- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
590

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

590

Skånelagen.

Skånska Brandförsäkrings-Inrullningen.

fotlar tvenne län: Malmöhus och Chrislianslads (se
dessa ord), är, utom all jemförelse, den rikaste och
fruktbaraste provins i Sverige. Del består af
tillsammans 6,750 hemman, uppskattade lill 45,400,719
R:dr, med en folkmängd af 380,883 personer och
en areal af 2,298,013 tunnl., hvaraf 90,767 äro
sjöar och kärr. Det äger inom sig icke blott
tillräckliga förråder af födoämnen, isynnerhet
spanmål, utan äfven nog att dermed förse en del af
det norra Sverige. Der finnas dessutom rika
kalkbrott och skog till eget behof. De förnämsta
strömmarna i provinsen äro: Rönne-ån, Helge-ån och
Kaflinge-ån; de största sjöarna äro: Hmgsjon,
hn-metsjön, Ifvesjön och Finjasjön. Både sjöarna och
strömmarna, äfvensom hafskusterna, gifva
tillfallen till ypperligt fiske. Sveriges nuvarande (1850)
kronprins, Carl Ludvig Eugene, bär titeln: Hertig
af Skåne.

Skånelagen. Skåne hade likasom de öfriga
provinserna under den gamla Svenska
förbundsförfätt-ningens tid sin egen lag. Den är i sin
närvarande gestalt af ungefär samma ålder som de öfriga
landskapslagarna eller ifrån 13:de seklet. Den
utgafs af trycket i Stockholm år 1676 genom
Hadorphs försorg.
Skånella moderförsamling, med Norrsunda annex,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Stockholms län,
erkestiftet, Seminghundra härad och kontrakt, 3
mil norr från Stockholm, består af 32 J hemman,
uppskattade till 190,975 K:dr, med en folkmängd
af 739 personer och en areal af 7,521 tunnl.,
hvaraf 680 äro sjöar och kärr. Socknen bette förut
Skanald, hvilket ord Rudbeck i sin "Atlantica"
anser betyda en skeppshamn. Ilär skall fordom ba
varit ett vinterlager för fartyg. Inom socknen
ligga säterierna Skånelaholm, 2 mtl., med
underliggande hemman, vid sjön Fysingen,
afteck-narit i Dalbergs Suecia, och Solna, 1 mtl., som
ägdes af riksrådet grefve Bonde. I denna socken
finnas flera runstenar, till och med i
vapenhusdörren, i kyrkomuren och på kyrkogården. Adr.
Stockholm och Skånellabolm.
Skånings härad i Skaraborgs län mellan Skara
och Lidköping, består af socknarna Skara
landsförsamling, Herrlunda, Händene, Saleby, Trässberg,
Härjevad, Ljung, Öttum, Fyrunga, Synnerby,
Skallmeja, Gerum, Winköl, Marum, Wånga, Edsvära,
Qvänum och Asaka, tillsamman 366| hemman,
uppskattade lill 1,458,812 R:dr, med en folkmängd af
12,988 personer och en areal af 104,588 tunnl.,
hvaraf 1,702 äro sjöar och kärr. Utgör med
Kin-nefjerdings, Kinne och Laske härader en domsaga
under Götha hofrätt. Detta härad, som
genomflytes af Lill-ån och hör till Westergöthlands
slätbygd, bar en god och väl odlad jord. Det
innehades som morgongåfva af hertig Eriks enka,
Ingeborg.

Skånska Ilrnndfftrsäkrings- inrättningen.

Ett förnyadt reglemente för denna inrättning,
enligt ett af delägarne antaget förslag, har under
d. 2 Mars 1847 vunnit kongl, bekräftelse. Vi
anföra bär de väsendtligaste punkterna deri: l:o. Del-

ägare i inrättningen är hvarje ägare till i
inrättningen försäkrad byggnad eller tomt. 2:o. I
inrättningen få försäkras alla i Skånska städerna eller
å deras områden befintliga allmänna eller enskilda
byggnader, som äro uppförda af sten, brändt
tegel, råsten, lera, kalkbruk, eller med någotdera
af dessa ämnen ifyldt korsvirke; dock sä att inga
bofälliga byggnader, icke heller väderqvarnar,
eller i annan inrättning försäkrade byggnader
deruti få till försäkring antagas. Husgeråd eller
mobilier, om ock väggfasta eller inmurade,
inbegripas icke under försäkringen. 3:o. I tjugu näst pä
hvarandra följande år, från och med det,
hvarunder försäkringen sker, erlägges till inrättningen
årlig afgift, .som dock enligt byggnadernas olika
beskaffenhet utgår till olika belopp. Sådana
byggnader nemligen, som äro täckta med
metallplåtar, skiffer eller brändt tegel, och äro byggda
af tegel eller råsten, räknas till l:sta eller
högsta klassen, och för dem erlägges årligen blott
en fjerdedels procent af det antagna
försäkringsvärdet; sådana byggnader åter, som hafva tak,
yttre väggar och gaflar lika beskaffade med !:sta
klassens, men i hvilkas skiljoväggar finnes
korsvirke, mellanniuradt med brändt tegel eller råsten,
räknas lill 2:dra klassen, och för dem erlägges
årligen tre àttondedels procent; byggnader, hvilkas
tak äro af ofvan beskrifna beskaffenhet, men hvilkas
yttre väggar eller ock gaflar til) någon del bestå
af lera, kalkbruk eller korsvirke, tillhöra 3:dje
klassen och betala en baif procent årligen; de
byggnader slutligen, som äro täckta med annat
än metallplåtar, skiffer eller brändt tegel, tillhöra
4:de klassen och betala årligen en och en half
procent af brandförsäkringsvärdet. 4:o Den årliga
afgiften erlägges förskottsvis den I Oktober näst
före det år, för hvilket den är beräknad. I
utomordentligt fall, sàssom om genom betydligare
utbetalningar, inrättningens fond fallit under 5
procent af inrättningens ansvarigbetssumma, kunna dock
särskilta tillskottsafgifter af delägarne påfordras:
likaså, om behållningen af inrättningens fond
stiger öfver 10 procent af inrättningens
ansvarighetssumma, skall till de delägare, som i tjugu års tid
haft sina fastigheter i inrättningen försäkrade, samt
i allt öfrigt fullgjort reglementets föreskrifter,
årligen, så länge detta förhållande fortfar, utdelning
ske, motsvarande bögst 5 procent af hvarderas
sammanlagda årsafgiften 5:o. Inrättningens
angelägenheter vårdas och ombesörjas af en
Förvaltning, bestående af 3:ne personer, som delägarne
å allmän års-sammankomst dertill välja, och
hvilka inom sig utse ordförando. Till
förvaltnings-medlem kan ingen utses, som ej är delägare i
inrättningen. Hvart tredje år utgår en ledamot af
förvaltningen och inväljes en ny. Dessutom
väljas årligen tre suppleanter. Förvaltningen skall
hafva sitt säte i Lund, äger konstituera en
tjensteman med arfvode, och sammanträder minst en
gång i hvarje vecka, för att handlägga alla
inkomna eller hvilande ärenden. För att gå
förvaltningen tillhanda med de upplysningar och åtgär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free