Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
784
Sundbylioliu.
Sundre.
Ar 1711 indrogs godset till kronan för någon
skald, men löstes 1719 tillbaka af riksrådet och
fältmarskalken grefve Erik Sparre. Gården
pryddes af en vacker allé af åldriga träd, och på
slottet förvarades en mängd jagtstycken och
porträtter af Sparreslägtens ledamöter, bland andra
af Erik Sparre, som balshöggs i Linköping är
1600. Godset äges na af H. Ex. m m. Hr grefve
De Geer, som der låtit oppföra ett stort och
praktfullt slott i Gölbisk stil, hvartill ritning
lärer vara hemtad från England. Godsets ägare har
jus patronatus till Öja församling,
•undbybolm, en kungsgård om 4; mtl. i Sundby
socken i Södermanland, belägen på en i Mälaren
utskjutande udde, kallad Långås-udde, ägdes af
riksrådet och riksamiralen Carl Carlsson
Gyllenhjelm, som skref sig herre till Sundbybolm. Det
tillföll sedan Bååt-slägten. Åbyggnaden är
nfteck-nad i Dahlbergs Suecia.
Sundet är det enklare namnet pä Öresund (se
detta ord).
Sundevall, Carl Jakob, född d. 22 Okt.
1801, son af inspektorn Jakob Sundevall, blef
1817 student i Lund och 1823 promoverad
filosofie magister. För naturhistoriska
undersökningar bade ban redan 1821 besökt Bohuslänska
skärgården; sedan företog ban för samma ändamål
resor 1823 till Danmark, 1824 till Öland,
Gottland och Blekinge samt 1826 till Skåne.
Utnämndes 1826 till docens i ekonomien och
undergick medicine kandidat-examen. Afreste i Juli
månad 1827, egenlligen såsom naturforskare, med
ett Svenskt fartyg till Ostindien, hvarifrån ban
återkom mot slutet af följande året, och erböll
1830 medicine doktors-diplom. Samma år,
äfvensom 1831, förestod han, enligt förordnande,
natu-ral-historiska professionen i Lund; år 1832 åtog
ban sig att vara lärare vid lyceum i Lund och blef
1833 utsedd till förman för convictorium af
akademiska föreningen derstädes. Biträdde sommaren 1833
såsom vikarierande intendent vid zoologiska
riksmuseum i Stockholm, der ban sedan erböll en
särskild anställning, i och för ordnandet isynnerhet
af musei entomologiska samlingar. Förordnades
1835 att vara intendent vid naturhistoriska
museum i Lund. Ledamot af fysiografiska sällskapet i
Lund 1826 och af vetenskaps-akademien i Moskwa
1830. Professor, riddare af N. O. och af Franska
Hederslegionen. Utgifna arbeten: Om insekternas
åverkan på våra skogar, Beskrifning af en Hinduisk
religions/est; Svenska spindlarnas beskrifning; Några
arter af fogelslägtet Euphone; En Engelsk
grammatika; En lärobok i Zoologien m. m.
Sundin, Pelir, en bonde i Brunflo socken i
Jemtland, en annan Hörberg, hvilken gjort sig
känd genom dera vackra altartaflor. Han finnes
icke nämnd i Boijes målare-lexikon, men Schubert
omtalar bonom i sin resa. Brunflo, Hallens, Bergs,
Wemdalens m. fi. kyrkor ba tallor af bans band.
På sistnämnda stället träffade Schubert mästaren
sjelf, hvilken ban fann "sysselsatt med alt pryda
denna med målning och förgyllning; en enkel
bon-de, blygsam och anspråkslös och likväl den stör-
ste nu lefvande kyrkmålare, som förtjenar att
jemföras med den framlidne Hörberg. Hans far
var äfven målare, och har dekorerat några
kyrkor med sina taflor; likväl var han ej särdele»
långt kommen i konsten. Men faderns böjelse
väckte sonens, som till större delen sjelf blef hvad
ban nu är. Han började med alt måla buskar och
foglar. Snart kopierade han bibliska målningar,
men ännu oftare kopparstick. Dessa förträffliga
kopior pryda många kyrkor, förnämligast i
Jemtland och Herjeådalen. Som ett af bans häsla
arbeten nämner man: "Christi nedtagande af korset*
i Rödö kyrka. I sednare ären kom ban till
Stockholm, studerade en kort tid hos en dervarande
målare, bivistade 16 timmar undervisningen i
akademien för de fria konsterna och vann priset af
en medalj. I hans portfölj såg jag ett par
lyckade Lappar, icke kopior, ulan eget arbete. Han
är äfven ganska skicklig byggmästare och bar
mycken färdighet i allehanda konster och slöjder.
En af hans söner, Göran, synes träda i hans
fotspår. Först 20 år gammal, hade han redan gjort
några lyckade teckningar, som vunno mycket
bifall i Stockholm och förskaffade honom understöd
af dåvarande kronprinsen. Nästa vinter ville
fadern föra bonom till Stockholm." Denna föresats
lärer likväl icke blifvit verkställd och Sundin bar
blifvit ett i den Svenska målarekonstens historia
obekant namn, som endast den ofvannämnde
utländske författaren sökt rycka undan glömskan.
Sundius, Kils Joban, föddes i Stralsund d. 25
Sept. 1761, fadern var kyrkoherden i Qviinge,
Gust. Ecbard Sundius. Blef student i Lund 1773,
kyrkoherde i Harlösa och Hammarlunda 1790, i
Christianstad och Wää 1808, i Fjelkinge och
Nymö 1817, i Fjelkestad och Råbelöf 1820. Prost
1825. Ehuru ograduerad, tbeol. doktor J 809.
Död d. 19 Maj 1828. En utmärkt predikant och
allmänt aktad prestman. Har utgifvit:
Sammandrag af Schröcks allmanna verldshistoria 3:ne delar;
Försök lill en kort och grundelig förklaring öfver
de årliga helgedagars evangtlier, 3:ne delar;
Lärobok i Chrislendomen, lämpad efter doktor Lutheri
mindre catheches; Predikningar, 2 delar;
Öfversättning af Jesu lefverne af Hess; 9
likpredikningar, m. m.
Suudliedeu uti Helsingland var uti fordna tider
ett särskildt fylke, som styrdes af sin egen
fyl-keskonung.
Sundre socken, annex till Wamblingbo
moderförsamling på Gottlands sydliga udde, 8 mil från
Wisby vid hafvet, består af 7 £ hemman,
uppskattade till 18,850 R:dr, med en folkmängd af 218
personer och en areal af 3,448 tnnnl. hvaraf 50
äro kärr eller oländig mark. Kyrkan är af
buggen sandslen, och dess ålder obekant. I den
finnas 3 likstenar med urnor. Assessor Camitz
upptäckte bär år 1761 två röda marmorslreck,
hvaraf del ena liknade agat. Äfven bar der träffats
ganska godt Florentinerlack. Är 1828 hittades
under nedbuggning af en buske pä fria fältet, en
ask af koppar med inneliggande omkring 300 st.
Anglosachsiska och Cufiska silfvermynt ni. m. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
