Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
706
Stuterier.
Styggforaen.
uppstämde bela den församlade ungdomen versen:
"Misskundelig Gud, låt nadenes sol upprinna."
Medan versen sjöngs, uppträdde rektorn i katedern.
Sedan föllo alla på knä, och Claviger, eller den
gossen som bade vården om skolans ris, messade
ur psalmen 104: "Du upplåter din ande, sä varda
de skapade." Ilela ungdomen svarade i samma ton:
"Ocb du förnyar jordens ansigte." Sedan fortfor
Claviger: "Låter oss bedja", samt sjöng en lång
bön tillika med välsignelsen. Efter denna
besynnerliga förberedelse befallte rektor fram ris, dem
Claviger inbar. Emellertid uppläste Notarius,
eller den bögsta gossen i skolan, sin "Tabula" eller
förteckning på den ingående veckans funktionärer.
Hvar och en gaf då noga akt pä sin nya
beställning. Omsider framgåfvo Notatore.*, eller de
gossar, hvilkas befattning var att anteckna alla
be-gågna fel och förbrytelser, sina listor. Dessa borde
vara skrifna på vikta ark in folio. För hvar
brottslig stod ett nummer, som tillkännagaf bans
_ klass. Dessa listor voro systematiskt författade
under vissa rubriker: Absentes, Strepentes,
Loquen-tes, Ridentes, ja ock Pedentes. De anklagade
uppropades, ransakning anställdes, vittnen bördes och
stundom jäfvades; men slutet var gemenligen
risets åtgärd.
Stuterier. Till bästafvelns förkofran hafva
särskilda stuterier på allmän bekostnad blifvit
inrättade, hvilka äro ställda under en
stuteri-öfver-styrelse. Strömsholms stuteri inrättades redan 1694.
Der funnos vid 1849 års början 99 hingstar, 1
vallach samt 81 ston, och af stuteriets hingstar
betäcktes samma år 2,483 ston, tillhöriga enskilda
personer. Ottenby stuteri bestod vid ofvannämnda
tid af 170 hästar och stuteriets hingstar betäckte
under årets lopp enskilda personers ston till ett
antal af 241. Detta stuteri tog sin början 1830.
Flyinge stnteri eller hingstdepöt inrättades 1836.
Der funnos vid 18 48 års början 52 hingstar,
hvaraf 2,188 ston, tillhörande enskilda personer,
under året betäcktes. Ifrån stuterierna utsändas
hvarje sommar till tjenliga stationer de
stuteri-hingstar, hvilka skola såsom landtbeskällare vara
inom provinserna fördelade, der de, emot en viss
bestämd s. k. språngafgift, få begagnas till
betäckande af enskilda personers ston. Ifrån
Strömsholms stuteri utsändas årligen hingstar till ställen
inom Stockholms, Upsala, Nyköpings, Linköpings,
Westerås, Stora Kopparbergs, Örebro, Skaraborgs,
Jönköpings och Kalmare län. Hingstarne få
betäcka tvenne dagar å rad, likväl ej mera än ett
sto hvarje dag, men hvila den tredje dagen. Från
Ottenby stuteri afgå landlbeskällare till vissa
dertill utsedda orter inom norra delen af Öland,
Kalmare och Carlskrona län; ifrån Flyinge
hingstdepöt äter till ställen inom Malmöhos,
Christianstads, Carlskrona, Kalmare, Kronobergs,
Jönköpings och Halmstads lan. Inom hvartdera af
Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands,
Jemt-lands, Gefleborgs, Elfsborgs samt Götbeborgs och
Bohus län, hvilka sju län icke få sig tillsända
hingstar från stuterierna, skola dessutom, i mån
af tillgäng, två hingstar såsom landtbeskällare
finnas stationerade, för att allmänheten
tillhandahållas. Rikets ständers anslag till bästafvelns
förbättrande var enligt 1842 års riksstat 26,527
R:dr B:ko.
Stützer, Martin Christian Wilhelm, föddes
1727 i Oranienburg i Preussen, hvarest fadren var
källarmästare. Efter att i Berlin hafva
tillända-bragt den kirurgiska lärotiden och tillika derstädes
något öfvat sig i antomien, förkofrade ban sig
vidare under resor i Frankrike och Spanien och
kom slutligen till Sverige, der ban 1753
anställdes såsom under-fältskär vid grefve Hamiltons
regemente i Finland. Derifrån reste ban 1757 till
Stockholm, för alt begagna
nndervisnings-anstal-terna i medicinen och göra tjenst pä
serafimer-ordens-lasarettet. Efter väl undergången examen,
blef ban 1760 ledamot af kirurgiska societeten.
I densamma behöll han sedermera sitt rum uti nära
37 år, under hvilken tid ban danade flere
skicklige kirurger. Praktiserade flitigt och med stort
förtroede och var äfven någon tid läkare vid
Danviks hospital, sedan ban förut uti flera år varit
sin svärfaders, Christian Soems medhjelpare
derstädes. Han afled d. 6 Dec. 1806. Tvenne bans
söner hafva äfven gjort sig kände såsom ganska
skicklige och myckel berömde läkare.
Stiitzer, Julian Aruholtlt, född d. 13 Febr.
1763, studerade medicin än i Upsala, än i
Stockholm under sin fader till 1785, då han, för att
fullborda sin bildning uti vetenskapen, företog,
med understöd af ett kirurgiskt stipendium, en
utrikes resa till Tyskland, Frankrike och Holland,
hvarunder ban 1796 blef medicine doktor i
Leyden. Samma år reste ban som skeppsläkare från
Amsterdam till Batavia, hvarest ban qvarstannade
några år, under hvilken tid ban tvenne särskilda
gånger åtföljde ambassaden till Japan. Sedermera
flyttade han för sin sjukligbets skull från Batavia
till Ceylon, der ban länge var praktiserande läkare.
Brodern
Stützer, Carl Wilhelm, född d. 2 Okt. 1764,
studerade äfven under sin fader och i Upsala, samt
fullföljde sedan i Stockholm den kirurgiska kursen.
Undergick 17s8 examina rigorosa, och förordnades
att vara provincial-kirurg inom Drottningholms
och Svartsjö län. Samma år utgick ban säsom
hofkTurg ined stallstaten till Finland, der han
vistades till krigets slut 1790, då ban med en
ansedd Ryss, Sahakin, företog en resa genom
Ryssland, Poblen Schweitz, Frankrike och Italien,
hvarifrån han om hösten 1792 återkom till
Stockholm, der han sedan var praktiserande läkare.
Erhöll 1807 fullmakt att vara hofinedikus. Dog
d. 17 Juli 1832.
Styckeportnr kallas alla pä bevärade skepps
sidor varande öppningar, genom hvilka de ander
däck stående kanonernas mynningar framsticka.
Dessa öppningar tilltäppas ofta med luckor,
isynnerhet vid hård sjögång, för att förekomma
vattnets inströmmande. När styckeportar först
upp-höggos, är icke kändt, troligen skedde det i
början af I6:de århundradet. Förut stodo örlogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
