Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sparre.
Sparre.
631
och en areal af 6,711 tonni., hvaraf endast 10
äro oländig mark. Kyrkan är byggd af gråsten
och af bog ålder, hvarom dess ovanligt tjocka
murar vittna; bon förtärdes af en vådeld 1684,
utvidgades följande året, vid den då företagna
reparationen; skadades af åskan d. 14 April 1730,
men blef sedan åter iståndsatt och täckt med
skiffer. Köhlerska familjen har här sitt grafcbor. På
kyrkogården äro en mängd korsbärs- och andra
träd planterade. Inom socknen ligger Frittorpi,
ül/storps och Skogs säterier, det förstnämnda två
hemman, de andra ett hvartdera. Adr. Lidköping.
Sparre. Denna märkvärdiga slägt, en af
Sveriges äldsta och mest lysande ätter, hvilken räknat
bland sina medlemmar icke mindie än femtio
riksråder och många andra utmärkte män, och nu bar
en känd ålder af omkring sju sekler, anses
bärstamma från Sixten Sixtensson till Tofta , hvilken
lefde i slutet af tolfte och början af trettonde
århundradet. Hans söner voro: lin ut Sixtensson,
stamfader för den äldre Sparregrenen, och Xils
Sixtensson till Tofta, gift med Svenske
konungen Erik X:s dotter, Märtha, stamfader för den
yngre grenen. Sparrarne till Hellekis förde ännu
i femtonde seklet i vapnet en sparre med två
rosor ofvan och en ros under sparren. Dland de
många under medeltiden märkliga medlemmar af
denna ätt, som öfverallt framlysa i vår historia,
må endast nämnas: AiiibjUrn Nilsson, som var
riksdrots 1286; Ambjflrn Sixtensson till
Tofta, Salestad och Ängsö, hertig Eriks drots, död
1310; Xils Ainbjttrnsson till Salestad, Svea
rikes drots omkring år 1350; Henning
Larsson, erkebiskop, död 1351; .tlatts
Gustafsson, som satte tre rosor i sin sparre uti vapnet,
och blef stamfader för de Svenske Rosensparrarne
till llellekis, död 1389; Carl Ulfoson till Tofta,
som förde i vapnet en gyllene Sparre i blått fält,
kallas än marsk, än drots, lefde pä 1300-talet;
Sigge Kirnson, biskop i Strengnäs, död 1463;
Hnut Reiigtsson till Ängsö, som sökte
förmana Gustaf Eriksson Wase att afstå från sin
påbörjade uppresning, och hos hvilken, på dess gård
Ängsö, vid samma tid de konung Christian
tillgifne rådsherrarne församlade sig. Blef skjuten vid
belägringen af Westerås 1522.
Sparre, Lars Siggesson, var en af Gustaf
Wasas förnämste fällöfverstar. Nämnes först i
häfderna såsom en af de sex Svenske ädlingar,
hvilka 1519 lemnades såsom gisslan till konung
Christian Tyrann, och af bonom förrädiskt fördøs
fångne till Danmark. Sedan ban återkommit ur
Danska fångenskapen, var ban 1521 ståthållare på
Örebro slott. Sändes 1523 såsom riksmarsk med
Svenska trupper till Norrige, der ban intog en
betydlig landsträcka, inom hvilken allmogen, som
var böjd för en förening med Sverige, svor
Gustaf Wasa trohetsed. Af brist på lifsmedel måste
ban dock snart åter lemna Norrige. Såsom rikets
marsk, deltog ban med det öfriga riksrådet uti
den, pä herredagen i Söderköping, till den utvalde
konungen Gustaf Eriksson afgifna försäkran, att de
alla ville försvara, lida och umgälla med konun-
gen. År 1525 nämnes riksmarsken såsom tillika
lagman i Nerike, då bonom förläntes allt Nerike,
Vester-Rekarne, Sätermo och Vestermo samt
Mällösa socknar. Slogs till förste riddaren vid
konung Gustaf l:s kröning 1528, vid hvilken ban
bar svärdet. Sändes 1531, bland flera rådsherrar,
att hämta den utkorade drottningen Catharina af
Sachsen, och deltog uti det vid konungens sedan
skeende biläger hållna tornerspel, då han rände
sä skarpt tillbopa med Birger Nilsson Grip, att
de båda föllo af hästarna. Sändes 1536, jemte
tvenne andra herrar, till Danmark, der förbundet
emellan detta rike och Sverige förnyades, och
skickades följande året med en krigsmagt ned till
Småland, att der bålla konungsräfst efter Sveriges
lag, samt förböra alla saker och klagomål för
rätta, straffa skalkar och hålla dannemän samt
fromma vid magt. Flera trakter blefvo då hårdt
belagda med sakören och de anseddaste bönderne
insatte pä Kalmare slott, tills summorna ulbetaldes.
Så gafs anledning till den bekanta Dackefejden.
Då upproret uppblossat 154?, förordnades Lars
Siggesson jemte Johan Thuresson lill fällöfverstar,
och drogo de då neder till Småland ifrån
Öster-götbland med största delen af krigsfolket till häst
och fot samt "tragtade" med allmogen. De måste
dock snart sluta en dagtingan med Dacke och
lofva böter på hans klagomål. Följande året
plundrade och brände de allt hvad’de förmådde i
Småland, men bönderne ville ej dermed låta beveka
sig. Slutligen höllo de vid Carlstorps prestgård i
Östra härad en hård drabbning med Dacke och
bans bondebär. Dacke bade emellertid blifvit
skjulen genom benen och måste hälla sig dold. Den
30 April 1543 utfärdade begge fältöfverstarne ett
bref om nåd orh tillgift, hvarpå folket började
mangrannt lyssna, och snart derefter var hela
Småland en lydig provins under Gustafs spira. Lars
Siggesson dog i Örebro d. 12 Jan. 1554.
Sparre, CüUran, en son af Lars Siggesson, skref
sig till Rossvik och Roma. Höll hertig Carls
parti och var hans furstliga råd. Var icke inblandad
i 1600 års oroligbeter, hvarunder tvenne hans
bröders hufvuden föllo för bödelsvärdet. Satt 1606
med uti den domstol, som dömde erkebiskopen
Abrabamus Angermannus.
Sparre, Gustaf Acloir, son till riksrådet och
öfverståthällaren Axel Sparre, friherre till
Kronoberg, föddes 1649. Ingick tidigt i tjenst vid
flottan, och förde som major skeppet Draken om
64 kanoner i det olyckliga sjökriget 1676, under
amiral Creutz’ befäl. I en drabbning d. 26 Maj
samma år fick skeppet Draken så många
grundskott, att major Sparre, fruktande dess sjunkning,
satte på land vid Öland. Följande året förde han
skeppet Venus af 62 kanoner. Han dog som
amiral 1689.
Sparre, Axel Axelsson, friherre till
Kronoberg, sedermera grefve till ßrokind, föddes d. 9
Jan. 1652 i Wisby, då fadern, friherre Axel
Carlsson Sparre, var landshöfding på Gottland. Tog
1671 Tjenst som volontär vid kongl, lifgardet i
Stockholm, och blef följande året fänrik vid ett
Del. III. 80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
