Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SparrsklUld.
Spar ven Teldt»
641
de förnämsta naturalie-kabinetterna, och jernfördt
sina upptäckter med dervarande samlingar, hvarpå
han i början af året 1777 återvände till Sverige.
Sedan ban i tio år vistats hemma, reste han 1787 till
Paris, samt derifrån, i sällskap med Svenskarne
C. A. Arrhenius och Wadström, till Senegal, Cap
Verd och ön Gorée för att, enligt Gustaf III:s
uppdrag, inåt Afrikas fasta land utse en för
kolonisation tjenlig plats; men som detta ej kunde
verkställas, återvände ban 1788 till Paris,
hvarifrån han, efter ett kort besök i England,
hcmre-ste till fäderneslandet. Promoverades 1775, då
frånvarande, till med. doktor, utnämndes 1781 till
professor i naturalhistorien, och blef 1790 assessor
i collegium medicum. Vida berömd för sina
mångfaldiga kunskaper, kallades ban till ledamot af
flera utländska lärda samfund, såsom både af
medicinska och af Linnéiska societeten i London, af
filosofiska societeten i Philadelphia, af Parisiska
Naturalhisloriska sällskapet m. m. Inom
fäderneslandet blef ban 1776 ledamot af
vetenskaps-akademien af fysiografiska sällskapet i Lund samt af
vetenskaps- och vitterbets-samhället i Götheborg, och
1794 ledamot af sällskapet för medborgerliga
kunskaper i Stockholm. Åtog sig 1814, eburu
ålderstigen, fattigläkarebefattningen inom Clara församling i
Stockholm. Död i nämnda stad d. 9 Aug. 1820.
Örtslägtet Sparrmannia, örtslagen F.rica Sparrmanni
och Gladiotus Sparrmanni, samt insekterna Tortrix
Sparrmanniana och Tinea Sparrmanelin äro
uppkallade efter hans namn, och hans bild har fått
ett rum uti det 1797 i Paris utgifna arbetet: Les
Hommes Illustres Vivants. Bland det stora antal
skrifter och afhandlingar ban utgifvit, må
isynnerhet nämnas: En öfversättning på Engelska af
Nils Rosensteins underrättelse om barnsjukdomar,
verkställd under resan i Söderhafvet och sedan af
Forster utgifven i London; Resa till Goda
Hoppsudden , södra polkretsen och omkring jordklotet, saml
till Hottentott- och Kafferlandet, ett arbete, som
blifvit öfversatt på Hera språk; Museum
Carlsoni-anum, Philosofia chemica, öfv., Rön och samlingar
i medicin, pharmaci, kemi och naturkunnighet m. m.
Svensk ornitholgi m. fl.
SparmUittld, Krik, son af assessorn i Götha
hofrätt N. Sparrman, härstammade från Sparrsätra
socken i Upland. Blef 1675 kanslist i
kammar-kontoret och 1678 sekreterare bos rikskansleren
grefve Magnus Gabriel de la Gardie. Sedermera
häradshöfding i Bohuslän, då han adlades 1680.
lians dödsår är ej kändt. Sonen,
Sparritkittld, Daniel, var först häradshöfding
på Wikbolandet och öfver angränsande härad,
sedan assessor i Götha hofrätt, samt utnämndes 1721
till lagman öfver Östergötbland. Han dog i
Stockholm d. 1 Maj 1739. Hans brorson,
SparrakiOld , Adolf Fredrik, en son af
öf-verstlöjtnanten och riddaren Nils Sparrskiöld, född
d. 3 Jan. 1746, blef 1765 auskultant i Götha
hofrätt, 1766 hofjunkare, 1773 kanslist, 1774
notarie, 1780 assessor och 1793 hofrättsråd. Han
har gjort sig känd i vitterheten såsom öfversättare
af Qera theaterstycken, nämligen: Den ogrundade
svartsjukan; De Mexikanska systrarna; Den
bedrägliga anledningen; Pupillen m. fl , hvilka äfven
blifvit uppförda på Svenska theatern.
SparmHtra moderförsamling med annexet Bred,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Upsala län och
stift, Åsunda härad och kontrakt, 4 mil V.S.V.
från Upsala och 1 mil från Enköping, består af
32 j. hemman, uppskattade till 118,890 R dr, med
en folkmängd af 730 personer och en areal af
5,462 tunnl., hvaraf 50 äro kärr eller oländig
mark. Socknen ar i allmänhet skoglös, men
åkerjorden är god, ehuru ängsmarken är mindre
betydlig. Adr. Enköping.
Sparrsätra, elt ställe i Westergöt|]land och
Wadsbo härad, två mil från Skara. Der bolls om
hösten år 1234 en blodig slagtning emellan den
upproriska folkungen Knut Johansson den Länge
och konung Erik XI Eriksson. Knut Johansson,
som efter segern vid Oluströmmen herrskade öfver
Sverige, hade sitt säte på Ymseborg elt stycke
derifrån, och när ban förnam, att den fördrifne
konung Erik, till hvars understöd dennes morbroder,
Danske konungen Waldemar, utrustat en väldig
krigshär, var i antågande för att med härsmakt
återtaga sill fädernerike, drog ban bonom till
mötes med det krigsfolk, ban redan förut samlat på
Ymsborg. Någre af de förnämste bland
Folkungarne voro pä konung Eriks sida, såsom den
ryktbare Magnus Måneskölds söner; andre kämpade för
sin frände Knut Johansson. Striden stod pä en
stor äng, der ännu vallar och andra märken
visas, som, enligt sägnerna i orten, bärleda sig
från detta slag. F.fter en hårdnackad strid och
storl manfall på båda sidor, stupade folkungen
Knut Johansson Långe och bans medhällare
skingrades. Hans båda söner llolmgeier och Filip
flydde ur striden upp till Gestrikland, och Erik
XI Eriksson blef genom denna seger åter konung
öfver Sverige. Mångfaldiga gyldene smycken,
gammaldags bästskor, svärd och stridsyxor hafva
sedermera tid efter annan hittats i jorden på
valplatsen vid Sparrsätra och trakten deromkring,
lemningar från den blodiga fejden derstädes
Sparvenfeldt, Jolian (Gabriel, föddes d. 17
Juli 1655 i Åmål. Föräldrarna voro öfversten
Johan Sparvenfeldt och Christina Uggla. Enligt
gamla uppgifter skulle ban på fädernet härstamma
från Stenkilska och på mödernet från Erikska
ätten. Efter fleråriga trägna studier i Upsala,
ämnade ban besöka fremmande länder, då han på
vägen till England uppbragtes af Danska flottan
och fördes till Norrige, hvarest ban qvarhölls i
åtta månader. Slutligen lössläppt, begaf ban sig
till Götheborg, der ban steg ombord på ett
Engelskt skepp, som af storm väderdrefs till Holland.
Derifrån begaf ban sig till Frankrike och Italien,
samt hade då i Rom företräde hos drottning Christina.
Återkommen till fäderneslandet, efter fem års
frånvaro, anbefalldes ban genast att åtfölja de då till
Moskwa afgående kongl. Svenska sändebuden. I
nämnda stad studerade ban Slavonska språket så
grundligt, att ban författade elt Lexikon
Slavoni-cum uti tre stora folianter, som ännu förvaras på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
