Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sk i ini «lut Me ber g.
Skj it lx inrättningen.
565
Skinnskatteberg* bruk, nära kyrkan, bar en
prydlig mangårdsbyggnad med flyglar af sten, en
trädgård med orangeri och park, samt är ett af de
både vackraste orb förmånligaste i orten, med
qvarn och underliggande bemman. Här smidas vid
6 härdar 3,835 skepp:d stàngjern, hvarföre i
ham-marskatt betalas 36 skepp:d. Bruket bar eget
tackjern. Afsätlningsorten är Stockholm. Ägare
brukspatronen och Kom. af Wasa-orden, Hr W.
Hisinger. Bruksslämpeln är S’’ inom en dubbel
ring.
Skiiiuskntten erlndes i de nordliga provinserna
fordom in natura af dem som hade god tillgång
på skog och djurfangst. De betalte då först ett
ekorrskinn och sed,m ett lokattskinn; men år 1693
förvandlades den till penningar.
Skipas, ett bemman säteri i Steninge sock»n i
Halland, lyder under Stensjö säteri (se: Elli a
sucken). Pä Skipas ägor finnes i en brant bergvàgg
en runristning af 3 aln. längd, der runorna äro ^
aln höga. Denna skrift är numer» oläslig och var
det redan i medlet af förra seklet. Sagan
berättar om deras uppkomst, att en sjönymf en gäng
uppstigit ur den närbelägna lindars mosse. Hon
gick uppför berget med ett barn på armen och
kastade sig ned från höjden. I fallet brast hennes
gördel och märken deraf intrycktes i stenen. Elt
fäste, kalladt Blomsborg, skall ba stält nära bär
intill.
Skirner (mytb.). Frejs förtrogne tjenare eller
skosven, som Eddan kallar bonom. Dä Frpj bade
varit nog förmäteo att sätta sig i Odens bögsäte,
Lidskjalf, straffade gudars fader honom dermed, att
han blef kär, alldeles olyckligt kiir, ty han
hvarken ät eller drack, sof eller talade.
Skirniiig betydde under kristendomens första
uppkomst i norden och sedan under medeltiden,
do/iel-sr.ii eller egentligare den andeliga verkan af denna
heliga förrättning, ty den döpte a’sigs skird och
renad frän sina hedniska synder och brister.
Skirft moderförsamling med Nye annex, ett konsist,
pastorat af 2 kl. i Jönköpings lan, Wexiö stift,
Östra härads kontrakt, 5 mil från Ekesjö. Skirö
består af 31 i hemman, uppskattade till 90,980
R:dr, ined en folkmängd af 860 personer och en
areal af 10,854 |unn|., hvaraf 1,780 äro sjöar
eller kärr. I denna socken förenas sjöarna Sah/eri
och Skirö genom en bäck. Den nya kyrkan,
hvilken fanns nödvändig i anseende till den
gamlas trånga utrymme, invigdes 1837. Den bar ett
torn med lykta, och allaret i söder. Hon anses
för den vackraste i orten Här ligger tiuhlbergs
vnteri i Tunelds 8:de upplaga orätt kallad Göibergä,
mtl., som Erik Uris ägde 1635 och som
sedan gått genom (lera händer, samt tillhört
slägterna Odencrantz orb Tilas. Det bar en prydlig
àbyggnad, en vacker trädgård och park, god
jordman och vattenfall. Wallby säteri (se detla
urd). I socknen påtiäffades 1761 i ett stenrör,
en graf med tvenne rum, innehållande två
bcnran-<£<•1, den ena af medelmåttig, den andra af
ovanlig storlek. Adr. Hvetlanda.
Skisseklack eller Jütturvallen i Norrberkes
socken i Dalarna vid sjön Jätturen och
Bråfalls-bygden, iir ell berg, märkvärdigt genom sina tre
grottor, hvaraf den största, kallad Jällekyi kan,
bar ett urholkadt rum ined golf och tokbvalf, sä
stoil, att 6 till 7 personer kunna rymmas der
inom.
Sk]alf, dotter till Finske konungen Froste, har
blifvit i gamla historien bekant såsom sin faders
bämnarinna och sin gemåls mörderska (se: Agne.)
Skjegge. En gammal handskrift från 1500-talet,
uppsatt af en nära Kongelf boende pastor,
omtalar att konung Erik XIV lät enkom för
belägringen af Bohus fästning år 1564 gjuta en oerhördt
stor kanon. Den skall hafva varit så grof, alt
en skomakare kunde sitta i mynningen och sula
skor. Öfver denna jätte i sitt slag biide man gjort
elt rim, så lydande:
"När Skjegge kommer till alt gnägga,
Så rista både murar och väggar."
Skjegge kom emellertid aldrig i aktiv tjenstgöring,
ty då han skulle transporteras öfver den tillfrusna
Götbaelf till Bohus, brast i.sen och den oerhörda
pjesen sjönk, utan att sedan kunna upplagas. Detta
skall halva skett utanför üammellös.
Skjoliu, en forntida konung i Westergötland,
hvars grafhög skall ligga vid Wenerns strand och
på hvilken tvister länge afgjordes, emedan ban
troddes ha varit så rättvis, att någon orätt dorn
på hans graf icke kunde fällas.
Skjut betydde fordom detsamma som hast. Det
heter i Södermanlandslagen: "Hvar som Skjut
annars lakær" (Den som lager annans häst.)
Skjutasürri betydde skyldigheten alt hälla häslar
tillhanda för åtskilliga statens behof. 1
West-manlandslagen beter det: "Koinber nokor a konungs
vægna med skiutabreve, fare till rättarens, ban
fare ined banum till Præst, ok låte Breff lcesa"
(kommer någon å konungens vägnar med bref om
bäslars anskaffande, fare han lill rättarea, och
denne med honom lill presten alt låta läsa
brefvet.) Häraf skjuls, skiulsa.
Skjulsinrättiiiusen i Sverige daterar sin
uppkomst från drottning Christinas lid. Den gamla
seden att laga fri skjuls bade urartat till stora
missbruk, hvarföre dronningen genom en
förordning af d. 1 Okl. 1649 befriade bönderne frän
den gamla skjutsningssUyldigheten emot en viss
årlig afgift i stället derför. För resandes
beqvämligheter inrättades gäslgifvaregårdar eller, såsom
de kallades, krogar och taverner, der elt visst
antal hästar höllos de resande tillhanda emot
betalning. Sedan dessa bästar utgått, kunde bönderne i
grannskapet kallas till skjut-ning, men blott emot
bestämda skjutspenningar. På detla sält
grundlades skjutsväsendet. Klagomål öfver våldgästning
och fri skjuls, som aftvingades böoderne, fortforo
dock ännu länge, och man bar stränga förbud
deremot ifrån konung Carl Xl:s tid. Skjulslegan bar
sedermera tid efter anuan blifvit förböjd och
utgör nu i allmänhet 24 sk. B:ko för milen på
landet och 28 sk. B:ko då skjuts tages ifrån städerne.
Denna sista bestämning af skjulslegan infördes år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
