Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
€22
Solvik.
Som mar.
sorgligt uti molnen sjunka;
Men Hels grind
på ett annat häll
tungt jag hörde gnissla.
Den slutar med följande ord:
Underlig visdom
blef dig i drömmen sjungen,
men du såg det sanna;
Ingen man sä vis
är skapad vörden,
som af Solens sång förr hörde orden.
Sol viks borg i Kärrbo socken i Westmanland, är
belägen på ett bögt berg nära en vik af Mälaren,
ett gammalt minnesmärke af forntida
befästnings-konst. At vestra sidan är berget ganska
tvärbrant; der nedanför bar fordom varit sjö. I dess
väggar funnos ännu i mannaminne pä betydlig böjd
två stora jernringar, förmodligen för alt deri
fästa fartyg. Bergväggens böjd är öfver 40 alnar,
hvaraf 28 äro tvärbranta; stenvallarna äro gjorda
af nästan lika stora, runda stenblock, hvaraf
några äro t C aln. breda och 6 aln. höga; dessutom
är af dem, rundt omkring berget, en betydlig del
af sammanhängande massor nedramlad; emellan
södra och vestra sidan synas lemningar af
trappan. Den längsta sidan af borgen, som ännu
qvarstår, är 9? alnar, den närmaste 82, den
tredje 55, men af den fjerde äro endast I? alnar
i behåll.
Sommar, Magnus, en för sin tid ganska lärd
och mångkunnig man, blef 1518 domprost i
Strengnäs, och sedan, år 1522, på Gustaf Wasas
"befallning", väld till biskop derstädes. Af naturen
from och eftergifvande, samt ganska ifrig att stå
väl bos konungen, var ban, pä den märkvärdiga
riksdagen i Westerås 1527, den förste biskop,
som samtyckte till Westerås recess, erbjudande
sig att till konungen öfverlemna sitt slott
Tynnelsö. Eburu biskop Magnus visste skicka sig
efter tiden och "gå konungen under ögonen", fick
ban dock stundom af denne uppbära ganska
allvarsamma skrapor, och då ban slutligen något
obetänksamt svarade derpå, afsattes ban genast
1536 och bolls någon tid fängslad, till dess
ändtligen "af kongl, mildhet" honom lemnades tillstånd,
att få lefva sin öfriga tid på Krokeks kloster. Hans
dödsår är okändt.
Sommar är namnet på en ansedd prestslägt inom
Lunds stift, som under mer än tvenne
århundraden blomstrat inom Lunds stift. Det är ovisst
huruvida denna slägt är densamma, som biskopen
i Strengnäs Magnus Sommar var af, emedan
slägtens stamträd icke uppbringas högre än till första
hälften af 1600-talet. Men man tyckes dock
kunna sluta bärtill deraf, att nästan hvarannan
medlem nf den föga talrika slägten bär förnamnet
Magnus, hvilket äfven biskopen bar. Af slägten äro
följande minnesvärda:
Sommar, JUin, föddes d. 24 Juni 1675 i
Svensköp. Fadern var Daniel Ingvardsson Sommar,
kyrkoherde i lluaröd och Svensköp. Blef student i
Lund 1695 och d. 21 Jan. 1704 kyrkoherde i Hof-
by församling samt d. 7 Sept. 1737 kontraktsprost
i Ingelstads härad. Död i Hofby 1750. Var en
sträng, ineo redlig och aktad man. lians soo,
Sommar, .Vlas-miM, föddes i Hofby d. 10 Aug.
1710. Blef student i Lund 1728, magister 1734
d. 11 Juni och 1738 prestvigd, hvarefter ban
under några år tjenstgjorde vid församlingarne, men
kallades till akademien i Lund, der ban d. 30 Okt.
1 743 blef utnamud till docens i filosofiska
fakulteten, d. 14 Nov. 1745 till filosofie adjunkt,
hvartill genom kongl, nåd d. II Mars 1748
kyrkoherdebeställningen i Stäfvie och Lackalänga
prehende-pastorat kom, prost d. 3 Okt. 1750. Ilrmed
stannade Sommars befordringar på den akademiska
banan, ty eburu obestridligen en af Lunds akademis
lärdaste och llitigaste lärare, kunde ban icke
er-bälla någon professorsbeslällning, ehuru ban
spe-cimineiade för professioner i tbeologi och
ekonomi, samt åren 1755 — 56 förestod eloqv. £ poes.
professionen samt 175 7 höll föreläsningar i
naturalhistorien. Tvenne gånger var han föreslagen till
professioner, 1756 till eloqv. éi poes. professionen
och 1757 till ekonomie professionen, till btilkta
senare ban innehade första rummet. S. var
mycket omtyckt af de studerande och i anseende till
sin stora vighet och lättbet, samlade hao ofla en
mängd studerande utom staden, der han
undervisade dem i gymnastik. Trött vid de ständigt
återkommande motgångarna vid akademien, måste ban,
likl så mången annan förtjenst, söka sig ut på
landet och utnämndes -d. 7 Okt. 1760 (ill
kyrkoherde i Ingelstorp och Walleberga församlingar.
Blef kontraktsprost i Ingelstads härad d. S Aug.
1771 och vid Gustaf l!l:s kröning 1772 tbeol.
doktor. Doktor Sommar bade äfven deltagit i den
theologiska tvisten emellan biskopen doklot J.
Engeström och Tyske tbeologen Carpow och utgaf
emot den senares satser 1749 en akademisk
afhandling: "De dupplici peccato in Spiritum
Saoc-tum ini hoato et consummato, nova ratione a
ce-leb. Carpovio explicato", hvilken Carpow ansåg
såsom det bästa af allt, som mol honom blifvit
skrifvit. Dessutom presiderade Sommar vid prestmötet
i Lund 17 54 och bar utom ofvannämnde afhandling
utgifvit 4 disputationer m. in. AQed i Ingelstorp
d. 14 Maj 1782. Hans ende son,
Sommar, JUns, föddes i Ingelstorp d. 23 Sept.
1769, erböll sin första undervisning af sin fader
och vid dennes sjuklighet af sin moder Erika
Sommar (se detta ord), hvarefter ban blef student i
Lund 1781 d. 2 Aug. och magister 1790. Blef
tbeol. docens 1791 och höll derefter i 4 års tid
ofientliga föreläsningar, samt blef tbeol.
fakultetens notarius och prestvigd 1794. Följande året
uppfördes han å förslag till en theol. adjunktor.
Blef kollega vid Lunds skola d. 24 Aug. 1796,
rektor derstädes d. 9 Juni 1803, hvilken syssla
ban förvallade uti 6 års tid med "särdeles beder."
Blef kyrkoherde i Hårslöf och Boderup d. 22 Jas.
1809, prost 1812, kontraktsprost i Skytts härad
d. 1 Maj 1823. Sommar bade 1797 aQagdt tbeol.
kandidats-, 1798 licentiats-examen och således de
högsta lardomsprof, som fordras för erhållande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
