Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
714
Stockholm.
Stockholm* blodbad.
dess medlem. Befordrades 1747 till assessor i
bergskollegium och 1749 till
justitie-revisions-sekrelerare, i hvilken egenskap ban 1751 adlades.
År 1758 utnämndes han till justitie-kansler, sedan
ban, redan några år förut, på förordnande bestridt
samma tjenst. Allmänt känd för duglighet och
mångsidiga kunskaper, erhöll von Stoikenström
snart flerfaldiga lysande utmärkelser och
befordringar. R. af N. O. 1758; Kom. af N. 0. 1759;
samt riksråd orh seraßmer-riddare 1769.
Upphöjdes 1770 till friherre, då ban förordnades till
president i lagkommissionen, o.ch blef 1771 grefve,
samma år soin ban förordnades till kansler för
Åbo akademi. Den 27 Mars 1772 begärde ban
afsked från riksråds-embetet och sina öfriga
befattningar, men återtog det förra d. 22 Aug.
samma år efter revolutionen. Tog slutligen afsked
1789 och afled natten emellan d. 22 och 23 Febr.
1790. Hans förtjenster om det allmänna voro
stora och beröuiliga. Som en verklig mecenat,
understödde och befrämjade ban mångfaldiga
nyttiga företag samt visade ej sällan sin frikostigbet
inot förtjente män, hvilka befunnos värdige bans
onderstöd. Redan 1724 anlade han i Grythytte
socken ett plälverk, hvaraf sedan blef ett
jern-och manufakturverk. Gallmejgrufvan i Säthers
socken upptäcktes och iordningställdes genom hans
oförtrutna bemödanden. Han gaf äfven planen till
Wedevågs stora manufakturverk, och erhöll sedan
1748 i uppdrag dess besigtigande. En
brukspatron Olsen bade i Tjust upptäckt Solsta
koppargrufva, inen saknade medel alt deraf begagna sig;
Stockenström inlöste då halfva verket, skaffade
nödigt förslag, besörjde grufvans iståndsättande
och anlade der vaskverk, hyttor, garbvtta och
kopparhammare. Då jernkontoret inrättades, var
von Stockenström bland dein, som gåfvo planen
dertill, samt förblef bela tiden fullmäktig
derstädes ända till år 1 766, då det förbjöds vissa
embetsmän, deribland justitiekansleren, att hafva
sådana extra befattningar. Vid mösspartiels seger
1765 satles ban på flera prof, men hade dock
den utmärkelsen alt blifva omvald lill
justitie-kansler af sjelfve sine’politiska motståndare. Som
Hatt, räknades han bland dem, soin närmast slöto
sig till hofpartiet och bade en betydlig del i 1772
års’revolution lill konungamaktens utvidgande.
Stockholm. Sedan Gamla Sigtuna år 1186 af
Ester, Ingrare och Kareler blifvit förstördt, och
Up>ala med bedendoinens undergång och den
kristna lärans införande nära upphört att vara
konungasäte, föll omsider Birger Jarl på den tanken alt
förvandla det fiskeläge, som af ålder funnits på
Stockholmen, till en stad, som på en gång skulle
befästa inloppet till Mälaren och tillika blifva elt
värdigt konungasäte för Sveriges blifvande
regenter. Början till stadens anläggning gjordes med
fästningsverk. Tvenne torn blefvo uppförda; det
ena (kalladt Kornan) vid Norrström eller det då
«å kallade Stocksund; det andra på Jerntorget, der
Mälarens södra utlopp då förefanns. Dessa torn
förenades genom murar, i rigtningen af Ösler- och
Westerlånggatan, och derinoin byggdes den nya
konungastaden. Den del af egentliga staden, som
nu ligger utanför denna inskränkta rymd, såsom
Nygatorna, Skeppsbron m. m., har i en senare tid
tillkommit och är anlagd på pålar. Från 1255 —
1260 fick den nya staden sina första privilegier;
12H4 började Bykyrkan, der nu Storkyrkan står,
anläggas, och grunden till en slottsbyggnad lades
äfven vid samma lid. År 1282 lade konung
Magnus Ladulås grunden lill S:t Clara nunnekloster,
grundlade äfven FransiNkaner- eller
Gråmunkeklo-slret på Riddarholmen, samt lät på Norrmalm
bygga ett hospital, kalladt S:l Jörans hus, och
ditflytta de sjuka frän det förut pä Helgeandsholmen
belägna hospitalet eller s. k. Ilelgeandshuset,
hvilket då upplåts åt Johannilermunkar, för att der
herbergera pilgrimer, munkar och andra resande.
Staden tillväxte snart, och Magnus Ladulås blef år
1290, efler eget förordnande, begrafven i
Grå-munkekyrkan. Hans söners förmyndare, deri
redlige riksmarsken Torkel Knulsson, blef 16 år
derefter på Södermalms torg med svärd afrättad, och
fick omsider äfven sin graf i Gråmunkekyrkan.
Under det oafbrutna inbördes brödrakrig, som från
1306 lill 1318 söndrade riket, inkommo i landet
många Tyskar och andra utlänningar, bland
hvilka llansealerne omtalas såsom de der år 1312
erhållit privilegier, till förfång för de inföddes
handel. År 13l9 blefvo konung Birger
Magnussons förnämsle rådgifvare och handtlangare,
marsken Johnn Brunke samt Lyder Foss och Walram
Skytte halshuggne och steglade pä sandåsen
ulan-för Norrström, som, faslän nu lill större delen
borttagen och jemnad, af denna händelse dock
ännu behåller namnet Brunkeberg. I en senare lid
blef äfven den bekante Jöran Persson Tegel, år
1568, på samma ställe afrällad. Den första
kungliga kröning i Stockholm berättas hafva skett år
1336, då konung Magnus Eriksson, jemte sin
gemål Blanka af Namur, under slor prakt och
högtidlighet lät kröna sig i Storkyrkan. Samma år
anlades äfven, emellan Jerntorget och Tyska
kyrkan, etl kloster för Dominikaner-munkar, hvilket
vanligen blifvit kalladt Svartbrödraklostret, i
anledning af munkarnes svarta drägt. (Deraf den
s. k. Svartmangatan i egentliga staden.) I den
svåra pest, som år 1349 hemsökte så väl
Stockholm som hela Sverige och Europa, afledo många
infödde Svenske borgare, och aili flere Tyskar med
för staden och riket fremmande intressen
invandrade i deras ställe. Sedan den svage och usle
konung Magnus Eriksson om hösten år 1363 pä
en riksdag i Stockholm blifvit förklarad sin krona
förlustig, och tvenne år derefter af den inkallade
Albrekt slagen och tillfångatagen pä Gataskogen
i Westmanland, måste ban i 7 års tid sitta
fän-gen på Stockholms slott, der han förut så lång
tid varil herre och regent, och befriades endast
genom sin son Håkans ansträngningar, hvilken år
1371 med en väldig bär ankom från Norrige lill
Stockholm, och slog läger pä den backe, som
efter bonom fått namnet Kungsbacken. Med konung
Albrekts inkallande, blefvo Tyskarne först rält
bem-mastadde i Sverige, ’och dä de af kouungen syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
