- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
588

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

588

Sk&lar.

SkAne.

lagda; omskriften är författad pä Isländska med
runbokstäver och lyder: furir fornfhothüm
idrot-ta si an ni, d. ä. dt den fornkunnige Gymnastikern,
och i afskärningen läses: tiiokkamarki uk
kensla-i.avn, d. a. Vedermäle af högaktning och erkansta.
—- En minnespenning, som Svenska akademien är
1836 lät pregla öfver biskopen doktor F. 51.
Franzén, visar på åtsidan hans bröstbild med omskrift
frans michael franzén nat. ix febr. mdcclxxii,
samt pä frånsidan religionen med korset sittande
och skaldekonsten med lyran stående vid ett
altare; öfverskriflen lyder: ms amor rues. Svenska
akademiens stora pris består eljest af en
skådepenning i gnid om 26 dukaler, med Apollos bild
pä åtsidan för skaldestycken, och Merkurii för
vältalighetsprof, samt dess andra eller mindre pris
af en guldmedalj om 10 dukater, med Gustaf III:s
bild på åtsidan, och på fränsidan akademiens
antagna valspråk: snille och smak inom en
lagerkrans. Dessutom plägar samma akademi
emellanåt borlgifva sin hedersmedalj om 26 dukater, åt
någon utmärkt inhemsk författare i vitterheten.
Smärre belöningsmedaljer bortgifvas äfven af flera
andra samfund, såsom af kongl,
landtbruksakademien för odlingsflit, af sundbets-kolleginm för
befrämjad vacciuation, af patriotiska sällskapet åt
redligt och troget tjenstefolk, af
bushållnings-sällskaperna i länen, o. s. v. — ] afseende på
skådepenningarnas storlek anmärka vi slutligen,
att sådana i nyare tider inom Sverige blifvit
förfärdigade ifrån £ till 3-jL decimaltum i
tvär-linea. Kännare hafva inom dessa gränsor inskränkt
dem, och bland det oändliga antal grader som
deremellan finnes, upprättat 26 mått eller
särskilta storlekar såsom egentligen bruklige.
Till-ernas en skådepenning, så förfärdigas den dock
ej gerna under ll:te storleken eller tums

tvärlinea. Deremot plägar man föga låta bonom
öfvergå 22:dra storleken eller en tvärlinea af
2^-tum. Det är ock en godtycklig, men likväl
temligen antagen sed, att ju vigtigare en
händelse anses, ju större skådepenning slår man
deröfver. Bruk och sedvana bar stadgat, att alla
penningar, som hålla mindre än den ofvannämnda
ll:te storleken, helst hänföras till räknepenningar
eller jettoner. I vårt land hafva nu mera sedan
längre tid alla uppgifter till skådepenningar varit
underkastade kongl, vitterbets-, historie- och
anti-q vi tets-akademiens granskning.

Skalar druckos vid de högtidligare gästabuden
redan af våra äldsta förfäder, dets till gudarnes ära,
dels till ryktbare mäns och tappre hjeltars beder,
dels åter såsom en ärebevisning för någon i
samqvämet deltagande gäst. De skålar, som tömdes
för aflidna namnkunniga personer, kallades
Minnen. Mycket brukligt var att välkomna tappre
kämpar med dessa ord: Hell eder med Rolf
Krakes skdll till åminnelse af denna mycket
beryktade hjelte. En särskild, i forntiden mycket
omtalad skäl, var den s. k. BragafuU, då en ny
konung, innan ban besteg högsätet eller thronen,
tömde Brayehàgaren till företrädarens minne,
hvarvid ban äfven gjorde ett löfte om någon bragd,

som han ämnade utföra. Benämningen Skål,
hvilken många oriktigt förmenat bärleda sig från en
bland de fordne Götherne stundom förekommande
sed, att lill dryckeskärl begagna slagne Genders
hufvudskålar, är egentligen samma uttryck som
ordet Skal, och dermed betecknades de äldsta
skålformiga bägare, hvilka, ofta nog dyrbart
arbetade af silfver, redan tidigt började begagnas i
stället för de vanliga dryckeshornen.
Sk&leklint, ett ganska högt berg i Halsbergs
socken i Nerike, bredvid sjön Tisaren. Ilar
Gn-nas flera grufvor, men som nu mera äro
öfvergifna.

SkalleriMl, ett af annexen till Örs
moderförsamling i Elfsborgs län och Dalsland, vid Wenern, 5 *
mil från Wenersborg, består af 14| bemman,
uppskattade till 280,243 Rdr, med en folkmängd af
1,392 personer och en areal af 10,391 tunnl.,
hvaraf nära en tredjedel eller 2,8t0 äro sjöar och kärr.
Kyrkan sir af träd och har flera vackra målningar.
Inom socknen ligger Upperud* jernbruk (se detta ord).
Adr. Wenersborg eller Åmål.
Skalpuud eller Mark viktualievigt, som ar den
egentliga handelsvigten, motsvarar 32 lod = 128
qvintin = 512 ort = 8,847 ass; i bergsvigt är
den lika med 1,126 mark; i uppstadsvigt = 1,195;
i stapelstadsvigt = 1,25; i medicinalvigt = 1,193
liber, och i myntvigt = 2,182 mark; i det
föreslagna decimalsystemet motsvarar ett skålp:d 100
ort = 10,000 korn. (Se vidare: Mått, Mål och
Vigl.)

Sluine , sydligaste delen af den Skandinaviska
halfön, 14 mil i längden och 13 mil i bredden, tros,
enligt Tuneld, ha fått sitt namn Skaney, såsom det
fordom kallades, af Skana skepp och ey ö,
emedan landet ansågs i äldre tider ba varit
kringflutet af vatten. Det var i aflägsna tider elt
sjelfständigt sambälle med egne konungar. Sagan
anför af sådana Hake och Sölve, men den något
trovärdigare historien vet ej med anspråk pä visshet
alt anföra någon förr än Gudröd, Harald, Sigurd
Ring och Orm såsom Skånske konungar. Det
förenades likväl sedermera med Seland och sålunda
med Danmark. Det är ganska troligt, att med
Skåne förstods jemväl Halland och Blekinge,
hvilka landskaps öden och historia, för det mesta,
temligen nära sammanfalla med Skånes. De Svenska
berättelserna vilja skylla konung Edmund Gammal
för det politiska felet, att vid gränsregleringen
mellan Sverige och Danmark ha låtit Skåne
afsöndras från Sverige, hvarföre smädenamnet
Slem-me tillades bonom; men det är likväl vida
sannolikare, alt det allt dittills tillhört Danmark, och
att endast en närmare gränsreglering skedde nnder
Edmund den Gamles regering. Väl lärer Erik
Segersäll, efter en vunnen sjöslagtning öfver Danske
konungen Sven Tjuguskägg, ba bemägtigat sig
Skåne; inen det torde ej länge stannat under bans
välde. Först 400 år senare kom det, på en kort
tid, verkligen under Sverige. Det skedde då Magni
Smeks förmyndare-regering år 1332 löste till sig
Skåne, jemte Halland och Blekinge, från grefve
Joban af Holstein, hvilken, underdel upplösnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free