Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sparre.
Sparre.
637
ne saml general-major. Återvänd till Londoo,
fortfor ban att vara Svensk minister derstädes till år
1735. Rapellerad derifrån blef ban, efter
hemkomsten till Sverige, 1737, landshöfding i
Södermanland. Vid riksdagen 1738 insattes han,
såsom den ifrigaste förfäktare af hattpartiets
politiska system, i sekreta-utskottet, der ban var ibland
de käckaste att yrka pä rådets afdankning och
förbereda Ryska kriget. Då derefter Malkolm
Sinclair, under resan från Turkiet, blifvit mördad,
blåste Sparre efter yttersta förmåga på
passionernas glödeld, till dess Ryska kriget upplågade.
Han öfverlefde dock ej följderna af sin ifriga
verksamhet, utan dog i Stockholm d. 24 April
174).
Sparre, Helir Larasou, Svensk friherre och
sedermera Fransk grefve, föddes d. 12 Mars I<j28.
Ingick tidigt i krigstjenst, och deltog såsom
öfverste för Kalmar infanteri-regemente i Carl X
Gustafs Polska och Danska fälttåg. Utnämndes 1660
till guvernör i Riga och samma år till
generalmajor. Blef 1663 guvernör öfver Götbeborgs och
Elfsborgs län, 1664 general-löjtnant, 1668
general och 1674 rikstygmästare. Han användes icke
allenast till militäriska värf, utan ännu mera pä
den diplomatiska banan. Så sändes ban 1672
såsom ambassadör till England, Frankrike och
Holland, och bevistade 1673 kongressen i Köln.
Begaf sig derifrån till Paris, hvarest ban 1675
uppböjdes till Fransk grefve, genom ett i smickrande
ordalag aftuttadt diplom. Återkommen till
Sverige, dellog han i Carl Xl:s Danska krig och den
s. k. "Gyldenlöwsfejden" 1676 och 1677. Vid
1680 års riksdag var han oppositionspartiets
bäste talare, som ifrigt motsatte sig enväldets
införande och riksens råds förvandling till kungliga
råder. Han dog d. 3 April 1692.
Sparre, Kbhn, en dotter till riksrådet Lars
Eriksson Sparre, och gift med grefve Jakob
Casimir De la Gardie, är ryktbar dels för sin stora
skönhet, hvilken tillskyndade henne benämningen
"la belle Comtesse", dels isynnerhet af den
särdeles ynnest och utomordentliga förtrolighet,
hvarmed hon ständigt omfattades af drottning Christina.
Sparre, fehr, friherre, en son till Erik
Larsson Sparre, föddes 1592. Var assessor i Svea
hofrätt, då han 1631 blef president i Dorpls
hofrätt. Utnämndes 1633 till riksråd. Blef 1640
tillika kansliråd, äfvensom 1644 lagman i Kalmar
län och Öland samt 1646 tillika på Gottland.
Deltog i fredskongressen i Brömsebro 1644 och
blef samma år president i Götha hofrätt. Friherre
till Kronoberg 1647. AQed 1648. Ilans son,
Sparre, Pelir I*ehrs*ou, friherre till
Kronoberg, herre till Ängsö, Skälnora, Trollebo,
Eriks-stad och Aspenäs, föddes d. 10 Nov. 1633.
Gjorde vidsträckta resor kring flera af Europas länder
under åren 1652 —1656. Blef vid återkomsten
kammarherre bos drottning Hedvig Eleonora, och
åtföljde denna under hennes besök hos sin gemål
i Preussen och Polen. Blef 1658 vice president
i Svea hofrätt, 1660 guvernörö fver Lifland, och
1664 riksråd samt kansliråd. Vid riksdagaina 1660
och 1664 var ban landtmarskalk, och 1661
afsändes ban såsom envoyé extra ordinaire till
kejserliga hofvet, i afseende på några måls afslutande
rörande den Osnabrückska freden. Afled d. 7 Jan.
1669. Han ägde mycken lärdom och bar
lyckligt öfversatt Curtius på Svenska, samt på Latin
författat en berömd panegyrik öfver konung Carl
X Gustafs segerbedrifter, jemförda med Alexanders.
Sparre, Thure Kriksaon, friherre till
Kronoberg, herre till Eriksstad och Kavelås, föddes d.
20 Juni 1593. Blef 1633 ståthållare öfver
West-manland och Westerdalarna, 1639 hofmarskalk,
1645 riksråd och assessor i Svea hofrätt, samt
1648 lagman öfver Gottland, Kalmar län och
Ö-land. Fick 1661 afsked med bibehållande af sin
fulla lön, och dog d. 17 Jan. 1664 barnlös.
Sparre, Carl Krihmiou, friherre till
Kronoberg, herre till Sundby, Stäringe, Allmenäs och
Säby, föddes 1594. Blef kammar-råd och 1632
ståthållare i Östergöthland. Dog sistnämnda år.
Har fortplantat rikskansleren Erik Sparres ätt.
Sparre, Axel Carlson, friherre till
Kronoberg, herre till Sundby och Moholm, föddes d. 16
Juni 1620. Var 1645 riksjägmästare. Blef 1650
landshöfding på Gottland och kommendant i
Wisby, 1654 landshöfding öfver Östergötbland, 1655
riksråd och 1657 lagman öfver Tio härader. Ären
1658 och 1661 utnämndes ban åter till
riksjägmästare. Blef 1664 president i Wismarska
tribunalet, och 1665 öfverståthållare i Stockholm,
hvilken befattning ban innehade till år 1673, då ban
skildes derifrån, genom sin efterträdares, Clas
Rå-lambs, tillställning. Han nämnes stundom i äldre
skrifter såsoin en berömlig öfverståthållare. Afled
d. 16 April 1679.
Sparre, Hnut, friherre, den förres sonson,
föddes 1680. Ingick tidigt vid lifgardet och var
löjtnant 1709, då ban föll i Rysk fångenskap.
Fördes först till Wolagda och sedan till Tobolsk
i Siberien. Återkommen till fäderneslandet 1722,
efter freden i Nystadt, blef ban kapten vid
lifgardet och dog 1733.
Sparre, Sixten, friherre, son af ryttmästaren
Carl Gustaf Sparre, föddes 1787. Erhöll i sin
ungdom föga undervisning; men var begåfvad med
ett särdeles hurtigt och tilltagset lynne, och ett
manligt skönt utseende. Deltog, såsom fänrik, vid
lifregements-brigadens grenadier-korps uti
fälttåget mot Norrige 1808, hvarvid ban med några
få, dä bela den öfriga truppen, hvilken ban
tillhörde, blef af fienden tillfångatagen, lyckades slå
sig igenom och undkomma, för hvilken bedrift
ban hedrades med Svärdsorden. Blef derpå,
såsom löjtnant, kammarherre hos drottning Hedvig
Elisabeth Charlotta. Deltog såsom kapten i 1813
—14 årens fälttåg. Blef major vid
lifregements-brigaden, och derpå chef för Smålands
grenadier-bataljon, sedan öfverstlöjtnant och öfverste, samt
transporterades 1825 till cbef för Uplands
regemente. Som kabinetts-kammarherre och förste
adjutant bos konung Carl XIV Joban, kom ban i stor
ynnest bos denne monark och uppsteg efter band
till sekundchef för Svea lifgarde, och general-raa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
