Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gtarrbück.
Statsbidrag.
nämna vi Sand-starren, som, genom sina
famns-långa rötter, är af utmärkt sandbindande egenskap,
och förtjenar att hägnas ocL fortplantas på
flygsandsfälten.
Starrbäck, Wolgärdeii, H’edre> Se: Gustaf
Adolfs kapellförsamling.
Starrkürr moderförsamling, med annexen Kilanda
och Nödinge, ett konsist, pastorat af 2 kl. i
Elfsborgs län och Gölbeborgs stift, Ale härad och
norra kontraktet, 3 mil från Götheborg vid Götha
elf, består af 50 { bemman, uppskattade till I 77,908
R:dr, med en folkmängd af 1,910 personer och en
areal af 15,228 tunnl., hvaraf 1,375 äro sjöar
och kärr. Jordmånen i socknen är god. Kyrkan
är af okänd ålder, men tornet lärer vara tillhygdt
1721. Nära henne och på prestgårdens ägor låg
en ätlebög, som kallades Slarkollers graf, men
hvilken förstördes, mellan 1821 och 1840, af
dåvarande paslor. Besynnerligt nog alt sådant fick
ske opåtaldt. En mindre jättegryta finnes qvar i
socknen. Till ännu bibehållen vidskepelse hör, att
en äktenskapslysning icke bör börjas under nedanet.
Adr Götheborg.
Mat kallas, i det politiska språket, det förordnande,
som bestämmer utgifternas belopp och slorlek för
allmänna behof. En sådan stat för alla rikets
utgifter är den s. k. riksstnlen, som af rikets
ständer bestämmes vid hvarje riksdag att gälla till
dess den nya staten vid nästkommande riksmöte
blifvit antagen. Denna stat utgöres af flera s. k.
hufvudtitlar eller särskilda stater för de olika
grenarna af statsförvaltningen. Första hufvudtiteln
innefattar anklaget för konungahusets och hofvets
underhåll; sedan följer en hufvudtitel för hvarje
statsdeparlement och äfven en s. k.
indragningsstat, som innehåller åtskilliga utgifter, som äro
ämnade att försvinna med liden, isynnerhet löner
för öfverlalige embetsmän, och pensioner för dem,
som tagit afsked o. s. v. Sjelfva uppgörandet af
denna riksstat kallas slalsreglering, och utgör elt
af rikets ständers vigtigaste göromål. Utom de
bestämda utgifterna, upplages äfven i s|älen ett
anslag för extra utgifter, att användas af
konungen vid förefallande behof. På grund af denna
allmänna stat utarbetas sedermera specialstater för
de till rikets styrelse inrättade verk.
Statistik, som nu mera utgör ett vigtigt föremål
för vetenskapliga bemödanden, bar i Sveriges
litteratur haft blott få arbetare. Denna vetenskaps
begrepp är också ganska obestämdt. Då nemligen
statistiken skall uppgifva en stats tillstånd i alla
delar, måste den oinfalla en mängd olika ämnen.
Den står i det närmaste sammanhang med
historien, och kan sägas utgöra just produkten af
statens historia, men den är också elt bihang till
statsekonomien, emedan statistikens uppgifter
innehålla resultaterna af de statsekonomiska
grundsatser, som blifvit följda. En bufvuddel af
statistiken består nemligen nti framställningen af
åkerbrukets, bergveikens, fabrikernas och handelns
tillstånd, dess af- och tilltagande m. m., samt en
annan lika vigtig del uti öfversigten af
folkmängdens af- och tilltagande, samt fördelning på olika
kön, åldrar, lefnadsyrken, bostäder, såsom
skillnaden emellan stad och land, o. s. v. Den del af
statisliken åter, som angår statens författning och
förvaltning, är af öfvervägande juridisk och
politisk natur. En fullsländig statistik öfver ett land
fordrar således ett vidlyftigt arbete och
mångsidiga kunskaper. Den har icke heller, hvad Sverige
beträffar, ännu kunnat åstadkommas, och torde
endast kunna det genom flere personers, medverkan.
Den statistik öfver Sverige, soin utgafs af Carl af
Forsell, är ett förberedande arbete dertill; andra
bidrag bar man ock uti de mänga äldre och nyare
provinsbeskrifningar, som utkommit, samt till en
del äfven i landsböfdinge-embetenas
femårsberàt-lelser, som likväl äro af ett mycket olika värde.
Taliellkommissionens arbeten, kollegiernas
emhets-herällelser, en del riksdagshandlingar samt en
mängd officiella akter, som finnas spridda i
embetsverken, utgöra balvudkällorna för Sverige*
statistik; deras samlande och bearbetande till en
öfversigt af Sveriges tillstånd, fordrar mycken tid
och arbete, men skulle onekligen vara af stor vigt
för kännedomen af fäderneslandets behof och
frati-tida utsigter.
Statsbidragen, eller alla de utskylder Svenska
folket årligen utgör för statens vidmaklbållandt,
vard och styrelse, äro egentligen alt hänföra
under trenne särskilda hufvudtitlar: den ordinarie
riksstaten, som innefattar de bestämda årliga
anslagen för statsverkets styrelse, vård och
förvaltning, den extra stalsregleringen, som innefattar de
olikartade och tillfälliga anslag, hvilka rikets
ständer vid hvarje riksdag särskildt anvisa för vissa
nödvändiga eller nyltiga ändamål, och hvilka,
ensamt afsedda bärtill, sedan icke vidare fortfara,
samt de municipala utgifter och bördor af
mångfaldiga slag, som inom hvarje stad och socken
årligen utgöras (ill samhällsinrättningens inre
underhåll och förkofran. Den ordinarie riksstaten,
uppgående för närvarande till omkring 11 eller 12
millioner, är fördelad på 9 hufvudtitlar, och
fastställdes vid 1845 års riksdag på följande sätt:
l:a hufvudtit.: hof- och stallstaterna 686,700.
2:a dito justitie-deparlementet 81 1,900.
3:e dilo utrikes depart..... 225,650.
4:e dito landtförsvars-depart. . 4, f 19,2 40.
5:e dito sjöförsvars-depart. . . 1,414,100.
6:e dito civil-depart...... 860,7 40.
7:e dito finans-depart...... 1,705,600.
8:e dito ecklesiastik-depart. . . 1,038,200.
9:e dilo pensions- o. allmänna
indragningsstaten . . 524,460.
S:a R:dr B:ko 1 1,385,590.
Den extra statsregleringen varierar efter de
tillfälliga behofvens antal och belopp, men uppgår
ofta nog till en ganska betydlig summa, ej sällan
närmare bälften af sjelfva riksstaten. Så anslogo
rikets ständer vid 1841 års riksdag en extra
bevillning af ända till 5,472,746 R:dr, att af
riksgäldskontoret utbetalas. De hufvudsakligaste
utgifterna bärunder voro: till fängelsernas
ombyggnad eller förändrade inredning 900,000 R:dr; till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
