Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
782 sulå.
öfver hafvet. Pä denna stora och vidsträckta
böjd samlas en sadan mängd snö, att den
ansenliga glacieren, som betäcker bela basens sluttning
åt söder, deraf bildats och underhålles, hvilken
glacier är nog mäktig för att nedskjuta till 700
fot nedom snögränsen, eller tills blott 2,400 fots
böjd återstår öfver hafsytan. I allmänhet
nedskjuter en glacier dess längre, ju större den är.
Derigenom bar ock en sådan kyla uppkommit, att
snögränsen bär blifvit nedsänkt till 3,100 fot
öfver hafvet, och således är Sulitelma 2,600 fot
öfver snögränsen. Omkring Lommijauri, som är
endast 2,120 fot öfver hafvet, ser man mycken
snö qvarligga öfver bela sommaren, och det enda
tecken till buskar, som der finnes, är litet ris af
Salu; lanala, som växer i en brant mot söder.
Först nedom halfvägs emellan Lommijaur och
Lang-vand mötes inan af björkbuskar, som bär icke
uppstiga lill mer än 1,000 fot öfver hafvet. —
Namnet Sulitelma eller Sulitälma (icke Sulitielma)
skall betyda llögtidsherg, ty Lapparne offrade bär
fordom vid vissa högtider åt någon öfvernaturlig
fjällens beberrskare. Nu mera äger det intet
märkvärdigt för Lapparne, såsom alldeles utan allt
renbete; fast mera anses det likasom elt
Mont-blanr., ined flera höga berg, för ett
monlagne-mau-ihleSåledes skulle Sulitelmas öfversta spets vara
5,700 fot öfver hafvet; men Forsell uppgifver
den till 6.342. Schubert åter antager den endast
till 5,541 fot, och säger, att utsigten från
höjden bar föga behag, emedan allt nedanför
försvinner i dunkelhet.
Kula jernbruk. Se: Lögdö verken.
Mund, elt säteri på Wermdön, 4 mil från
Stockholm, med Söderäfva och Räfsjö, 3 mtl., ägdes i
drottning Chrislinas tid af en sjökapten Frans
Hollander, från hvilken det tillföll Arvid Ivarsson
Natt och Dag, som der byggde ett vackert bus,
och lyckades skaffa egendomen säterifribet år 1660.
Denna byggnad förstördes likväl 1719 af
Ryssarne, och endast nägra ruiner deraf qvarstå ännu.
WuiulalN härad i Elfsborgs län på Dalsland, vid och
nära intill Wenern, hestår af socknarna Bolstad,
Grinstad, Gestad, Eriksstad, Frändefors, Rålanda
och Kvr, tillsammans 241-f hemman, uppskattade
till 1,133,855 R:dr, med en folkmängd af 13,371
personer och en areal af 122,843 tunnl., hvaraf
10,360 äro sjöar och kärr. Utgör med Nordals
och Walbo härader en domsaga under Götha
hofrätt. Har i allmänhet god jordmån och
skogstillgång.
Muudberx, Heter, son af urmakaren P.
Sundberg, föddes i Sunds socken i Östergölbland d. 10
Okt. 1770. Blef 1789 student i Upsala och
antogs, efter allagd medicine kandidat-examen, 1798
till biträde åt dåvarande provincial-medikus inom
Drottningholms och Svartsjö län, doktor Hedin.
Utnämndes 1 799 till kongl, bof-medikus, blef
medicine licentiat 1800 och 1801 provincial-medikus
i Carlstad. Valdes 1802 till ledamot af
Wermlands bushålls-sällskap, till hvilket han 180 5
ingaf ett mycket väl utarbetadt förslag till
vaccinationens befrämjande inom länet, som äfven an-
Sundbo.
togs och sattes i verkställighet. Biträdde under
krigsåren 1808 och 1809 i egenskap af fältläkare
vid armèeus sjukbus i Carlstad. Promoverades
1810 i Upsala till medicine doktor. Erböll 1813
kallelse alt vara ledamot af Svenska
läkare-sällskapet, fick 1816 professors nainn, beder och
värdighet, samt utnämndes 1824 till R. af W. O.
Är 1830 erhöll ban nådigt afsked från
provincial-lakare-tjens|en i Carlstad. Utgifna skrilter:
N’å-jii a strödda underrättelser /or dem, som ulan
närmat e kännedom vitja sig befatta med vaccination;
Erinringar angående den i länet gångbara feber, m.
11. medicinska afhandlingar och uppsatser.
Sundblad, Jolin||, borgmästare i Sigtuna, var
en af de märkvärdigaste och inesl inflytelserika
personer i Sverige under den s. k. frihetstiden.
På den tid han var borgmästare, emellan ären
1760 och 1774, blef ban fyra gånger
riksdagsfullmäktig, och styrde såsom sådan borgareståndet
med en jernspira, isynnerhet vid riksdagen 1771,
da han, för att tillvägabringa en spänning och
oenighet emellan borgareståndet och presterne,
upptog den af de öfriga stånden vid föregående
riksdag väckta frågan om presternes vederlag.
Ilan var ett utmärkt exempel af de demagoger,
fribelstideo i sin urartning fostrade. Genom
hattarna gjorde ban sin lycka; inen blef sedan en
slor affälling af deras parti. Han var qvick och
tilltagsen, samt till den grad girig och snäl, att
fä bans likar kunna nämnas; utoin den andel af
partipengarna, som ban vid riksdagarna tog, lat
ban särskilt betala sig för alla saker, hvilka skulle
genomdrifva* i ståndet. Dessutom skildras ban
säsom i botten arg och elak. I Sigtuna bade ban
mycken egendom och lånade ut slora kapitaler
mot bög ränla. Uppblåst öfver sitt slora
inflytande, lät ban sin äregirighet förespegla sig de
djerfvaste förhoppningar. Kort fore Gustaf IIl.s
revolution, skref ban till sin hustru: "Vi äro nu
sä befästade i väldet, att ingen dödlig makt kan
taga oss derifrån." När sjelfva
regementsförändringen deremot inträffade, blef ban belt försagd
och rädd. Revolutionsdagen gömde han sig
undan, och skref till sin hustru: "Jag vill med dessa
rader endast låta min kära hustru veta, att jag
lefver." Ilan bade undanstuckit sig i
Solna-skogen; men ertappades der af utskickade patruller
och fördes till Stockholm. Lösgafs dock snart
åter och afled icke långt derefter, eller år 1774.
Ilan uppgifves hafva varit född i Askersund; inen
hans födelseår är ej kändt. Dä ban dog, var ban
ännu i sin bästa ålder. Ehnru ban var född
fattig och alltid bade ganska svaga lönevillkor, visste
ban dock göra sig så betydliga extra inkomster,
att ban vid sin död efterlemnade en förmögenhet
af mera än en million d:lr k:mt.
MiiiiiIIio härad i Örebro län består af socknarna
Askersund* landsförsamling, Hammar och Snafluoda,
tillhopa 164t7? hemman, uppskattade till 760,1 15
R:dr, med en folkmängd af 7,853 personer, och
en areal af 128,374 tunnl., hvaraf 13,390 äro
sjöar och kärr. Utgör med Leke och Carlskoga
bergslager, Kumla, llardemo, Edsbergs och Grim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
