Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
StrttuisaFrad.
SirfiiutkjUld.
751
ket bar eget tackjern. Afsättningsorten är
Stockholm. Bruksstämpeln är 2:ne i kors lagda
brin-nande facklor. Manufaklurverkstäder ba bär varit
tillåtna; men hvilka nu endast begagnas för
husbehof vid Franshammars bruk (se detta ord), som
no tillbör samme ägare, frih. W. F. Tersmeden.
Strttmsafrad. Likasom afrad eller jordränta
erlägges af jorden, så betalas äfven en dylik skatt
i och för begagnandet af de kronan tillhöriga
strömmarna. Dä någon enskild får begagna
kronans strömmar till anläggande af mekaniska
inrättningar, som behöfva vattenkraft för alt
drifvas, erlägger ban derför en viss skatt, som
kallas strömsafrad.
Strtfmsberes bruk i Tolf|a socken i Upsala län,
byggdes 1645 af Flamändaren Verier. Det bar
sedan förenats med UlfTors i Tierps socken, då
båda kommo i De Geerska familjens ägo, och bru- .
ken hafva samma stämpel, ett dubbelt W med en
furstlig krona öfver hvardera armen, men
Ströms-berg med två prickar och UliTors med en mellan
båda armarna. Vid Strömsberg smidas vid 2
härdar, 1,650 skepp:d, hvarföre 16.J- skepp:d betalas
i hammarskatt, och vid UlfTors likaledes vid 2
bärdar, 1,450 skepp:d, allt af eget tackjern. Uär
idkas äfven spik- och manufaktur-smide.
Afsättningsorten är Stockholm. Disponent: nuvarande
sjöministern grefve B. von Platen.
StrOmsberigs säteri, i Ljungarums socken i
Jönköpings län, | mil från Jönköpings stad, bette
förut Ljungarum, innan det i början af
1600-ta-let tillföll borgmästaren Strömberg, som byggde
det till säteri och gaf det silt namn. Det består
af 10 mtl., bar en vacker åbyggnad med
trädgård, betydlig barrskog, mjölqvarn och såg, en
lastageplats för segelfarten på Wettern och en
helsobrunn, som besökes af .många sjuka, för
hvilkas bebof byggnader här äro uppförda. På
ägorna finnas liera smärre griftbögar, och i en sådan,
som öppnades IT58, trallades en urna. Man
slutar häraf, att en drabbning fordom stått i trakten.
Strömsholms kanal och slussverk. Delta
förelag var ämnadt att förena sjöarna Barken och
Gallen, en vik af Mälaren, och sålunda lätta
transporten af jern och andra efTekler från de
nordliga bergslagerna ända upp från Smedjebacken, som
ligger 336 fot öfver Mälarens vattenyta. Arbetet
företogs år 1787 med bidrag af stålen, 40,000
R:dr af jernkontoret och åtskillige patriotiske
medborgare, och blef färdigt 1795. Kanalen
innehåller 25 slussar, och öppnades d. 18 Okt.
sistnämnda år. Den har sitt bufvudkontor på ett
ställe i Kohlbäcks socken, kalladt Skansen, som,
genom den bar uppkomna lifliga rörelsen, nästan fått
utseende af en liten stad. Kanalen, som i senare
tider funnits mindre väl uppfylla sitt ändamål,
ombyggdes 1842 med bidrag af staten, hvilket
stigit till 1,311,834 B:dr. Den bar för närvarande
32 slussar, 3 broar och är 10 fot djup. Är 1846
passerades kanalen af 823 fartyg, som betalie i
afgifter 24,571 R:dr B:ko.
Strömsholm* kungsgård i Kohlbäcks socken i
Wesluianland, 13 mil från Stockholm och nära 2
mil från Westerås. Gostaf I började år 1557
bär bygga en sätesgård, och hans enka, drottning
Catharina Stenbock, fick den af Erik XIV år 1561
i förläning. Ilon vistades också större delen af
sin tid der, och dog äfven på delta ställe d. 13
Dec. 1621, i en ålder af 85 år. Hertig Carl,
sedan Carl IX, sökte draga den till sin första
gemåls, prinsessan Marias, lifgeding, och botade att
med våld skaffa sig rätt, i fall den nekades
bonom; men detta temligen obilliga påstående
afböj-des af Johan III, som påminte bonom hvad de
voro skyldige deras stjufmoder, och alt ban, Carl,
i stället fått Wadsbo och Walla härader i
Öster-göthland, hvarmed saken afstannade. Gustaf Adolfs
enka fick kungsgården i förläning år 1650, och,
efter bennes död, anslogs den åt Carl X:s gemål,
drottning Hedvig Eleonora. Hon lät efter Tessins
ritning bär anlägga del nuvarande vackra slottet
på den s. k. Stollsholmcn, som Kohlbäcks-ån
bildar vid dess utlopp i Mälaren. Kyrkan anlades
senare och invigdes 1741. Carl XI vistades ofta
bär under sina jaglpartier, och vid mönslringar i
trakten. Äfven sedermera ba de kongl,
personerna, vid sina resor genom landet, ofta uppehållit
sig här. Trädgårdarna äro vackra, ehuru
liggande något sankt. Här linnes nu elt kongl, stuteri,
det största och betydligaste i riket, och ett
postkontor. Slottet är aftecknadt i Dalbergs Suecia
och i Martins Svenska Vyer. Strömsholm var
fordom ett eget län, som omfattade Snäfringe
härad, hvilket ännu kallas Strömsholms län.
Strömsholms sätesgård, i Svartarps socken i
Jönköpings län, bette förut A/alla, beslår af 3
hemman, hvaraf 2 sedan 1666 varit säteri. På
agorna bar man vid plöjning tvenne gånger
funnit forntida stridsyxor och andra vapen.
StrUins kanal. Förbi Götha elfs fall vid Lilla
Edet (se: Edet), leder den å säteriet Ströms ägor
anlagda Ströms kanal. Denna kanal anlades i
stället för de i äldre tider pä andra sidan elfven, vid
Lilla Edet insprängda slussar, hvilka, i
förhållande lill de öfriga i kanal-linien voro för trånga,
och dessutom behäftade med flere olägenheter.
Ströms kanal påbörjades 1826 och fullbordades
1832. Den båller i längd 2,000 alnar och bar
vid hvardera ändan en sluss, hvars bredd är lika
med slussarnas i Götha kanal, eller 18 alnar. Vid
södra ändan af kanalen ligger, på Ströms ägor,
en liflig och temligen välbyggd lastageplats, vid
namn Sundören. Ett ångfartyg, benämndt Götha
Elf, bogserar meilan Gölbeborg och denna ort de
fartyg, som ämna sig till eller komma ifrån
Götha kanal och Wenern.
StrUuiskjitlil, Olof, son af en bonde vid namn
Anders Olofsson, upphöjdes 1653 af drottning
Christina uti adligt stånd, utan att, så vidt man
vet, någonsin hafva varit någon egentlig statens
tjensteman, utan endast såsom ett enskildt biträde
bos de mäktige och gynnade Tottarne. Väl säges
han i början hafva blifvit brukad i kronans tjenst
vid utskrifningar, mönstringar och kronoräntornas
uppbärande; men hans förnämsta befattningar
bestodo sedan uti att uträtta åtskilliga ärenden och
Del. III. 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
