Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
768
Styrelnen.
fityr-Scliweden.
fallaode väsen, ehnrn ännu mycket af den fordna
patriarkaliska andan fortlefde. Under Stenkilska
samt Sverkerska och Erikska ätternas tid utbildade
sig, efter den gamla odalmanna-myndighetens
förfall, en af aristokrati och prestvälde till
allmogens förtryckande onderstödd, men af desamma
åter ofta nog kringskuren konungamakt, som
under Folkunga-ätten slutligen genom regenternes
egna svagheter och brott nästan alldeles förföll i
vanmakt. Under den för Sverige så olyckliga
Kalmare-unionens tid var styrelseformen nästan helt
och bållen aristokratisk, i det alt den mäktiga
adeln och det lika mäktiga som ärelystna
presterskapet tillval lade sig rättigheten att nästan
uteslutande bestämma om rikets öden, och
konungarnes makt blott utgjorde en skugga af välde. Med
Gustaf Wasa återställdes konungadömet, och en
nära till oinskränkt envälde gränsande
konungamakt uppstod, som ännu mera utvidgades under
bans son Carl IX och ännu fortfor under hans
store sonson Gustaf II Adolf. Med drottning
Christinas minderårighet uppstod en, sedan, efter
någon tids inskränkning på Christinas och Carl X:s
regeringstider, under Carl XI:s minderårighet
fortsatt blandad styrelseform, då konungaväldet
mot-vägdes af en mäktig aristokrati. Derpå följde ett
oinskränkt envälde under Carl Xis och bans sons
Carl Xll:s regeringar. Detta upplöstes efter Carl
XII:s död uti en fullkomlig ständer-regering, då,
under Ulrika Eleonoras, Fredrik l:s och Adolf
Fredriks tider eller den s. k. frihetstiden, Sverige
egentligen var en aristokratisk republik med
skenbart konungavälde. Genom Gustaf III:s revolution
återställdes konungamakten, som, föga inskränkt,
fortfor att äga bestånd under honom och bans son.
Efter Gustaf IV Adolfs afsättning infördes den
inskränktare, genom konstitutionella former bundna
konungamakt, som alltsedan ägt rum i vårt
fädernesland.
Styrelsen öfver ett rike, under hvilken form som
belst, utöfvar alltid ett högst väsendtligt inflytande
icke allenast på hela rikets yttre politiska
ställning, utan äfven på sjelfva folkets inre
förhållanden, dess moralitet, utbildning och förkofran, eller
urartning och förfall. Det är från styrelsen den
anda och de principer utgå, hvilka, först genom
dess närmaste omgifning och sedan genom
embetsmännen, uppenbara sig för nationen och inverka
på densamma. Är styrelsens princip: rättvisa,
klokhet, allvarlighet, sparsamhet och en sann, icke
blott skenbar, välvilja mot folket, så förkofrar
sig nationen utomordentligen hastigt; men om en
motsatt anda bar bemäktigat sig de allmänna
ären-dernas ledning, såsom: slöseri, småsinne,
favoritvälde och militärprål, då undertryckes eller
förslappas allt, i mån af den nations större eller
mindre inneboende kraft, hos hvilken detta
olyckliga förhållande äger rum. livad Svenskarne angå,
så äro de vane att se på thronen män med
utmärkta egenskaper, och de hafva äfven från
urminnes tider egnat sina konungar vördnad och
kärlek. Dessa känslor äro likasom medfödda och
hafva i folkets sinnen slagit så djupa rötter, att
det nästan aldrig tillräknar konungen, utan
råd-gifvarne de misstag som begås eller de olyckor,
som inträffa.
Styreatads socken, ett konsist, pastorat af 3 kl.
i Linköpings lan och slift, Lösings bärad och
kontrakt, \ mil från Norrköping, består af 40 J
hemman, uppskattade till 179,332 R:dr, med en
folkmängd af 850 personer och en areal af 3,726
tunnl., hvaraf endast 40 äro kärr eller oländig
mark. Kyrkan oinbyggdes 1782 och försågs med
en ny altartafla af två borgare vid namn
Sandberg i Norrköping. I församlingen finnes sedan
70 eller 80 år tillbaka en skola, stiftad af
grosshandlaren Görges i Stockholm, der fattiga bara
utan betalning undervisas i läsa, skrifva och räkna.
Några runstenar ba träffats i socknen. Adr.
Norrköping.
Styrislioliii uti Ångermanland nämnes redan i
sagorna såsom säte för flera forntida jarlar och
höfdingar. Då drottning Margaretha 1398 höll möte
på Almaie Stäk med Sven Sture, Ilenrik Thun och
några andra konung Albrokts anhängare,
öfver-enskom man att Styrisbolm med hela
Ångermanland skulle till henne öfverlemnas, innan vinlrens
slut det följande året. Under resningen mot Erik
XIII af Pommern lät Erik Puke storma denna borg,
ibjälslå den der varande Danske fogden, hvilken
gjort sig känd såsom en bondplågare, med bela
besättningen, och förvandla fästet till en grushög.
Den låg uti Styrnäs socken vid den lilla Styre-ån,
som faller in i Ångermanna-elfven.
Styrkalmar. Denna benämning gafs af Danskarne
åt det af Christian IV år 1600 anlagda samt 1603
befästade Christianopel, emedan denna fästnings
ändamål var att hålla staden Kalmar uti beständigt
tvång.
Styruäs socken, ett af annexen till ßotbeà
moderförsamling i Hernösands län och stift, 5 i mil
från nämnda stad, består af 221 hemman,
uppskattade till 90,625 Rdr, med en folkmängd af
694 personer. Hela pastoratets areal är 22,657
tnnnl., hvaraf 9,300 äro sjöar och kärr. Till
de förra räknas H’oss, Skjdr, Id, Fdtn ro. m.,
utom några mindre så kallade tjärnar,
hvilkas vatten samlas’ i Loströmmen, som utfaller
i Ängermanna-elfven, och vid hvilken en qvarn
och ett finbladigt sågverk äro anlagda. Kyrkan
är af sten, med ett litet torn, som tyckes antyda
att det fordom varit nyttjadt till försvarsverk ,
belst som märken efter kanonkulor synas derpå.
Dess inre är likväl smått och brokigt. Här har
Styresholms borg (se detta ord) legal. — Schubert
berättar att "kyrkvaktarens bustru, som för min
skull öppnade kyrkan, blef belt bestört när jag
ville gifva henne drickspenningar. Menniskorna
synas här vara af en helt annan natur, det gör dem
ett större nöje att tjena an alt belönas/ Adr.
Hernösand.
Styr-Scliweden kallades ett nytt amiralskepp, lika
stort som det Svenska S:t Erik, hvilket
Lybeckarne under 1565 års krig emot Sverige läto
bygga och med hvilket de skrytsamt förkunnad,
att de uog skulle veta att hålla Svenskarnes äotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
