Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
736
Stralenlielm.
Strandberg.
som var löjtnant vid kronprinsens regemente,
utslocknade ätten.
Stralenbeim, Henning, som uppgifves hafva
varit son af en källarmästare i Stockholm, föddes
1670 och ingick tidigt i kansliet, hvarefter ban,
ännu helt ung, användes vid åtskilliga
beskickningar. År 1699 nämnes ban såsom Svensk minister
vid kejserliga hofvet i Wien, der han vederlade
det ogrundade ryktet, att Carl XII hade i sinnet
bemäktiga sig riksstaden Kremen. Samma år
utnämndes ban till Svensk friherre, måhända redan
förut varande Tysk adelsman; men han tog dock
aldrig introduktion på riddarhuset, hvarken såsom
adelsman eller som baron. Dä konung Carl XII
1704 lät genom bonom yrka på fri
religionsöfning i Schlesien, bemöttes ban temligen ovänligt;
men då senare denna fordran medgafs, bade bnns
ihärdiga bemödanden i betydlig mån bidragit till
en sådan utgång af saken. År 1714 utnämndes
ban till general-guvernör i Zweibrucken, och
derifrån öfversände han flera penningesummor till
konung Carl, vid dennes ankomst till Stralsund.
Samma år emottog ban konung Stanislaus i
Zweibrucken och bestyrde om dess hofbällning. En
uppkommen oenighet med konung Stanislaus (enligt
Rosenhanes uppgift), eller med general
Poniatow-ski och några andra Polske herrar (enligt
Gezelius), föranledde hans entledigande såsom
generalguvernör 1718. lian inköpte då ett gods i
Elsas, der ban nedsatte sig och bodde till sin död
d. 15 S>’pt. 1731. Han var gift med grefvinnan
SoGa Elisabeth Christina, hvars fader var en
grefve af Wasaborg, son af konung Gustaf II Adolfs
erkände naturlige son, grefve Gustaf af Wasaborg.
Sonen,
Stralenbeim, S., blef grefve, marecbal ^de camp
i Frankrike och Kom. med St. K. af S. O.
Grefvarne Stralenheim i Elsas lefde ännu vid slutet af
förra seklet i rikedom och anseende.
Strand, Carl Johan, äldste sonen af
kyrkoherden i Lerbo Olaus Olai Strand, föddes omkring
1728 och blef 1752 filosofie magister i Upsala.
Under ären 1755—57 biträdde han dåvarande
prosten, sedermera biskopen, Serenius vid utgifvandet
af senare upplagan af hans Engelska lexikon, och
lärer ban härvid till en betydlig del hafva
bidragit genom vigtiga filologiska undersökningar. Ar
1758 anställdes ban såsom e. o. kanslist vid
riks-och antiqvitels-arkiven, och följande året blef ban
kopist i riksarkivet, sedan ban vägrat emottaga
ett anbud att blifva lärare i geografi och
Engelska språket för kadett-korpsen vid örlogsflottan i
Carlskrona. År 1761 blef ban kanslist. Under sin
första tjenstetid i riksarkivet författade han
dia-rier eller register öfver arkivets registratur 1550
—1560, sedan biträdde han vid inventeringen af
riksarkivets akter, samt fortsatte Stjernmans Pol.
Ekon. och Kom. Samlingar. Blef 1766
registrator, 1768 aktuarie och 1771 chef för arkivet.
Valdes till ledamot af vitterbets-, historie- och
antiqvitetsakademien vid dess förnyelse 1786.
Afled d. 25 Mars 1795. Han var en man af
mångsidig kunskap och af stor arbetsambet, hvarom en
mängd i riksarkivet förvarade memorialer och
afhandlingar bära vittnesbörd. Han bar utgifvit en
samling poemer under titel: .)f/na Tidsfördrif, ibland
hvilka ett stycke, kalladt En Tiggares testamente,
väckte något uppseende.
Strand, I». Z., direktör och på sin tid Sveriges
troligen störste orgelbyggare, afled i Kumla d. 25
Fehr. 1844, |Inder dervarande orgels ombyggnad.
Bland de af bonom uppförde orgelverk, nià
isynnerhet nämnas, den herrliga orgeln i Lunds
domkyrka, ulan tvifvel den yppersta i bela norden.
Strands allmänt erkända mästerskap, såsom
orgel-byggare, dertill konstsinnet och bans fina öra
gemensamt bragt bonom upp, samt bans osvikliga
redbarhet och liberalitet både såsom artist oeb
menniska, hade öfverallt förvärfvat bonom ett
stort förtroende.
Stranda kontrakt i Kalmar län och stift, består
af 3 pastoraler: Ålem, Mönsterås och Döderhult,
hvaraf ingendera moderförsamlingen har något annci
Stranda härad i Kalmar län, beslår af socknanu
Mönsterås, Ålem och Döderhult, tillsammans 177
hemman, uppskattade till t,033,470 R:dr, meden
folkmängd af 10,692 personer och en areal af
122,519 tunnl., hvaraf 3,520 äro sjöar och kärr
Utgör med llandbörds och Norra Möre härader et
domsaga under Götha hofrätt. Här finnas mindre
berg och insjöar, således flera stenfria odlade
slätter. Klimatet är blidare och åkerbruket
tillräckligt för ortens behof.
Strandberg, Zacharias, föddes d. 12 Okt.
1712. Hans fader var kyrkoherden vid Sunds
församling i Ostergötbland Peter Johan Strandberg.
Sedan han genomgått Linköpings skola och
gymnasium, blef ban 1730 student i Upsala. Redan
från spädaste åren road af blomster och deras
kännedom, valde han nu läkarevetenskapen till silt
framtida yrke; men sysselsatte sig först i fyra är
med de filosofiska vetenskaperna, innan han neder
arkiater Rosensteins handledande började mrd
allvar vinnlägga sig om medicinen. Genom silt
stilla och sediga uppförande samt sin båg for
läkarepraktiken, vann han snart Rosensteins synnerliga
bevågenhet, fick nyttja dess bord och hesöka hans
sjuka. Snart erhöll ban allmänt förtroende, och
blef innan kort anlitad ej allenast af enskilda sjuka,
ntan ock vid farsoter bland allmogen, efter land—
höfdinge-embetets föranstaltande, såsom bela
ortens ordentlige läkare. År 1741 promoverad till
medicine doktor, begaf ban sig till Stockholm,
hvarest ban följande året förordnades till
amira-litets-medikus vid galer-eskadern, hvilken syssla
ban, under dåvarande krig med Ryssland,
förrättade med lika så stor beder som fara.
Utuäinn-des 1748 till assessor, med säte och slamma i
kollegium medicum, och kallades 1745 till
ledamot af vetenskaps-akademien. Under konung
Fredriks svåra sjukdom biträdde ban med goda ràd,
samt fick 1747 tillbud på lifmedici-sysslan, men
undanbad sig densamma och emottog i slället
fullmakt på att vara stadsfysikus i Stockholm. Ar
1757 erhöll han tillika vården om stora
barnhuset, spinnhuset och Danviks bospital, samt kalla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
