade till. Den
omnämnes redan 1315, och har sedan den tiden
flera gånger blifvit ombyggd och utflyttad. På
1547 års karta ser man, att allmänna vägen var
vid skeppsbrons södra ända, der nu bankohuset
ligger. Ibland de stadens byggnader, som 1695
ansågos bögsl nödvändiga att företaga, var äfven
skepps- och jernbron, isynnerhet framme vid kongl,
slottet, der, enligt öfverstålhållarens berättelse,
nästan ingen kunde komma fram torrskodd.
Kostnaderna derföre anslogos till 2,000 d:lr s:mt.
Skeppsbrons södra del kallades äfven en lid
Jernbron , emedan jerntorget tjenade till upplagsplats
för denna metall.
Skeppsbrott. Se: Sjöskaila.
Skeppsliolmeii i Stockholm. Så benämndes
fordom den nuvarande Rlasiibolmen, då rikets
örlogs-flotta der hade sin station; men på 1630-talet
flyttades hon till den straxt derintill belägna
Wån-gisön, som äfven kallades Wagnsjö eller
Wan-gensöna, och hvilken var sä ansedd för sin
täckhet och sitt vackra läge, att den äfven kallades
Luslliolmen, så att Johan 111 bär byggde sig ett
lusthus. Detta tros ha varit delsamma som ännu
ligger pä en klippa till höger om vägen straxt
man passerat bron, samt 1844 och följande åren
undergått en betydlig reparation, dä det försetts
med fyra torn och erhållit en slags Göthisk
arkitektur. Holmens namn förbyttes nu till
Skeppsholmen eller amiralitetsholmen, och- den försågs
med byggnader för sitt behof. Der
uppfördes ett salutbatteri, som nyttjades vid kongl,
namns- och födelsedagar samt andra högtidliga
tillfällen, och ett hrandbatteri, hvarifrån signal gafs
vid eldsvådor, men hvilket i senare tider blifvit
borttaget. Efter Carlskronas anläggning flyttades
den egentliga stora flottan dit och Skeppsholmen
blef endast station för den mindre, sedan så
kallade skärgårdsflottan. Tid efter annan ba
åtskilliga af behofvet påkallade bus bär blifvit
uppförda, dels till boställen för flottans befäl,
manskap och handtverkare, dels till förvarande af
flottans krut och amunitions-förräd samt
utrednings-persedlar och för de af arméens beklädnads- och
bevärings-effekter, som ej förvaras vid
regemen-terna. Skeppsholmen bar’ länge utgjort en
särskild församling, dit flottans befäl och manskap
hörde. Den höll sin gudstjenst i en liten Irädkyrka,
men som afbrann vid den eldsvåda, som d. 12
Juni 1822 härjade en del af Blasiikolmen. 1 dess
ställe har en vacker stenkyrka blifvit uppförd på
sjelfva Skeppsholmen på klippan till venster om
bron, hvilken invigdes d. 2 4 Juli 1842 och Ack
namn af Carl Johans kyrka. Den är byggd af
öfverste ßlorn i fe-kantig form ined en bvälfd
kupol och har en altartafla, förfärdigad af
Sandberg. Till denna holmes historia höra tvenne stora
eldsvådor, som der ägt rum, neml. om hösten
1676, då den der belägna reparebanan uppbrann,
hvarvid linieskeppet Westervik äfven blef
lågornas rof. En ny bana anlades, i hvilken man 1697
inqvarlerat en slor mängd fattiga, som i anseende
till den svåra hungersnöden, här måste
berberge-ras och spisas. Då elden antände Stockholms slott
d. 7 Maj sistnämnda år, fördes brinnande ämnen
af blåsten öfver sjön och antände banan, som
uppbrann tillika med flera hundra trossvagnar.
De fattige blefvo härigenom busvilla, och under
den förvirring, som nu uppkom, skola mer än
1,000 af dem ha förgåtts af hunger och köld.
SkeppsliOgar kallas sädana fordna ättehögar, som
äro af oval form och således skola föreställa elt
skeppsskrof. Sådana finnas mer i Norrige än i
Sverige. Det var också icke ovanligt, all
vikin-gahöfdingars lik lades i deras skepp, som drogos i
land, hvarefter jord kastades öfver dem. Sadant
berättas, bland andra om F.jgil Ullsark jemte flera
af bans stupade följeslagare. — SkeppskuUar voro
en slags mindre skeppshögar, hvarpå stenar voro
uppresta.
Skeppslag. Se: Härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
